Regional välfärdsberättelse och -plan för Vanda och Kervo välfärdsområde för 2023–2025

 

Vanda och Kervo välfärdsområde har ungefär 280 000 invånare och befolkningstätheten är den näst största i landet. Åldersstrukturen i Vanda och Kervo välfärdsområde är ung jämfört med riksnivån. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.) Antalet invånare i olika åldrar i Vanda och Kervo välfärdsområde och deras andelar av hela befolkningen visas i tabell 1.

Tabell 1. Befolkningen i Vanda och Kervo välfärdsområde 31.12.2022

Ålder	Antal	Andel %
0–14	46 374	17
15–24	32 135	11
25–34	44 817	16
35–44	43 358	15
45–54	35 469	13
55–64	32 473	12
65 -	45 869	16
Yhteensä	280 495	100

(Statistikcentralen, Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972–2022)

Vanda och Kervo välfärdsområde är mycket mångkulturellt. Andelen invånare med ett främmande språk som modersmål är den största i landet, nästan 25 procent av invånarna. Denna grupp står för den största delen av befolkningsökningen. Av de 243 000 invånarna i Vanda har ungefär 60 000 ett främmande språk som modersmål och sammanlagt talas här över 120 olika språk. Av Kervo stads 38 000 invånare hade ungefär 5 500 något annat än finska eller svenska modersmål. (Statistikcentralen, Språk efter kön kommunvis, 1990–2022, Vanda stads välfärdsplan 2023–2025.) 

Befolkningsmängden förutspås öka med 48 000 fram till 2030 (Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi 2022). År 2030 kommer över 80 procent av invånarna i Vanda och Kervo välfärdsområde att vara under 65 år (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022). Enligt prognosen kommer barns och ungas andel av befolkningen att vara bland de största i landet även i fortsättningen. Andelen personer över 75 år av befolkningen är den minsta i landet nu, och enligt prognosen även i fortsättningen, även om andelen ökar till 9,2 procent före 2030. (THL, Ordnande av social- och hälsovård i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.) Befolkningsprognosen enligt åldersgrupp beskrivs i figur 1. 

Figur 1. Befolkningsprognos enligt åldersgrupp 2030, % av befolkningen

Befolkningsprognosen beskriver den kommande befolkningsutvecklingen. Indikatorn visar prognosen för åldersgruppens andel av hela befolkningen (män och kvinnor sammanlagt) i procent den sista dagen år 2030. Den befolkningsprognosmetod som Statistikcentralen använder är en så kallad demografisk komponentmodell, där den kommande folkmängden och befolkningsstrukturen räknas med hjälp av födelse-, dödlighets- och flyttningskoefficienter per åldersgrupp. Koefficienterna har räknats utifrån befolkningsutvecklingen under de senaste åren.  I prognosen har man inte försökt uppskatta hur ekonomiska, socialpolitiska, regionalpolitiska faktorer och dylika inverkar på befolkningsutvecklingen (THL, Sotkanet, Befolkningsprognos 2030.)

Enligt experterna i Vanda och Kervo välfärdsområde är den kraftiga befolkningstillväxten och den åldrande befolkningen den största förändringen i verksamhetsmiljön, som bidrar till ett ökat servicebehov inom social- och hälsovården. Områdets relativa befolkningstillväxt är bland de största i landet, 19 procent från 2021 till 2040, vilket vid sidan av åldrandet avsevärt ökar det framtida servicebehovet. (THL, Ordnande av social- och hälsovård i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.) Enligt välfärdsområdets experter och intressentgrupper har också servicebehovet hos barn, unga och familjer ökat och i området framhävs också metropolområdets problem, såsom psykisk ohälsa och missbruksproblem samt bostadslöshet (THL, Ordnande av social- och hälsovård i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022, Vanda och Kervo välfärdsområdes enkät till intressegrupper 2023).

Förebyggande av bostadslöshet är ett sätt att minska risken för fattigdom och utslagning. Bakom bostadslöshet och i synnerhet långvarig bostadslöshet finns ofta flera orsaker, såsom skuldsättning, psykisk ohälsa eller missbruksproblem. En bidragande faktor för bostadslöshet kan vara att vanliga boendelösningar inte fungerar och att lämpliga stödtjänster saknas. I Vanda fanns det år 2022 sammanlagt 291 bostadslösa, varav 34 personer var långtidsbostadslösa. Det totala antalet bostadslösa ökade med 72 personer från 2021, men å andra sidan minskade antalet långtidsbostadslösa med 42 personer. I Kervo fanns det år 2022 sammanlagt 32 bostadslösa, varav 7 personer var långtidsbostadslösa. Det totala antalet bostadslösa i Kervo ökade med 6 personer från 2021, medan antalet långtidsbostadslösa minskade med 9 personer. (ARAs utredningar om bostadslöshet, Bostadslösa 2022.) 

Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) fördelas inkomsterna ojämnt i det finländska samhället till exempel beroende på utbildning, ställning på arbetsmarknaden, ålder och hushållets livsskede. Till exempel tjänar många av dem som endast har grundskoleutbildning mindre än de som har en längre utbildning. Största delen av befolkningen i de lägsta inkomstklasserna står utanför arbetsmarknaden, till exempel med förtidspension, på grund av studier eller permittering. Av åldersgrupperna är unga vuxna och personer över 65 år oftare låginkomsttagare. Likaså är låga inkomster vanligare i enpersonshushåll jämfört med andra hushåll. Bland de förvärvsarbetande finländarna är risken för fattigdom störst bland ensamförsörjare. (THL, toimeentulo 2023.)

I Vanda och Kervo välfärdsområde är andelen hushåll med låga inkomster bland de lägsta i Finland, och inkomstskillnaderna mellan hushållen i området är mindre än i landet i genomsnitt. Andelen barnfamiljer som får långvarigt utkomststöd är dock störst i Vanda och Kervo välfärdsområde. (THL, Ordnande av social- och hälsovård i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.) Ungefär 25 procent av dem som får grundläggande utkomststöd i Vanda-Kervo är barnfamiljer. Siffran för Vanda och Kervo välfärdsområde är högre än till exempel i Helsingfors. (Utvecklingen av antalet klientrelationer inom socialarbetet och antalet utkomststödstagare i Vanda och Kervo välfärdsområde 2023.)

I juli 2023 fick nästan 6,4 procent av invånarna i välfärdsområdet grundläggande utkomststöd från FPA. En klient som får grundläggande utkomststöd i välfärdsområdet får i genomsnitt ungefär 330 euro i understöd per månad. Enligt FPA:s statistik är stödbeloppet som Vanda och Kervo välfärdsområde betalar högst i den regionala jämförelsen. I Vanda-Kervo välfärdsområde är 64 procent av dem som får grundläggande utkomststöd så att säga inkomstlösa, det vill säga utan skattepliktig inkomst. (Utvecklingen av antalet klientrelationer inom socialarbetet och antalet utkomststödstagare i Vanda och Kervo välfärdsområde 2023.)

Antalet ansökningar om kompletterande och förebyggande utkomststöd har ökat i välfärdsområdet, likaså antalet beslut som fattats. Fram till augusti 2023 fattades 9 779 positiva beslut och 8 248 negativa beslut. Det stora antalet negativa beslut förklaras i hög grad av att kompletterande och förebyggande utkomststöd ansöks i exceptionellt många fall för utgifter som omfattas av det grundläggande utkomststödet, det vill säga utgifter som omfattas av FPA beslutanderätt. (Utvecklingen av antalet klientrelationer inom socialarbetet och antalet utkomststödstagare i Vanda och Kervo välfärdsområde 2023.)

År 2022 fick i Kervo sammanlagt 244 personer handikappbidrag för personer under 16 år, i Vanda 1 775 personer. Sammanlagt betalades strax under 4,5 miljoner euro i understöd. I Kervo fick 16 personer handikappbidrag för personer över 16 år, i Vanda 142 personer. Sammanlagt betalades strax över 0,4 miljoner euro i understöd. (FPA, Mottagare av handikappbidrag och utbetalda förmåner 2022.)

Andelen arbetslösa av befolkningen i arbetsför ålder är bland de största i landet och ungdomsarbetslösheten är större än i hela landet i genomsnitt. Långtidsarbetslöshet och strukturell arbetslöshet är vanligare än i landet i genomsnitt och de har ökat tydligt jämfört med tiden före covid-19-pandemin, liksom i hela landet (THL, Ordnande av social- och hälsovård i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.) 

Likaså är antalet 17–24-åringar som hamnat utanför utbildning klart högre i Vanda och Kervo än i de övriga välfärdsområdena i Nyland och hela landet (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022). Andelen personer som får invalidpension av befolkningen i arbetsför ålder är bland de lägsta i landet (THL, Ordnande av social- och hälsovård i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022).

Invånarna i Vanda och Kervo välfärdsområde är friskare än genomsnittsfinländaren och bland befolkningen i området är till exempel incidensen av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen och kranskärlssjukdom i genomsnitt lägre än i hela landet (THL, Sotkanet, sjuklighetsindex 2021). De socioekonomiska faktorerna syns emellertid i den vuxna befolkningens välbefinnande och upplevda hälsa; personer med lägre utbildning mår sämre än personer med högre utbildning. Covid-19-pandemin har försämrat det psykiska och sociala välbefinnandet särskilt bland ungdomar, och ungdomarnas upplevelse av sin egen hälsa har försämrats kraftigt jämfört med tidigare år (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022).

Enligt en undersökning som THL gjorde 2021 var den upplevda hälsan bland dem som flyttat till Finland sämre än bland hela befolkningen (inflyttade 66 %, hela befolkningen 72 %). Skillnaderna i den upplevda hälsan mellan dem som flyttat till Finland och hela befolkningen var störst i Kymmenedalen, Mellersta Finland, Nyland (inflyttade 66 %, hela befolkningen i Nyland 77 %) och Södra Savolax. (THL, Suomeen muuttaneiden terveys ja elintavat maakunnissa 2021.)

Största delen av personerna i arbetsför ålder rör på sig för lite, oberoende av utbildningsnivå, och ungefär var femte är fet. Drygt 1 procent av den vuxna befolkningen har fått kostrådgivning och motionshandledning. Utbildningsnivån har ett betydande samband både med det upplevda välbefinnandet och med levnadsvanorna som påverkar välbefinnandet (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022). Förekomsten av övervikt bland eleverna i åk 1–2 vid yrkesläroanstalter är något högre än i de övriga välfärdsområdena i Nyland och hela landet, men bland eleverna i åk 8–9 samt eleverna i åk 1–2 på gymnasiet ligger detta på samma nivå som i de övriga välfärdsområdena i Nyland och är något lägre än i hela landet (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022).

Av befolkningen i arbetsför ålder är rökning vanligare bland personer med lägre utbildning än personer med högre utbildning (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022). Eleverna i åk 8–9 röker minst jämfört med välfärdsområdena i Nyland och i hela landet. Experiment med narkotika ligger i genomsnitt på samma nivå som i de övriga välfärdsområdena i Nyland samt på en något högre nivå jämfört med hela landet. (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022.) Andelen vuxna som använder för mycket alkohol är på samma nivå som i de övriga välfärdsområdena i Nyland och i hela landet (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022).

De förlorade levnadsåren ligger i genomsnitt på samma nivå som i de övriga välfärdsområdena i Nyland och i hela landet. Andelen förlorade levnadsår på grund av alkoholdödlighet, lungsjukdomar och sjukdomar i cirkulationsorganen är lägre i Vanda och Kervo välfärdsområde än i hela landet, men andelen förlorade levnadsår på grund av alkoholdödlighet och sjukdomar i cirkulationsorganen är ändå något högre än i de övriga välfärdsområdena i Nyland. (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022.) Nästan 40 procent av männen och över 20 procent av kvinnorna i Vanda och Kervo använder regelbundet för mycket alkohol. Även om siffran är alarmerande är den för båda könen ungefär en procentenhet lägre än det nationella jämförelsevärdet. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)

Antalet patienter som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar har minskat stadigt i Vanda och Kervo under 2017–2022. År 2017 fick 86,2 personer/10 000 invånare sjukhusvård till följd av skador och förgiftningar, medan motsvarande siffra år 2022 var 64,6 personer/10 000 invånare (THL, Sotkanet, patienter som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar). 

I Vanda och Kervo välfärdsområde är andelen personer som upplever betydande psykisk påfrestning något högre än i hela landet. Andelen elever i åk 4–5 som upplevt problem med stämningsläget är något högre jämfört med de övriga välfärdsområdena i Nyland och hela landet. Andelen elever i åk 8–9 samt i åk 1–2 vid yrkesläroanstalter och på gymnasier som upplever måttlig eller svår ångest ligger dock på samma nivå som i de övriga välfärdsområdena i Nyland och i hela landet. Även andelen 25–64-åringar som fått sjukdagpenning på basis av psykisk ohälsa är något lägre än i hela landet. (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022.) Av unga vuxna (18–34-åringar) i Vanda och Kervo får 1,1 procent invalidpension på grund av psykisk ohälsa. Riksgenomsnittet är 1,8 procent. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)

Delaktighet, deltagande och sociala relationer är centrala delfaktorer i välfärden. Välfärdsområdets mål och åtgärder för delaktighet och uppföljningen av dem beskrivs närmare i välfärdsområdets delaktighetsprogram och sektorernas delaktighetsplaner, och därför beskrivs inte befolkningens delaktighet eller målen och åtgärderna för att främja delaktigheten i välfärdsområdet ingående i välfärdsberättelsen och välfärdsplanen. (Jämställd och jämlik delaktighet – Vanda och Kervo välfärdsområdes delaktighetsprogram 2023–2025.)

Den upplevda ensamheten bland den vuxna befolkningen (20–64-åringar) i Vanda och Kervo välfärdsområde har minskat under 2022 jämfört med tidigare. I Vanda och Kervo välfärdsområde var andelen vuxna som känner sig ensamma ännu 2020 klart högre än i de övriga välfärdsområdena i Nyland och i hela landet (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022). Enligt uppgifterna för 2022 upplever 12,2 procent av den vuxna befolkningen att de är ensamma. Motsvarande siffra för år 2020 var 14,9 procent. Andelen personer över 75 år som känner sig ensamma har däremot ökat: 2022 upplevde sammanlagt 13 procent av personerna över 75 år att de var ensamma, medan motsvarande siffra för år 2020 var 12,5 procent. År 2022 var riksgenomsnittet 12 procent. (THL, Sotekuva, Andelen personer som känner sig ensamma 2020–2022.) Av eleverna i åk 4–5 känner sig något fler ensamma jämfört med de övriga välfärdsområdena i Nyland och hela landet (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022).

Antalet ensamboende har ökat stadigt i Vanda och Kervo välfärdsområde under hela 2000-talet. År 2022 var antalet enpersonshushåll i området nästan 62 000. Med andra ord bor ungefär 22 procent av områdets invånare området ensamma (Statistikcentralen, Finlands officiella statistik FOS, Bostäder och boendeförhållanden).

Drygt hälften av befolkningen i arbetsför ålder anser sig ha en god livskvalitet. Skillnaderna mellan män och kvinnor är små. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.) Enligt resultaten från enkäten Hälsa i skolan 2023 har andelen barn och unga som är nöjda med sitt liv minskat i och med coronapandemin i alla åldersgrupper. Hela 89 procent av pojkarna och 80 procent av flickorna i åk 4–5 är nöjda med sitt liv. Barns och ungas nöjdhet med livet har dock minskat mellan 2019–2023 hos båda könen som granskades och i alla åldersgrupper. Störst har fallet varit bland flickor i högstadieåldern och flickor på andra stadiet: Bland flickor i åk 8–9 och flickor i åk 1–2 på gymnasiet har nöjdheten minskat med över 10 procent, bland flickor som studerar vid yrkesläroanstalter med hela 17 procent. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.)

Enligt en undersökning som THL gjorde 2021 upplevde strax under hälften (48 %) av dem som flyttat till Finland att deras livskvalitet, inklusive olika delområden i livet, var god. Siffran avser hela landet. Motsvarande andel bland hela befolkningen var 57 procent. Skillnaden i livskvaliteten mellan dem som flyttat till Finland och hela befolkningen var statistiskt signifikant i Nyland (inflyttade 49 %, hela Nyland 64 %). (THL, Suomeen muuttaneiden terveys ja elintavat maakunnissa 2021.)

Få personer i arbetsför ålder upplever sin vardag som otrygg. Mindre än 5 procent av befolkningen i arbetsför ålder känner att deras dagliga liv är otryggt (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022). Skillnaderna mellan män och kvinnor är små. Antalet personer som dagligen upplever sitt liv som otryggt är något högre i Vanda och Kervo välfärdsområde jämfört med de övriga välfärdsområdena i Nyland och hela landet (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022). 

Upplevelsen av trygghet är viktig även i välfärdsområdets tjänster. I välfärdsområdets klientrespons ombeds serviceanvändarna att bland annat beskriva om klienten kände sig trygg under vården/servicen. I den andra delårsöversikten 2023 var medelvärdet för klientresponsen 3,2 på skalan 1–5. Upplevelsen var något positivare jämfört med den första delårsöversikten, då medelvärdet blev 3,0. Bemötandet är en central del av trygghetsupplevelsen. I den andra delårsöversikten har man därför tagit med utvecklingen av klientbemötandet som en utvecklingsåtgärd som härletts från klientresponsen. (Vanda och Kervo välfärdsområdes delårsöversikt 2/2023.)

I Finland är andelen av personer som upplevt våld i nära relationer stor och enligt undersökningar har ungefär 30 procent av kvinnorna i Finland någon gång under livet upplevt våld från sin nuvarande eller tidigare make. 

Andelen personer som blivit utsatta för våld i nära relationer eller hot är i Vanda och Kervo välfärdsområde klart högre än i de övriga välfärdsområdena i Nyland samt i hela landet. (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022.) Enligt statistik har 7 procent av invånarna över 20 år i Vanda och Kervo välfärdsområde upplevt fysiskt eller psykiskt våld i en nära relation (THL, Sotkanet, andel som upplevt fysiskt eller psykiskt våld i nära relationer). Detta är ungefär 19 000 invånare. Enligt undersökningen var dråp av kvinnor allt starkare kopplade till skilsmässosituationer. Anhopningen av olika belastningsfaktorer ökar risken för våld i nära relationer. Särskilt utsatta är människor som är beroende av andra människor i fråga om sitt välbefinnande eller sin utkomst samt personer som har bristfälliga språkkunskaper. (THL, Lähisuhdeväkivalta 2021.) Förutom våld i nära relationer är också hedersrelaterat våld och människohandel fenomen som måste beaktas i området (SHM, Handlingsprogram för att motverka könsstympning av flickor och kvinnor (FGM), ihmiskauppa.fi). 

I enkäten om rusmedelssituationen som genomfördes i Vanda 2022 uppgav 43 procent av svarspersonerna att de varit rädda för berusade personer i offentliga miljöer (fråga: Har du under de senaste tolv månaderna har varit rädd för berusade personer som du mött på gatan eller på någon annan offentlig plats i Vanda?)(Vantaan päihdetilannekysely 2022). För Kervos del finns tills vidare ingen motsvarande information tillgänglig.

Andelen vårdperioder i anslutning till fallolyckor är i Vanda och Kervo välfärdsområde lägst jämfört med de övriga välfärdsområdena i Nyland och hela landet, men samtidigt är andelen förlorade levnadsår på grund av olycksfall något högre än i de övriga välfärdsområdena i Nyland och hela landet (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022).

Den genomsnittliga väntetiden till vård på hälsostationerna var 23 dygn (uppgift hämtad från välfärdsområdets webbplats 28.7.2023). Över hälften (55 %) av klienterna på hälsostationerna fick vård inom 14 dygn. Inom mun- och tandvården var den genomsnittliga väntetiden till vård 33 dygn och 72 procent av klienterna fick vård inom 90 dygn. Drygt en fjärdedel (28 %) väntade på vård i över 90 dygn. (Vanda och Kervo välfärdsområde, tillgång till vård 2023.)

I Vanda och Kervo välfärdsområde syns skillnaderna mellan utbildningsgrupperna även som små skillnader i upplevelserna av tillgången till tjänster. Andelen personer i arbetsför ålder som fått otillräckliga läkarmottagningstjänster är något högre bland personer med låg utbildning (26 %) och utbildning på medelnivå (25,9 %) jämfört med högutbildade (22,9 %). Andelen personer som fått otillräckliga tjänster är i allmänhet hög, men skillnaderna mellan utbildningsnivåerna är måttliga. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.) I fråga om det upplevda servicebehovet bland äldre personer finns det betydande skillnader mellan män och kvinnor över 75 år i tillgången till nödvändig hjälp. Av männen upplever 7,5 procent att de inte får den hjälp de behöver, medan motsvarande andel bland kvinnorna är 13,9 procent. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.) Antalet jourbesök inom primärvården i Vanda och Kervo välfärdsområde är lägre än i övriga välfärdsområden i Nyland och hela landet (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022.) 

I räddningsverksamheten har den första enhetens aktionsberedskap i rutorna i riskklass I försämrats något under 2022 jämfört med tidigare år. Insatstiden för den prehospitala akutsjukvården i centralorter var 2022 på nästan samma nivå som 2021, men ännu inte på målnivån. För att förbättra aktionsberedskapen både inom den prehospitala akutsjukvården och i räddningsverksamheten har man under 2022 främjat planeringen av byggandet av fyra beredskapsstationer. Enligt planen ska beredskapsstationerna byggas i Dickursby, Korso, Myrbacka och Håkansböle. Resurserna för förebyggande av olyckor har varit något bristfälliga 2022, men inom tjänsterna som produceras för klienterna uppnåddes nästan målen. (Keski-Uudenmaan pelastustoimen liikelaitoksen tilinpäätös 2022.)

I Vanda och Kervo välfärdsområde har invånarna hittat de elektroniska social- och hälsovårdstjänsterna på ett bra sätt, men de flesta invånarna har ändå bekymmer med användningen av e-tjänster. I Vanda och Kervo välfärdsområde använder kvinnor i åldern 20–64 år och män över 65 år e-tjänsterna inom social- och hälsovården mer än samma grupper i de övriga välfärdsområdena i Nyland. Dock upplever nästan 80 procent av männen och 70 procent av kvinnorna i åldern 20–64 år att användningen av e-tjänster är förknippad med hinder eller orosmoment. Av den äldre befolkningen upplever över 90 procent av kvinnorna som fyllt 75 år och 85 procent av männen i samma ålder att användningen av e-tjänster är förknippad med hinder eller orosmoment (HUS, Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve 2022).

En viktig del av tjänsternas tillgänglighet är tillgången till information om tjänsterna och informationens begriplighet. I välfärdsområdets klientrespons ombeds serviceanvändarna bland annat att bedöma huruvida informationen som de fått om vården/tjänsten har varit begriplig. I den andra delårsöversikten 2023 var medelvärdet för klientresponsen 3,2 på skalan 1–5. Upplevelsen var något positivare jämfört med den första delårsöversikten, då medelvärdet blev 2,9. (Vanda och Kervo välfärdsområde, delårsöversikt 2/2023.)

Lagberedningen om skärpt vårdgaranti och utmaningarna i verksamhetsmiljön kommer att förutsätta att tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet förbättras även i Vanda och Kervo välfärdsområde. Tillgången och tillgängligheten förbättras till exempel genom att förbättra kontinuiteten i tjänsterna för dem som behöver regelbunden service. Dessutom förbättras tillgången och tillgängligheten genom att förkorta köerna, bland annat genom att utveckla det digitala tjänsteutbudet, samt göra rådgivningen och klienthandledningen tillgängligare och bättre fungerande än tidigare. Man strävar efter att tillgodose klientens servicebehov på ett mer effektivt och klientorienterat sätt. Personalens kunnande utnyttjas över enhets- och serviceområdesgränserna och arbetet via kontaktytor stärks med olika aktörer, såsom den specialiserade sjukvården och tredje sektorn. Syftet är att göra det möjligt att tillgodose klientens behov på ett helhetligt sätt. Ökningen av psykisk ohälsa och missbruksproblem tacklas genom att förbättra tillgången till mentalvårds- och missbrukartjänster och deras effektivitet. Tillgången på personal, personalstabiliteten, utvecklingen av arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper och kartläggningen av möjligheterna att använda nya yrkesgrupper är kritiska med tanke på hur väl man lyckas, och dessa kommer att vara prioriterade områden under de kommande åren. (Budget 2023 och ekonomiplan 2023–2026 för Vanda och Kervo välfärdsområde .)

Som grund för statsfinansieringen av välfärdsområdenas social- och hälsovårdsuppgifter införs en koefficient för främjande av hälsa och välfärd, den så kallade HYTE-koefficienten. Syftet med HYTE-koefficienten är att uppmuntra och stödja välfärdsområdena att genomföra mångsidiga och systematiska åtgärder som särskilt ska inriktas på

• förebyggande av folksjukdomar
• främjande av den åldrande befolkningens funktionsförmåga och minskning av olycksfall  
• förebyggande av marginalisering
• främjande av social välfärd och sysselsättning.

Målet med HYTE-koefficienten är att uppmuntra välfärdsområdena att sörja för det behovsbaserade förebyggande arbetet inom social- och hälsovårdstjänsterna. Förebyggande och främjande arbete inom social- och hälsovården är av största vikt för att hålla ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna i schack och för att kunna upprätthålla och trygga befolkningens välfärd, hälsa och funktionsförmåga. HYTE-koefficientens storlek bestäms utifrån två slags indikatorer: Processindikatorer som beskriver verksamheten och resurserna och resultatindikatorer som beskriver resultaten. Det finns sammanlagt 13 indikatorer. (THL, HYTE-koefficienten – ett incitament för välfärdsområdena). Indikatorerna för HYTE-koefficienten beskrivs närmare i de åldersgruppsspecifika välfärdsplanerna.

Tabell 2. Process- och resultatindikatorerna som ingår i HYTE-koefficienten

PROCESSINDIKATORER	RESULTATINDIKATORER
1. Hälsoundersökningar på barnrådgivningen	1. Vårdperioder till följd av skador och förgiftningar
2. Hälsoundersökningar inom skolhälsovården	2.Vårdperioder till följd av skador och förgiftningar
3. Livsstilsrådgivning för personer med risk för typ 2-diabetes	3. NEET-unga
4. Skolkuratorresurs	4. Personer som får långvarigt utkomststöd
5. Skolpsykologresurs	5. Personer som får invalidpension på grund av psykisk ohälsa
6. Vaccinationstäckning av MPR-vaccinet
7. Mini-intervention i alkoholkonsumtionen
8. Hälsoundersökningar för arbetslösa

Olika nationella strategier och kvalitetsrekommendationer styr och stödjer välfärdsområdets arbete. Vanda och Kervo välfärdsområdes strategi å sin sida fastställer riktlinjerna för välfärdsområdets arbete. Nedan beskriver vi kortfattat de viktigaste nationella strategierna och välfärdsområdets strategi. 

Nationella strategier

Den nationella barnstrategin

Med hjälp av den nationella barnstrategin utvecklas beslutsfattandet, samarbetet och verksamhetssätten som gäller barn och familjer så att skyldigheterna i fråga om de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna beaktas på ett heltäckande och systematiskt sätt inom alla förvaltningsområden och på alla nivåer (Statsrådet, Den nationella barnstrategin). Välfärdsområdet förbinder sig till den nationella barnstrategin genom att utveckla tjänsterna så att de är barn- och familjevänliga samt genom att förbinda sig till de centrala målen i barnstrategin, såsom barns och ungas delaktighet och barnkonsekvensbedömning av beslut (Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi 2022).

Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023 – Målet är ett åldersvänligt Finland

Målet med kvalitetsrekommendationen är att möjliggöra ett gott åldrande samt högkvalitativa och effektiva tjänster för de äldre personer som behöver dem.  De föreslagna åtgärderna skapar en grund för ett åldersvänligt samhälle. (Statsrådet, Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023.)

Klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan 2022–2026

Genom klient- och patientsäkerhetsstrategin och genomförandeplanen 2022–2026 främjas genomförandet av delaktighet, åtgärder som stärker säkerheten och ledningen av säkerhetskulturen i Finland. Med klient- och patientsäkerhet avses principer och verksamheter för personer och organisationer som är verksamma i social- och hälsovården och med vilka säkerställs att vården och tjänsterna är säkra samt skyddar klienter och patienter mot skador (SHM, Klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan 2022–2026.) Välfärdsområdet bör i sin verksamhet genom egenkontroll säkerställa att dess uppgifter sköts enligt lagen och de avtal som det ingått (Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi 2022.)

Rusmedels- och beroendestrategi

Rusmedels- och beroendestrategin innehåller prioriteringar och riktlinjer för det gemensamma utvecklingsarbetet fram till 2030. Bakom strategin ligger ett identifierat behov att på ett mer övergripande sätt styra de risker, negativa effekter och problem som är förknippade med alkohol, tobak, narkotika och penningspel samt möjligheterna att förebygga och hantera dem. I strategin behandlas också digitala spel i samband med penningspel. (SHM, Rusmedels- och beroendestrategi. Gemensamma riktlinjer fram till 2030.)

Nationell strategi för psykisk hälsa och nationellt program för suicidprevention 2020–2030

Strategin för psykisk hälsa enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram publicerades i början av 2020. Målet för strategin som sträcker sig fram till 2030 är att trygga kontinuiteten och målinriktningen i mentalvårdsarbetet. Strategin innehåller fem prioriteringar: psykisk hälsa som en resurs, barns och ungas psykiska hälsa, rätt till psykisk hälsa, tjänster och ledarskap i psykisk hälsa. (SHM, Nationell strategi för psykisk hälsa och nationellt program för suicidprevention 2020–2030.)

En barndom utan våld: Åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn 2020−2025

Åtgärdsplanen för En barndom utan våld 2020–2025 syftar till att förebygga våld mot barn i åldern 0–17 år i olika uppväxtmiljöer och under olika förhållanden. Målet är att i de nuvarande service-, vård- och straffsystemen förbättra ställningen för barn som våldsoffer samtidigt som man också beaktar de barn som löper risk att bruka våld eller som redan har brukat våld. I åtgärdsplanen behandlas motverkande av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld ur tre olika synvinklar: förebyggande, minimering av skadeverkningar och egentlig vård, med tyngdpunkten lagd på förebyggande. (SHM, En barndom utan våld – åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn 2020−2025.) 

Riksomfattande strategiska mål för ordnandet av räddningsväsendet

Statsrådet fastställer vart fjärde år nationella strategiska mål för räddningsväsendet, som presenterar målen för välfärdsområdenas räddningsväsende och nationellt betydande mål för reformen och utvecklingen av tjänsterna samt drar upp riktlinjer för utvecklingen av lagstiftningen och kapaciteten. Målet är att förbättra tillgången till räddningsväsendets tjänster, tjänsternas kvalitet och verkningsfullhet samt kostnaderna och produktiviteten. De strategiska målen för 2023–2026 omfattar nio olika mål. (Inrikesministeriet, Riksomfattande strategiska mål för ordnandet av räddningsväsendet 2023–2026.)

Nationellt servicekoncept för främjande av hälsa och välfärd

Institutet för hälsa och välfärd (THL) koordinerar arbetet med servicekonceptet för främjande av hälsa och välfärd. Målet med servicekonceptet är att invånarna och yrkesutbildade personer lätt ska hitta tjänster och verksamheter som främjar välfärden, arbets- och funktionsförmågan, resiliensen, hälsan och delaktigheten i kommunerna och tredje sektorn i sitt eget område. Arbetet med servicekonceptet för främjande av hälsa och välfärd utförs i samarbete med välfärdsområden, kommuner, organisationer, nationella aktörer och andra intressentgrupper. Det nationella servicekonceptet styr utvecklingen av regionala tjänster och verksamhet för främjande av hälsa och välfärd, klient- och servicestyrningen samt digitala lösningar som stödjer välfärden. Det regionala utvecklingsarbetet beskrivs i välfärdsplanens kapitel 2.3. (THL, Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen palvelukonsepti.)
 

Välfärdsområdets strategi

I strategin för Vanda och Kervo välfärdsområde har man lyft fram fem aspekter om välfärd, som definierar målen brett och speglar välfärdsområdets värderingar. Dessa är följande: vi förstärker välmående och säkerhet, vi förbättrar tjänster, vi uppskattar vår personal, vi verkar tillsammans samt vi värnar om en hållbar ekonomi. I strategin har dessa fem aspekter förklarats närmare som konkreta mål, vars uppnående man följer upp med indikatorer. 

Också servicelöftet för 2023, visionen och missionen som finns med i strategin påverkar målen. Enligt visionen kommer år 2030 invånarnas välfärd och tillfredsställelse med tjänsterna att vara nationellt sett högst i Vanda och Kervo välfärdsområde, tjänsterna har förnyats med djärva tag, baserat på data och genom att samråda med invånare och samarbetspartner, och Vanda och Kervo välfärdsområde är det mest eftertraktade välfärdsområdet som arbetsplats. Enligt servicelöftet för 2023 i sin tur kommer välfärdsområdets invånare att ha snabbare tillgång till tjänster och områdets attraktionskraft som arbetsgivare har förbättrats avsevärt. Välfärdsområdets mission är att tillhandahålla klientorienterade och effektiva social-, hälsovårds- och räddningstjänster inom området, förstärka basservicen och erbjuda klienten en samordnad servicehelhet enligt hens behov. (Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi 2022.)

Målen för och åtgärderna i välfärdsplanen stödjer omsättningen av strategin, i synnerhet följande strategiska aspekter: vi förstärker välmående och säkerhet, vi förbättrar tjänster samt vi verkar tillsammans.

Välfärdsområdet har utarbetat eller utarbetar just nu olika program och planer.    
Under arbetet med välfärdsplanen samarbetade man med olika aktörer för att planerna och programmen ska stödja varandra på bästa möjliga sätt. Bland annat har man ur välfärdsplanen utelämnat mål och åtgärder i anslutning till delaktighet, som redan beskrivs i delaktighetsprogrammet, samt mål och åtgärder i anslutning till kommunikation, som redan beskrivs i kommunikationsstrategin. I anslutning till åtgärderna i välfärdsplanen anges om en åtgärd har ett centralt samband med något annat program eller någon annan plan. 

Delaktighetprogrammet

Delaktighetsprogrammet är ett dokument som godkänts av välfärdsområdesfullmäktige och som behandlar möjligheterna att delta och påverka för välfärdsområdets invånare och dem som använder välfärdsområdets tjänster, personalen och intressegrupperna samt främjandet av dessa möjligheter. I delaktighetsprogrammet fastställs för varje fullmäktigeperiod mål som knyter an till välfärdsområdets strategi. I programmet antecknas dessutom delaktighetsfrämjande åtgärder och indikatorer som fungerar som stöd för uppföljningen och utvärderingen. Delaktighetsprogrammet fungerar som ett dokument som verkställer strategin. Närmare beskrivningar av ansvar, tidtabeller och målgruppsspecifika åtgärder fastställs i de sektorspecifika delaktighetsplanerna.​ (Jämställd och jämlik delaktighet – Vanda och Kervo välfärdsområdes delaktighetsprogram 2023–2025.)

Kommunikationsstrategi

Kommunikationsstrategin för Vanda och Kervo välfärdsområde 2023–2025 fastställer riktlinjerna för hur kommunikationen ska byggas upp, kommunikationens fokusområden under välfärdsområdets strategiperiod och vad som eftersträvas med kommunikationen. I kommunikationsstrategin beskrivs verksamhetsidén för kommunikationen och lagstiftningen som styr den, intressentgrupperna och målen för kommunikationen, principerna för kommunikationen, huvudbudskapen samt säkerställandet av kommunikationens effektivitet. Centrala mål för välfärdsområdets kommunikation är bland annat att stödja tillgången till tjänster, stärka välfärden och säkerheten samt säkerställa ett fungerande samarbete. (Kommunikationsstrategi för Vanda och Kervo välfärdsområde 2023–2025.)

Tvåspråkighetsprogrammet

Vanda och Kervo välfärdsområde är ett tvåspråkigt välfärdsområde, som enligt lagen är skyldigt att se till att den svenskspråkiga och finskspråkiga befolkningens rättigheter tillgodoses på lika villkor när de uträttar ärenden inom välfärdsområdets alla serviceområden. I Vanda och Kervo välfärdsområde har man utarbetat ett tvåspråkighetsprogram, vars syfte är att ge hela personalen planmässigt och systematiskt stöd så att de språkliga rättigheter som föreskrivs i lagstiftningen förverkligas. Målet är att klientens rätt att få service på sitt eget modersmål, svenska eller finska, ska beaktas konsekvent och genomgående i all verksamhet. Tvåspråkighetsprogrammet har sammanställts för tre huvudsakliga målgrupper: klienterna som får vård och service på sitt eget språk, svenska eller finska, personalen som ger vård och service på dessa språk samt stödtjänsterna. (Tvåspråkighetsprogram för Vanda och Kervo välfärdsområde.)

Grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen.

Enligt lagen om välfärdsområden (611/2021) fattar välfärdsområdesfullmäktige beslut om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen. Grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen kompletterar förvaltningsstadgan för 2022–2023 och sammanställer grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen.

Grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen kompletteras av anvisningarna och förfarandena för den interna kontrollen och riskhanteringen som välfärdsområdesstyrelsen har godkänt. Riskhanteringen behandlas dessutom närmare i anslutning till principerna för säkerhet och beredskap som välfärdsområdesfullmäktige har godkänt. Utifrån dessa principer sammanställs anvisningarna för säkerhet och beredskap, som omfattar olika instruktioner för säkerhet och beredskap, inklusive beredskapsplanering och enhetsspecifika planer för kontinuitetshanteringen.

En viktig del av den övergripande riskhanteringen och den interna kontrollen är välfärdsområdets program för egenkontroll, med hjälp av vilket välfärdsområdet i egenskap av tjänsteanordnare styr och övervakar den tjänsteproduktion som omfattas av dess organiseringsansvar. Välfärdsberättelsen och -planen fungerar som ett dokument som fördjupar beredskapsplaneringen när den regionala funktionsförmågan och bärkraften, resiliensen, granskas i förhållande till eventuella störningar.

Program och plan för egenkontroll

I programmet för egenkontroll ska det anges hur man ska övervaka genomförandet, säkerheten och kvaliteten samt jämlikheten i fråga om social- och hälsovårdstjänsterna och hur observerade brister ska avhjälpas. Dokument som kompletterar programmet för egenkontroll är planerna för egenkontroll och klient- och patientsäkerhetsplanen. I Vanda och Kervo välfärdsområde upprättas två separata program för egenkontroll: ett för Mellersta Nylands räddningsverk och ett för social- och hälsovårdstjänsterna. Programmet för egenkontroll ger anvisningar på en högre nivå om hur tillsynen kommer att genomföras i välfärdsområdet och hur välfärdsområdet säkerställer att dess organiseringsansvar förverkligas. (Program för egenkontroll Social- och hälsovårdstjänsterna i Vanda och Kervo välfärdsområde.)

Årsplan för förebyggande av olyckor 

Mellersta Nylands räddningsverk utarbetar årligen en plan för förebyggande av olyckor. I planen för förebyggande av olyckor fastställs räddningsverkets tillsynsverksamhet, experttjänster och säkerhetskommunikation som en helhet. Planen innehåller prioriterade områden i verksamheten, som valts ut baserat på en riskanalys, samt de planerade resurserna för förebyggande av olyckor.

Färdplan för organisationssamarbetet

Visionen, målen och åtgärderna för organisationssamarbetet i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022–2025 har beskrivits i en färdplan för organisationssamarbetet. Vid sidan av färdplanen har man utarbetat en genomförandeplan för organisationssamarbetet, där de valda målen och åtgärderna beskrivs närmare. I genomförandeplanen för 2023 omnämns också främjandet av hälsa och välfärd i välfärdsområdet, bland annat i beredningen av de strukturer för främjande av hälsa och välfärd som skapas och i arbetet för att utveckla servicebrickan för främjande av hälsa och välfärd, som bereds i ett samarbete (HyväHyte). Välfärdsområdets styrande planer, såsom färdplanen för organisationssamarbetet, har utarbetats för att stödja välfärdsområdets övriga planerings- och programarbete. (Färdplan för organisationssamarbetet i Vanda och Kervo välfärdsområde och genomförandeplan för 2023.)

Offentliga tjänster som välfärdsområdet ordnar är till exempel primärvård, specialiserad sjukvård, socialvård, tandvård, mentalvårds- och missbrukartjänster, funktionshinderservice och boendeservice för äldre (Statsrådet, Sote-uudistus, Uudistus lyhyesti). Vanda och Kervo välfärdsområde har sex sektorer: sektorn för tjänster för barn, unga och familjer, sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice, sektorn för äldreservice, sektorn för hälsovårdstjänster, Mellersta Nylands räddningsverk samt sektorn för koncerntjänster. Organisationen beskrivs närmare i bild 2. 

Bild 2. Vanda och Kervo välfärdsområdes organisation

Välfärdsområdets högsta beslutande organ är välfärdsområdesfullmäktige, som ansvarar för välfärdsområdets verksamhet och ekonomi. Välfärdsområdesstyrelsen leder välfärdsområdets verksamhet, förvaltning och ekonomi. Dessa leds av en välfärdsområdesdirektör, som är underställd välfärdsområdesstyrelsen. I välfärdsområdet finns också följande nämnder och sektioner: nationalspråksnämnden, räddningsnämnden, nämnden för närdemokrati och delaktighet, sektionen för individärenden, intressebevakningssektionen samt framtidssektionerna: sektionen för tjänster för familjer, sektionen för vuxensocialarbete och funktionshinderservice, sektionen för hälsotjänster, sektionen för service inom äldreomsorg. Välfärdsområdet har också fyra påverkansorgan: ungdomsfullmäktige, rådet för personer med funktionsnedsättning, äldrerådet och delegationen för mångkulturfrågor. (Vanda och Kervo välfärdsområde, Beslutsfattande och organisation.) Organen beskrivs i bild 3. 

Bild 3. Organ i Vanda och Kervo välfärdsområde

 

Arbetet för att främja invånarnas och klienternas hälsa och välfärd utförs i samarbete med Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen, organisationer och andra intressentgrupper. Arbetet med att bygga upp välfärdsområdets strukturer för främjande av hälsa och välfärd har pågått ända sedan hösten 2021. 

2.2.1 Samarbete inom välfärdsområdet

Välfärdsområdesfullmäktige i välfärdsområdet ska årligen lämnas en rapport om invånarnas hälsa och välfärd, de faktorer som påverkar dessa och de åtgärder som har vidtagits. Dessutom ska det i välfärdsområdet en gång per fullmäktigeperiod utarbetas en regional välfärdsberättelse och välfärdsplan för fullmäktige om de frågor som nämns ovan. (Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021.)

I förvaltningsstadgan fastställs att den allmänna uppgiften för nämnden för närdemokrati och delaktighet är att främja hälsa och välfärd hälsa samt säkerhet. Dessutom svarar nämnden för beredningen av välfärdsberättelsen och -planen. (Vanda och Kervo välfärdsområde, förvaltningsstadga 2023). Uppgiftsområdet Främjande av hälsa och välfärd, delaktighet och organisationssamarbete, som lyder under koncerntjänsternas expert- och utvecklingstjänster, ansvarar för att samordna beredningen av främjandet av hälsa och välfärd. Inom uppgiftsområdet har man reserverat ett årsverke för samordning av arbetet för att främja hälsa och välfärd. Arbetet för att främja hälsa och välfärd styrs av styrgruppen för främjande av hälsa och välfärd. Gruppen består av chefer för välfärdsområdets sektorer och serviceområden. Gruppen sammanträder en gång i månaden och ansvarar för den operativa ledningen av välfärdsområdets arbete för att främja hälsa och välfärd. Arbetet för att främja hälsa och välfärd rapporteras regelbundet till välfärdsområdets ledningsgrupp. Åldersgruppsspecifika välfärdsplaner bearbetas i åldersgruppsspecifika välfärdsgrupper som består av experter från välfärdsområdets sektorer och representanter för påverkansorganen. De åldersgruppsspecifika välfärdsgrupperna stödjer sektorerna i genomförandet av de åldersgruppsspecifika välfärdsplanerna. Dessutom deltar grupperna i utarbetandet av de årliga välfärdsöversikterna. Sektorerna har utsett ansvarspersoner för främjandet av hälsa och välfärd, som fungerar som sekreterare i välfärdsgrupperna och säkerställer gruppernas verksamhetsförutsättningar tillsammans med koordinatorn för främjande av hälsa och välfärd.

2.2.2 Regionalt samarbete 

Samarbete på Nylands nivå

Organiseringsavtalet för HUS är ett inbördes avtal mellan välfärdsområdena i Nyland, Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen, där dessa avtalar om den inbördes arbetsfördelningen, samarbete och samordning av verksamheten när det gäller ordnandet av hälso- och sjukvårdstjänster. (Lag om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland 615/2021). Samarbetet sker på strategisk, taktisk och operativ nivå. På den strategiska nivån finns ledningens samarbetsmöte där ledningen för välfärdsområdena, Helsingfors och HUS-sammanslutningen träffas. På den taktiska nivån finns tre segmentgrupper: gruppen för barn, unga och familjer, gruppen för personer i arbetsför ålder och gruppen för äldre. Även på den operativa nivån finns gemensamma grupper, till exempel en operativ grupp på Nylands nivå som bildats för äldresegmentet. (HUS, organiseringsavtal 2023, HUS, segmentgrupperna.) Samarbete görs också inom nätverket Hyvä Kierre. 

I organiseringsavtalet fastställs också det gemensamma arbetet för att främja hälsa och välfärd. För att bygga upp och upprätthålla det regionala samarbetet för främjande av hälsa och välfärd inrättades hösten 2023 Nylands grupp för främjande av hälsa och välfärd, som grundar sig på organiseringsavtalet för HUS. (HUS, organiseringsavtal 2023.) Gruppen består av företrädare för välfärdsområdena och Helsingfors samt HUS-sammanslutningen. I gruppen tar man bland annat fram en gemensam bild av invånarnas hälsa och välfärd i Nyland. 

Lagstadgade förhandlingar om främjande av hälsa och välfärd

Välfärdsområdet stad ska minst en gång om året förhandla med kommunerna i området, HUS-sammanslutningen och med andra offentliga aktörer, privata företag och allmännyttiga samfund som i området arbetar för att främja hälsa och välfärd om målen, åtgärderna, samarbetet och uppföljningen i fråga om främjandet av hälsa och välfärd (Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021). De första förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd inleddes i februari 2023. I förhandlingarna deltog representanter för välfärdsområdet, Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen och organisationer. Vid förhandlingarna kom man överens om att de ska föras enligt principen om kontinuerliga förhandlingar. Detta innebär att förhandlingar förs regelbundet, flera gånger om året. Under förhandlingarna våren 2023 fastställde man utifrån den information om välfärden som samlats in att de gemensamma, regionala insatsområdena i arbetet för att främja hälsa och välfärd ska vara delaktighet, psykiskt välbefinnande och levnadsvanor som stödjer välbefinnandet. Genom att tillsammans satsa på dessa områden vill man stödja en meningsfull vardag för invånarna. Insatsområdena beaktas i aktörernas välfärdsplaner. 

Samarbete med kommuner

Den högsta ledningen för Vanda och Kervo välfärdsområde, Kervo stad och Vanda stad har undertecknat ett samarbetsavtal där man kommer överens om samarbetet mellan parternas ledningsgrupper samt stadsdirektören i Kervo, stadsdirektören i Vanda och välfärdsområdesdirektören för Vanda och Kervo välfärdsområde. Enligt avtalet ska samarbetet fokusera till exempel på följande teman: främjande av hälsa och välfärd, placering av tjänster, elev- och studerandevård, sysselsättningsrelaterade tjänster, säkerhet och beredskap, tjänster för olika klientgrupper, lokaler och ekonomi. Frågor kring samarbetet inom främjandet av hälsa och välfärd förs till den högre ledningens forum på ett ändamålsenligt sätt. För välfärdsområdets och städernas fullmäktige ordnas årligen ett seminarium om främjande av hälsa och välfärd. På seminariet behandlas aktuella teman om främjande av hälsa och välfärd och skapas en gemensam förståelse kring det välfärds- och hälsofrämjande arbetet i området. 

Samarbetet för att främja hälsa och välfärd mellan kommunerna och välfärdsområdet främjas av Vanda-Kervo arbetsgrupp för främjande av hälsa och välfärd som sammanträder varje månad. Arbetsgruppens uppgift är att stödja det gemensamma välfärds- och hälsofrämjande arbetet och skapa gemensamma strukturer och verksamhetsmodeller för samarbetet. Vanda och Kervo städer utarbetar egna välfärdsberättelser, -översikter och -planer. Målen, åtgärderna och handlingarna i städernas välfärdsplaner och välfärdsområdets plan kompletterar och stödjer varandra. Vanda och Kervo städer och välfärdsområdet har ett nära samarbete för att följa upp välfärdens tillstånd och skapa en gemensam lägesbild av välfärden. Samarbete kring främjande av hälsa och välfärd med kommunerna görs varje vecka. Välfärdsområdets och städernas koordinatorer för främjande av hälsa och välfärd träffas på veckomöten. Vanda och Kervo städer har motsvarande åldersgruppsspecifika expertgrupper som välfärdsområdet, och välfärdsområdet är representerat i dessa. Dessutom är representanter för välfärdsområdet med i Vanda stads ledningsgrupp för strategitemat Ett Vanda som stärker välfärden och i Kervo stads arbetsgrupp för främjande av hälsa och välfärd. Syftet är att säkerställa samarbetet och informationsgången. Samarbete bedrivs också inom flera olika tjänster, såsom elevhälsan. Välfärdsområdets och städernas mål är allt intensivare samarbete i framtiden till exempel i utarbetandet, genomförandet och utvärderingen av välfärdsberättelser, -översikter och -planer. 

Även efter social- och hälsovårdsreformen är främjandet av hälsa och välfärd en av kommunens viktigaste grundläggande uppgifter. Kommunerna har till uppgift att utse de ansvariga parterna för främjandet av hälsa och välfärd, följa upp invånarnas hälsa och välfärd, sätta upp mål som stödjer hälsa och välfärd samt följa upp uppnåendet av dessa. Vid Vanda och Kervo städer arbetar man med främjandet av hälsa och välfärd inom tjänsterna vid alla förvaltningsområden. Arbetet för att främja hälsa och välfärd är mångsidigt och utförs mångprofessionellt i samarbete med andra aktörer. Enligt kommunförbundets uppdelning kan arbetet för att främja välfärden i kommunen delas in under fyra teman. Dessa är främjande av kompetens och kultur, främjande av den lokala identiteten och demokratin, utveckling av livsmiljön och främjande av kommunens livskraft. Med främjande av kompetens och kultur avses till exempel läroanstalter, bibliotek, museer, konst- och kulturtjänster, hobbyer, idrottsanläggningar samt ungdoms- och invånarlokaler. Med främjande av den lokala identiteten och demokratin avses till exempel stöd för organisations- och frivilligverksamhet, att möjliggöra deltagande och öka dialogen. Med utveckling av livsmiljön kan man till exempel avse fungerande kollektivtrafik, trygga parker, sandade gator, omsorg om naturen och hörande av invånarna i fråga om byggande eller planläggning. Främjandet av livskraften ser till att både invånarna och kommunen mår bra. Detta kan till exempel betyda att man möjliggör jobb för så många kommuninvånare som möjligt. (Kommunförbundet, Hyvinvoinnin edistämisen hyvät käytännöt, Vandas välfärdsplan 2023–2025.)

Samarbete med organisationer och andra intressentgrupper

Välfärdsområdet ska också främja goda verksamhetsförutsättningar och påverkansmöjligheter för organisationer som utför hälso- och välfärdsfrämjande arbete. Organisationerna är centrala samarbetspartner för välfärdsområdet. I välfärdsområdet har man i samarbete med organisationerna bland annat utarbetat en färdplan för organisationssamarbetet för att utveckla och upprätthålla samarbetet. (Färdplan för organisationssamarbetet i Vanda och Kervo välfärdsområde och genomförandeplan för 2023.)

Organisationssamarbetet inom social- och hälsovården i Vanda och Kervo städer kartlades hösten 2022. I kartläggningen identifierades ungefär 200 olika organisations- och stiftelseaktörer eller andra partner. Även till exempel samarbetet med församlingar och religiösa samfund lyftes fram. 

I välfärdsområdet bereds för närvarande en organisationssamarbetsgrupp, organisationsdelegation eller motsvarande för att samla samman organisationerna och främja samarbetet. Sektorerna har utsett kontaktpersoner för organisationssamarbetet som stödjer vardera sektorn i genomförandet och utvecklingen av organisationssamarbetet samt bland annat i beredningen av samarbetsavtalen. Organisationer och andra intressentgrupper deltar på olika sätt i sektorernas arbete. Organisationerna deltar bland annat i servicehandledningssamarbetet, utbildningen och introduktionen av personalen samt utvecklingen av servicestigarna. 

För räddningsverket är till exempel avtalsbrandkårerna och andra organisationer inom räddningsbranschen viktiga aktörer. I Mellersta Nyland finns också en delegation för avtalsbrandkårerna. 

Välfärdsområdet delar årligen ut understöd till organisationer för verksamhet som stödjer social- och hälsovården. Verksamheten som understöds ska främja uppnåendet av välfärdsområdets strategiska mål samt stödja och komplettera de social- och hälsovårdstjänster som hör till välfärdsområdets organiseringsansvar.

Utöver organisationer är bland annat stiftelser, församlingar och religiösa samfund, polisen, läroanstalter och företag viktiga intressentgrupper i främjandet av hälsa och välfärd.

Övrigt samarbete

För att förebygga olyckor och upprätthålla säkerheten samarbetar räddningsverket med andra myndigheter och sammanslutningar i området samt deltar i det lokala och regionala säkerhetsplaneringsarbetet. Viktiga kommunala samarbetspartner för Mellersta Nylands räddningsverk är 

• byggnadstillsyns- och planläggningsmyndigheter 
• miljövårdsmyndigheter
• aktörer inom social- och hälsovårdsväsendet 
• aktörer inom småbarnspedagogiken och bildningsväsendet. 

Kommunernas beredskapsplanering stöds genom följande åtgärder: 

• Säkerhets- och beredskapsforumet där räddningsverket, välfärdsområdena och kommunerna deltar. 
• Räddningsverket är representerat i beredskapsledningsgrupperna i kommunerna inom sitt verksamhetsområde. 
• Räddningsverket deltar också i ordnandet av beredskapsövningar i kommunerna. 
• Räddningsverket stödjer utarbetandet av beredskapsplaner enligt kommunernas behov. 
• Evakueringsplanen utarbetas i samarbete med kommunerna i området. 
• I störnings- och olyckssituationer skickar räddningsverkets lägescentral meddelanden till kommunernas ledning samt till utsedda nyckelpersoner. 
• Räddningsverket har utsett och utbildat en kontaktperson i kommunernas ledningsgrupper för störningssituationer.

Säkerhets- och beredskapsenheten i Vanda och Kervo välfärdsområde deltar i främjandet av befolkningens välfärd, hälsa och säkerhet i synnerhet genom att ordna trygga tjänster. Enheten har ett nära samarbete med Kervo och Vanda städer, myndigheter, kommunerna i Mellersta Nyland och Mellersta Nylands välfärdsområde. Lägesbilden över säkerheten på fenomennivå och tysta signaler granskas i samarbetsforumet för säkerhet och beredskap samt i mindre samarbetsgrupper.

I verksamhetsmodellen Fri från våld bedrivs samarbete över sektorsgränserna dels i en utvecklingsgrupp bestående av chefer, vars mål är strategisk styrning av arbetet och informationsförmedling, dels i ett omfattande och mångprofessionellt nätverk av nyckelpersoner inom arbetet för att förebygga våld i nära relationer. Syftet är att implementera arbetet och förankra det inom klientarbetet. Temaveckan Fri från våld som ordnas årligen i slutet av november planeras och genomförs i ett nära samarbete mellan kommun- och organisationsaktörer.
 

I välfärdsområdet pågår just nu flera projekt som stödjer hälsa och välfärd. Projektet Vantaa-Kerava-sote: Asukkaan asialla fortsätter under hela 2023. Projektet finansieras av social- och hälsovårdsministeriet. Målet med projektet är att förbättra tillgången till tjänster på lika villkor och i rätt tid samt tjänsternas kontinuitet samt att flytta tyngdpunkten i verksamheten till förebyggande och förutseende arbete. Målet är dessutom att säkerställa tjänsternas kvalitet och verkningsfullhet och att 

stärka tjänsternas sektorsövergripande karaktär och samverkan. Åtgärderna i anslutning till digitaliseringen är en del av förverkligandet av alla mål. Projektet omfattar fem spetsprojekt för utvecklingen: konceptet framtidens social- och hälsocentral, rådgivning och klienthandledning, mottagningstjänsterna, tjänsterna för barn, unga och familjer samt mentalvårds- och missbrukartjänsterna. (Vakehyvaa tekemässä – Vantaan ja Keravan hyvinvointialueen hankkeet 2023.)

Projektet VakeHyva – Hyvät palvelut i sin tur bygger på Finlands program för hållbar tillväxt, som finansieras ur EU:s återhämtningsinstrument av engångsnatur, Next Generation EU. Projektets mål är att främja uppfyllandet av vårdgarantin, avveckla vård-, rehabiliterings- och serviceskulden till följd av coronavirussituationen samt att stärka förebyggande och tidig identifiering av problem. Dessutom är målet att stärka kunskapsbasen inom social- och hälsovården och den effektbaserade styrningen av social- och hälsovården samt att införa nya digitala innovationer som främjar uppfyllandet av vårdgarantin. I projektet ingår fyra investeringar: 1. HyväPerhekeskus, HyväTerveyskeskus och HyväIkä, 2. HyväHyte, 3. Social- och hälsovårdens dokumentationspraxis och rapportering av det strukturella socialarbetet samt 4. Medborgarnas digitala tjänster och yrkespersonernas digitala system. (Vakehyvaa tekemässä – Vantaan ja Keravan hyvinvointialueen hankkeet 2023.)

I spetsprojektet HyväHyte, som ingår i projektet VakeHyva – Hyvät palvelut (investering 2), främjas genomförandet av vårdgarantin genom att stärka det förebyggande arbetet och tidig identifiering av problem. Inom spetsprojektet HyväHyte utvecklas servicekonceptet för främjande av hälsa och välfärd som en del av det nationella utvecklings- och definitionsarbetet. Det nationella servicekonceptet för främjande av hälsa och välfärd beskrivs i kapitel 1.1. Det regionala utvecklingsarbetet inom HyväHyte kommer att omfatta utveckling av en sektorsövergripande verksamhetsmodell för servicehandledning, inklusive beskrivningar av servicestigar, pilotprojekt med och förankring av verksamhetsmodellen i olika målgrupper samt utveckling och introduktion av en digital servicebricka för främjande av hälsa och välfärd. Utvecklingen görs med Vanda och Kervo städer, i enlighet med samarbetsavtalet, samt med organisationer och organisationsnätverk i området.

Utvecklingen svarar på följande insatsområden i välfärdsområdesstrategin: Vi verkar tillsammans, vi förstärker välmående och säkerhet och vi förbättrar tjänster. I arbetet för främjande av hälsa och välfärd har man identifierat ett starkt behov av att skapa gemensamma strukturer och verksamhetssätt för välfärdsområdet, kommunerna och tredje sektorn samt att utveckla styrningen av främjandet av hälsa och välfärd. Syftet är att invånarna lätt ska hitta verksamhet som stödjer deras välbefinnande som helhet och att kommunernas och organisationernas verksamhet ska bli en del av social- och hälsovårdens servicemeny. I projektet främjas möjligheterna för yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården och räddningsverket att hänvisa klienter till välfärdsområdets, kommunernas och tredje sektorns tjänster som främjar hälsa och välfärd, såsom motions-, natur- och kulturtjänsterna och gemenskaplig verksamhet, vilket är en form av förebyggande arbete. 

I projektet sammanställs tillsammans med kommuner, organisationer och invånare en digital servicebricka för främjande av hälsa och välfärd som alla invånare, yrkespersoner och tredje sektorn får använda. Projektets utvecklingsåtgärder riktas särskilt till utsatta klientgrupper. Målgruppen för utvecklingen är unga och unga vuxna i åldern 17–29 år som löper förhöjd risk för psykisk ohälsa/missbruk samt hemmaboende äldre. Den digitala servicebrickan för främjande av hälsa och välfärd kommer senare att utvidgas till alla invånare, men användbarheten utvecklas genom pilotprojekt med dessa målgrupper.

Andra projekt i välfärdsområdet som pågick 2023:

• Projekt II för förebyggande av bostadslöshet
• Projektet för utveckling av distanstjänster som stöd för hemmaboendet i Vanda och Kervo
• Gemenskapsfrämjande åldersvänliga byar
• Modellen för hemvård 
• Kompetenscentret för en god ålderdom 
• RAI: införande av RAI och RAI som verktyg för kvalitetsutveckling 
• Ri-O – Pilotprojekt för verksamhetsmodellen för ungdomar i återkommande, allvarlig brottslighet

Nämnden för närdemokrati och delaktighet valde i sin verkstad i maj 2023 ut fem överordnade insatsområden till den regionala välfärdsplanen. Insatsområdena är tryggande av tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet, samhällelig rättvisa, psykiskt välbefinnande, sociala relationer samt förebyggande av välfärdsutmaningar. 

Som kärna för främjandet av hälsa och välfärd lyftes perspektivet ”allas välfärd är lika värdefull”. Detta perspektiv genomförs genom de ovan nämnda insatsområdena. Under insatsområdena har man fastställt målen och åtgärderna för främjande av hälsa och välfärd. Nedan följer kortfattade beskrivningar av insatsområdena som nämnden fastställt. 
 

Tryggande av tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet

I välfärdsområdets strategi är målet att invånarna ska få service snabbare, att rådgivningstjänsterna och klienthandledningen ska vara tillgängliga och välfungerande samt att de digitala tjänsterna ska utvecklas systematiskt. I arbetet med att fastställa insatsområdena för välfärdsplanen konstaterades att tjänsterna ska vara tillgängliga för alla. Det centrala är att främja tjänsternas tillgänglighet samt att förbättra tjänsternas tillgänglighet och verkningsfullhet, särskilt i fråga om tjänster med låg tröskel. Också en bättre samordning av social- och hälsovårdstjänsterna samt tjänsterna för främjande av hälsa och välfärd är viktig. Vad gäller tillgången till tjänster och tjänsternas tillgänglighet ska man också beakta bland annat tjänsternas tvåspråkighet i enlighet med 41 § i lagen om välfärdsområden (611/2021). I lagen konstateras att välfärdsområdets strategi ska ta hänsyn till tillgodoseendet av de språkliga rättigheterna vid ordnandet och produktionen av tjänster i välfärdsområdet. Som ett tvåspråkigt välfärdsområde ska Vanda och Kervo välfärdsområde säkerställa att de språkliga rättigheterna tillgodoses vid ordnandet och produktionen av tjänster i välfärdsområdet. Välfärdsområdets service ska ordnas så att invånarna och servicetagarna kan få betjäning på finska eller svenska inom välfärdsområdets alla verksamhetsområden. Tvåspråkigheten främjas i enlighet med välfärdsområdets tvåspråkighetsprogram. (Lag om välfärdsområden 611/2011, Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi 2022, Tvåspråkighetsprogram för Vanda och Kervo välfärdsområde.)

Bland annat följande indikatorer följs upp:

• Andelen personer som fått otillräckliga tjänster på läkarmottagningen, (%) av dem som behövt tjänster
• Tillgång till icke-brådskande vård inom hälsostationstjänsterna, % av klienterna, vars besök genomförts inom sju dygn 
• Väntetiden för icke-brådskande besök hos tandläkare inom mun- och tandvård är mer än tre månader/mer än fyra månader från bedömning av vårdbehovet, % av genomförda besök
• Hälsostationer: väntetid för genomförda besök 2023
• Mun- och tandvård: väntetid för genomförda besök 2023
• Tillgång till långvarigt serviceboende dygnet runt
• Väntetid från kontakt till inledande av bedömning av servicebehovet inom klienthandledningen för äldre
• Månadsgenomsnitt för antalet klienter inom barnskyddets öppenvård, andel av 0–17-åringarna i välfärdsområdet
• Andelen barn i åldern 0–17 år som är föremål för barnskyddsanmälningar, % 
• Väntetid inom familjerådgivningstjänsterna
• Bedömningarna av servicebehovet inom barnskyddet och för barn i behov av särskilt stöd färdigställs inom tidsfristen på tre månader (THL:s rapportering)
• Väntetid från kontakt till inledande av bedömning av servicebehovet inom vuxensocialarbetet och funktionshinderservicen 
• Tillgång till elevhälsans kurator inom sju dagar, %
• Tillgång till elevhälsans psykolog inom sju dagar, %
• Hälsoundersökningar på barnrådgivningen 
• Hälsoundersökningar inom skolhälsovården
• Skolkuratorresurs 
• Skolpsykologresurs 
• Hälsoundersökningar för arbetslösa 
• Informationen som jag fick om vården/tjänsterna var begriplig

Samhällelig rättvisa

I välfärdsområdesstrategin är målet bättre tillgång till tjänster för de invånare som har det sämst ställt och bättre identifiering än tidigare av de klienter som behöver många tjänster. Välfärdsområdets riktlinje är att man i välfärdsplanen som helhet ska beakta i synnerhet personer med funktionsnedsättning samt olika språk- och kulturgrupper. När välfärdsplanens insatsområden definierades, konstaterade man att det är viktigt att möjliggöra jämlika tjänster och trygga välfärden för alla. Det centrala är att förebygga ojämlikhet bland invånarna och till exempel bekämpa fattigdom. 

Bland annat följande indikatorer följs upp: 

• Familjer som får utkomststöd, % av barnfamiljerna
• Långvariga mottagare av utkomststöd, % av 25–64-åringarna
• Trångbodda bostadshushåll med barn, % av alla bostadshushåll med barn
• Svårsysselsatta, % av 15–64-åringarna
• Utländska arbetslösa arbetssökande, % av den utländska arbetskraften
• Andelen personer som upplever att den egna arbetsförmågan är nedsatt, % av personerna som fyllt 20 år
• Invalidpensionstagare, % av 16–64-åringarna
• Andelen personer som inte får tillräckligt med hjälp, % av personerna som fyllt 75 år
• Andelen personer som upplever stora svårigheter att ta hand om sig själv, % av personerna som fyllt 75 år

Psykiskt välbefinnande

I välfärdsområdesstrategin är målet att stödja barns och ungas psykiska hälsa genom snabbare tillgång till tjänster som stödjer den psykiska hälsan. I förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd och arbetet för att definiera välfärdsplanens insatsområden konstaterades att välfärdsområdet ska tillsammans med kommunerna, HUS-sammanslutningen och andra samarbetspartner främja invånarnas psykiska välbefinnande samt öka stödet för invånarnas vardagshantering. Dessutom ska invånarnas livskompetens- och medvetenhetsfärdigheter främjas. Fokus ligger bland annat på att öka jämlika och tillgängliga mentalvårds- och missbrukartjänster med låg tröskel. 

Bland annat följande indikatorer följs upp:

• Andelen personer som upplever betydande psykisk påfrestning, % av personerna som fyllt 20 år
• Måttlig eller svår ångest, % av eleverna
• Andelen personer som dricker för mycket alkohol, % av personerna som fyllt 20 år
• Tillgång till icke-brådskande vård inom mentalvårdstjänsterna, % av klienterna, vars besök genomförts inom sju dygn
• Personer som får invalidpension på grund av psykisk ohälsa
• Väntetid till psykosociala tjänster för unga (Vanda ungdomscenter Nuppi, Nuorten asema i Kervo)
• Mini-intervention i alkoholkonsumtionen 
• Jag kände mig trygg under vården/servicen 

Sociala relationer

I välfärdsområdesstrategin är målet att invånarna, klienterna, arbetstagarna, påverkansorganen, organisationerna och företagen i välfärdsområdet ska ha mångsidiga möjligheter att delta i verksamheten i vårt välfärdsområde och utvecklingen av den. Därför främjar vi invånarnas möjligheter till jämställd och jämlik delaktighet i enlighet med delaktighetsprogrammet. I förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd och arbetet för att definiera välfärdsplanens insatsområden konstaterades att välfärdsområdet ska främja delaktighet i ett samarbete med kommunerna, HUS-sammanslutningen och andra partner. Sociala relationer är centrala i vårt liv. Det är viktigt att vi tillsammans stödjer invånarnas och sammanslutningarnas verksamhetsmöjligheter så att ingen blir ensam. Vi måste också förebygga utslagning.

Bland annat följande indikatorer följs upp:

• Känner sig ofta ensam, % av eleverna i samma årskurs
• Antalet klientrelationer inom barnskyddet
• Långvariga mottagare av utkomststöd, % av 25–64-åringarna 
• Andelen personer som upplever att den egna arbetsförmågan är nedsatt, % av personerna som fyllt 20 år
• Ensamboende invånare i åldern 75 år och över, % av bostadsbefolkningen i samma ålder
• Andelen personer som känner sig ensamma, % av personerna som fyllt 20 år
• Antalet bostadslösa och långtidsbostadslösa   
• Personer som riskerar utslagning (inte i arbete, studerar inte, inte i beväringstjänst) i åldern 18–24 år, % av jämnåriga 

Förebyggande av välfärdsutmaningar

I välfärdsområdets strategi är målet att ordna stöd för barns och familjers välbefinnande genom fungerande förebyggande tjänster och tjänster för tidigt stöd i samarbete med organisationer och andra aktörer. I strategin konstateras dessutom bland annat att äldre personers funktionsförmåga ska stödjas och deras livskvalitet förbättras genom att ordna individuella, förutseende och förebyggande tjänster. För att förebygga välfärdsutmaningar krävs samarbete mellan flera aktörer och på flera nivåer. Man behöver till exempel öka planeringen av verksamhetsmodeller, processer och samarbete över sektors- och serviceområdesgränserna samt stärka användningen av goda verksamhetsmodeller och en öppen kommunikation. Utöver det interna samarbetet behövs starkare partnerskap med aktörer utanför välfärdsområdet. För att främja hälsa och välfärd behöver vi fungerande samarbetsstrukturer, verksamhetsmodeller och indikatorer. 

Det är dessutom viktigt att till exempel städernas och organisationernas förebyggande verksamhet integreras i social- och hälsovårdens servicemeny. I förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd och arbetet för att definiera välfärdsplanens insatsområden konstaterades att välfärdsområdet ska tillsammans med kommunerna, HUS-sammanslutningen och andra samarbetspartner främja hälsosamma levnadsvanor samt motion och kulturell välfärd. Välfärdsområdet har också fastställt att kulturell välfärd ska beaktas genomgående i välfärdsplanen. I hela planen vill man också granska handledningen av och stödet till familjegemenskaper. Genomgående målgrupper och teman granskas närmare i kapitel 3.2. 

Bland annat följande indikatorer följs upp:

• Övervikt, % av eleverna i åk 8–9
• Förekomsten av fetma, i % hos 2–16-åringar 
• Andelen feta personer, % av personerna som fyllt 20 år
• Medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd, % av åldersgruppen (enkäten Hälsa i skolan)
• Andelen personer som upplever att den egna hälsan är högst medelmåttig, % av personerna som fyllt 20 år, enligt utbildningsnivå 
• Upplever sig nöjd med sitt liv, % av åldersgruppen (enkäten Hälsa i skolan)
• Andelen personer som upplever god livskvalitet, % av personerna som fyllt 20 år
• Utsatts för fysiskt våld av föräldrarna eller andra vårdande vuxen under året, % av eleverna i samma årskurs
• Andel som upplevt fysiskt eller psykiskt våld i nära relationer, % av 20–64-åringarna och av personerna som fyllt 65 år
• Andelen personer som motionerar för lite enligt rekommendationen om hälsomotion, % av personerna som fyllt 20 år
• Andelen personer som röker dagligen, % av personerna som fyllt 20 år
• Hälsoundersökningar för arbetslösa 
• Livsstilsrådgivning för personer med risk för typ 2-diabetes 
• Höftfraktur hos personer i åldrarna 65 år och över, % av befolkningen i samma ålder 
• Vaccinationstäckning av MPR-vaccinet 
• Vårdperioder till följd av skador och förgiftningar

I beredningen av välfärdsberättelsen och -planen konstaterades att olika språk- och kulturgrupper samt personer med funktionsnedsättning ska beaktas i berättelsen och planen på ett genomgående sätt. Också kulturell välfärd ska beaktas på ett genomgående sätt i planen. Ovan nämnda målgrupper och kulturell välfärd beskrivs närmare nedan. 

Olika språk- och kulturgrupper

Såsom konstateras i den regionala välfärdsberättelsen är Vanda och Kervo välfärdsområde mycket mångkulturellt. Andelen invånare med ett främmande språk som modersmål är den största i landet, nästan 25 procent av invånarna. (Statistikcentralen, Språk efter kön kommunvis 1990–2022.) Av städerna i huvudstadsregionen har Vanda den största andelen invånare med utländsk bakgrund. I Kervo är estnisktalande den största befolkningsgruppen med ett främmande språk som modersmål, och de utgör 3,4 procent av stadens befolkning (3,6 % i Vanda). I Vanda är den största befolkningsgruppen med ett främmande språk som modersmål rysktalande, och de utgör 3,9 procent av stadens befolkning. I Kervo är den motsvarande andelen 2,3 procent. I båda städerna är den tredje största befolkningsgruppen med ett främmande språk som modersmål arabisktalande, i Kervo 0,8 procent och i Vanda 2,0 procent av stadens befolkning. (Kervo stads program för främjande av integrationen 2022–2025.) I Vanda och Kervo bor också över en femtedel av hela landets romska befolkning. 

Välfärdsområdets tjänster ska vara språkligt tillgängliga. I välfärdsområdet utvecklas tolktjänsterna och bland annat språkversionen av rådgivningsmaterialet så att de motsvarar servicebehovet hos områdets flerspråkiga befolkning. Den språkliga servicekapaciteten i förhållande till klientbehoven i välfärdsområdet utvärderas regelbundet. (Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi 2022). Det centrala är att välfärdsområdets tjänster är tillgängliga för olika invånare och att hinder för användningen av tjänsterna avlägsnas. Ett hinder, förutom språket, kan också vara till exempel rädsla i anslutning till tjänster och myndighetsärenden. Rädsla kan lindras bland annat genom kommunikation och öppet bemötande. Det är också viktigt att hjälpa invandrare att förstå det finländska samhället och till exempel social- och hälsovårdens servicesystem. 

Även i Vanda stads välfärdsplan konstateras att man i arbetet för främjande av hälsa och välfärd ska fästa särskild uppmärksamhet vid tillgången till tjänster för olika befolkningsgrupper (Vanda stads välfärdsplan 2023–2025). I Kervo stads välfärdsberättelse och 
-plan lyfter man fram språket som en central utmaning med tanke på servicen, som ofta bildar en extra tröskel. Det vore bra att i allt högre grad utveckla tjänsterna mot stöd med låg tröskel. Detta kräver sektorsövergripande samarbete och samordning. (Kervo stads välfärdsberättelse och välfärdsplan.) Också mångfald bland personalen ökar förtroendet för tjänsterna och tjänsternas tillgänglighet. Mångfalden är viktig särskilt i tjänsterna med låg tröskel. Att beakta invånarens eller klientens bakgrund i kommunikationen och mötena är också centralt. När man möter klienterna är det bra att ta hänsyn till invånarens eller klientens bakgrund, såsom kultur, religion och till exempel eventuella traumaupplevelser. 

Integrationsfrämjande arbete görs både i välfärdsområdet och vid Vanda och Kervo städer. Invandrartjänsterna i Vanda och Kervo välfärdsområde ansvarar för tjänsterna enligt socialvårdslagen för integrationsklienterna i området. Det är viktigt att bygga upp samarbetet mellan invandrartjänsterna vid Vanda och Kervo städer respektive välfärdsområdet i planeringen av verksamheten och hänvisningen till tjänsterna. (Programmet för främjande av integrationen 2022–2025.)

I välfärdsområdet finns en delegation för mångkulturfrågor. Delegationen för mångkulturfrågor är inte ett lagstadgat påverkansorgan, men med beaktande av befolkningsunderlaget i Vanda och Kervo välfärdsområde har det varit motiverat och nödvändigt att tillsätta den. Delegationen jämställs med de andra påverkansorganen. Påverkansorganen har till uppgift att säkerställa olika invånargruppers möjligheter att delta och påverka samt att ta ställning i ärenden som rör planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika verksamheter i välfärdsområdet, i frågor som är eller som ett påverkansorgan bedömer vara av betydelse för barnen, de unga, de äldre eller personer med funktionsnedsättning och med hänsyn till de tjänster som de behöver. Påverkansorganen deltar också i utvecklingen av formerna för delaktighet och hörande i välfärdsområdet. (Vanda och Kervo välfärdsområde, Påverkansorgan.) Även städerna Vanda och Kervo har delegationer för mångkulturfrågor. 

Personer med funktionsnedsättning

Välfärdsområdet har som riktlinje att det handikappolitiska programmet ska ingå i välfärdsplanen och att personer med funktionsnedsättning ska beaktas genomgående i välfärdsberättelsen och välfärdsplanen. Handikappolitiken styrs av flera avtal, författningar, föreskrifter och anvisningar, såsom FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, diskrimineringslagen och den nyligen antagna nya lagen om funktionshinderservice. Syftet med reformen är ge personer med funktionsnedsättning stöd för ett självständigt liv och utövandet av självbestämmanderätten samt deras jämlikhet, delaktighet och deltagande i samhället och att trygga tillräckliga tjänster av god kvalitet enligt individuella behov. I enlighet med regeringsprogrammet är målet att de individuella behoven hos personer med funktionsnedsättning ska beaktas bättre i fortsättningen. (THL, Nya lagen om funktionshinderservice.)

Tillgänglighet måste beaktas på olika sätt i både tjänsterna och lokalerna i välfärdsområdet. Tillgänglighet måste ses brett, inte enbart som fysisk tillgänglighet. Den centrala tanken är att alla ska ha möjlighet att delta i välfärdsområdets verksamhet och tjänster. Vad gäller främjandet av hälsa och välfärd för personer med funktionsnedsättning måste man vid sidan av tillgänglighet också tänka på bland annat rätten till utbildning, arbete och en meningsfull vardag samt olika boenderelaterade ärenden. Även servicehandledningen och klientorienteringen ska stå i centrum. 

I välfärdsområdet finns ett lagstadgat råd för personer med funktionsnedsättning. Rådet för personer med funktionsnedsättning består på samma sätt som rådet för mångkulturfrågor av nio ledamöter. Sex av dem kommer från Vanda och tre från det motsvarande organet i Kervo. Ledamöterna har personliga ersättare. Också rådet för personer med funktionsnedsättning säkerställer möjligheterna att delta och påverka för personer med funktionsnedsättning samt tar ställning i ärenden som rör planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika verksamheter i välfärdsområdet, i frågor som är eller som rådet för personer med funktionsnedsättning bedömer vara av betydelse för personer med funktionsnedsättning och med hänsyn till de tjänster som de behöver. Även städerna Vanda och Kervo har råd för personer med funktionsnedsättning. 

Även kommunerna har fortfarande skyldighet att i all sin verksamhet se till att personer med funktionsnedsättning eller -hinder kan delta i kommunens verksamhet på lika villkor med alla andra. I praktiken innebär detta rimliga anpassningar för att till exempel kultur-, motions- och ungdomstjänsterna ska vara tillgängliga för alla på lika villkor och för att det ska vara möjligt och meningsfullt att delta i verksamheten inom dessa. (Vanda stads välfärdsplan 2023–2025.) Vanda och Kervo städer bereder handikappolitiska program under hösten 2023. 

Kulturell välfärd

Med kulturell välfärd avses människans individuella eller kollektiva upplevelse av att kultur och konst ökar välbefinnandet eller har en koppling till det. Kulturell välfärd grundar sig på människans egen förhållande till konst och kultur, och kulturen och dess välfärdsfrämjande verkningar genomsyrar människans hela livscykel. (Åbo yrkeshögskola, Kulttuurihyvinvointi.)

Kulturell välfärd har konstaterats ingå i social- och hälsovårdstjänsternas metoder som främjar välfärden och den har lyfts fram som ett genomgående perspektiv i välfärdsplanerna. Enligt välfärdsområdets strategi uppmärksammas i välfärdsområdet kulturens betydelse i främjandet av hälsa och välfärd och samarbetet med olika konst- och kulturaktörer fortsätter.

Den kulturella välfärden främjas i samarbete med städerna. Enligt Kervo stads välfärdsberättelse och -plan visar statistik att de tjänster vid staden som främjar kulturell välfärd är populära och tillgängliga och dessutom att kundlojaliteten inom dem är stark. Välfärdsplanen för Kervo lyfter fram främjandet av den kulturella välfärden och utnyttjandet av konst som förebyggande verksamhet som ett mål. Som åtgärder finns bland annat stöd för stadsbornas eget agentskap och aktörskap samt planering av konstprogram för olika områden i Kervo. (Kervo stads välfärdsberättelse och välfärdsplan.) Även i Vanda stads välfärdsplan lyfts kulturen fram som en central metod i främjandet av välfärd. En åtgärd i välfärdsplanen, som är gemensam för olika åldersgrupper, är också stärkandet av välfärden med hjälp av motion och kultur under hela livet. Denna åtgärd främjas på flera olika sätt. I välfärdsplanen för äldre står bland annat att kulturen ska tas till närheten av de äldre, till exempel till boendeenheterna. (Vanda stads välfärdsplan 2023–2025.)

Metoderna för kulturell välfärd används i välfärdsområdet redan nu och kulturens betydelse har beaktats på olika sätt bland annat i välfärdsområdets lokallösningar. Kulturell välfärd och dess metoder och möjligheter beskrivs närmare i de åldersgruppsspecifika planerna. 

Målen och åtgärderna för främjande av hälsa och välfärd beskrivs huvudsakligen i välfärdsplanerna för respektive åldersgrupp. I den här allmänna delen har man ändå velat lyfta fram de centrala gemensamma målen för främjandet av hälsa och välfärd, som härrör från välfärdsområdets strategi, och åtgärderna i anslutning till dem. Målen, åtgärderna, indikatorerna, ansvariga parter och samarbetsparter beskrivs i tabell 3. I målen och åtgärderna har man beaktat mångfalden bland invånarna i välfärdsområdet, till exempel olika språk- och kulturgrupper samt personer med funktionsnedsättning.

Den första regionala välfärdsberättelsen och -planen har förberetts i en utmanande förändringssituation, som bland annat har krävt att man skapar nya samarbetsstrukturer och omarbetar befintliga strukturer. Också den tidspress, under vilken beredningen gjordes, har medfört vissa utmaningar för upprättandet av berättelsen och planen. Därför är det viktigt att i början av 2024 föra en gemensam dialog om genomförandet av de åtgärder som tagits med i välfärdsplanen och att tillsammans med olika aktörer precisera ansvarsfördelningen och partnerskapen i anslutning till dem. 

För främjandet av hälsa, välfärd och säkerhet finns fungerande samarbetsstrukturer, verksamhetsmodeller och indikatorer.

Åtgärder

1. Vi vidareutvecklar strukturen för främjande av hälsa och välfärd enligt behoven både ur perspektivet för välfärdsområdets interna struktur och den regionala samarbetsstrukturen. Vi förtydligar välfärdsområdets roll i arbetet för att främja hälsa och välfärd.  
2. Vi följer regelbundet upp indikatorerna för HYTE-koefficienten. Vi utvecklar indikatorerna för främjande av hälsa och välfärd och utvärdering av effekten. Vi utnyttjar HYTE-information när målen och åtgärderna i välfärdsplanen utarbetas. 

Indikatorer

1. Välfärdsområdet, städerna, HUS-sammanslutningen och organisationerna har en fungerande struktur för främjande av hälsa och välfärd, enkäten bland intressentgrupperna har genomförts (ja/nej)
2. HYTE-koefficienten som beskriver områdets egen verksamhet och effekterna för befolkningen växer
3. Indikatorerna för främjande av hälsa och välfärd har utvecklats (ja/nej)

Ansvar

1. Expert- och utvecklingstjänsternasteam för främjande av hälsa och välfärd, alla sektorer

Partner

• Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen, organisationer, eventuella andra intressentgrupper

Kulturens betydelse i främjandet av
hälsa och välfärd identifieras 
i välfärdsområdet.

Åtgärder

1. Vi utarbetar en plan för välfärdsområdets arbete för kulturell välfärd och utvidgar den till den vardagliga vårdkulturen och den fysiska vårdmiljön.
2. Vi fortsätter samarbetet med olika konst- och kulturaktörer.

Indikatorer

1. Planen har utarbetats (ja/nej), omfattningen av det samarbete som gjorts

Ansvar

1. Expert- och utvecklingstjänsternasteam för främjande av hälsa och välfärd, alla sektorer

Partner

• Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen, organisationer, eventuella andra intressentgrupper

Praxis och verksamhetsmodeller för att föra våld på tal och ingripa i våld är enhetliga inom serviceområdena och permanent integrerade i strukturerna.

Åtgärder

1. Vi utarbetar en handlingsplan för förebyggande av våld i nära relationer. 

Indikatorer

1. Planen har utarbetats (ja/nej)

Ansvar

1. Expert- och utvecklingstjänsternas team för främjande av hälsa och välfärd, alla sektorer

Partner

• Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen, organisationer, eventuella andra intressentgrupper

Informationen om tjänster som främjar och stödjer hälsa och välfärd ökar.

Åtgärder

1. Vi informerar invånarna aktivt om förebyggande tjänster som främjar och stödjer hälsa och välfärd. Vi använder ett tydligt och klientorienterat språk i kommunikationen med beaktande av olika klientgruppers behov och använder vid behov andra språkversioner utöver finska, svenska och engelska i kommunikationen, såsom lätt språk.
2. Vi förbättrar webbplatsens tillgänglighet och begriplighet till exempel genom att översätta webbplatsen till svenska och engelska och i framtiden även till lätt språk.

Indikatorer

1. Åtgärden rapporteras i samband med rapporteringen om delaktighetsprogrammet och kommunikationen.

Ansvar

1. Kommunikation, alla sektorer

Partner

• Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen, organisationer, eventuella andra intressentgrupper

Alkohollag 1102/2017. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2017/20171102.

Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA). Bostadslösa 2022. Aras utredning 2/2023. https://www.ara.fi/download/noname/%7BA3E6CBD0-0A5D-4DDC-96E5-A5DAE2891386%7D/179513

Organiseringsavtal för HUS 2023. https://www.hus.fi/sites/default/files/2023-08/HUS-organiseringsavtal2023.pdf.

HUS-sammanslutningen 2023. Segmenttiryhmät. PPT-presentation 24.8.2023.

HUS-sammanslutningen 2022. Uudenmaan väestön hyvinvointi, terveys ja erikoissairaanhoidon palvelutarve. Opublicerat dokument. 

Ihmiskauppa.fi. Människohandel. https://ihmiskauppa.fi/sv.

Folkpensionsanstalten (FPA) 2022. Statistikdatabasen Kelasto. Mottagare av handikappbidrag och utbetalda förmåner 2022.

Kervo stad 2023. Hyvinvointikertomus ja hyvinvointisuunnitelma. https://kerava.production.geniem.io/uploads/sites/2/2023/05/keravan-hyvinvointikertomus-2022-ja-hyvinvointisuunnitelma-20232025.pdf.

Kervo stad 2022. Programmet för främjande av integrationen 2022–2025. https://kerava.production.geniem.io/uploads/sites/2/2023/03/kotoutumisen_edistamisen_ohjelma-2022-2025_kerava.pdf.

Mellersta Nylands räddningsverk 2022. Årsberättelse för Mellersta Nylands räddningsverk 2022. https://vakehyva.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Pelastuslautakunta/Kokous_2452023/KeskiUudenmaan_pelastustoimen_liikelaito(5933).

Språklagen 423/2003. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2003/20030423.

Kommunförbundet 2020. Tulevaisuuden kunnan Hyvinvoinnin edistämisen hyvät käytännöt. 

https://www.kommunforbundet.fi/node/13352.

Lag om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet 523/2015. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2015/20150523.

Lag om välfärdsområden 611/2021. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2021/20210611.

Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120980.

Lag om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda 424/2003. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2003/20030424.

Lag om jämställdheten mellan kvinnor och män 609/1986. https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1986/19860609.

Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021. https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2021/20210612.

Lag om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland 615/2021. https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2021/20210615.

Barnskyddslag 417/2007. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070417.

Lag om elev- och studerandevård 1287/2013. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2013/20131287#a25.5.2022-377.

Inrikesministeriet 2023. Riksomfattande strategiska mål för ordnandet av räddningsväsendet 2023–2026. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164541.

Socialvårdslag 1301/2014. https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2014/20141301.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) 2022. Klient- och patientsäkerhetsstrategi och genomförandeplan 2022–2026. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163858.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM). Lagstiftning om hälsofrämjande.https://stm.fi/sv/framjande-av-valfard/lagstiftning.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) 2020. Nationell strategi för psykisk hälsa och nationellt program för suicidprevention 2020–2030. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162053.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) 2021. Rusmedels- och beroendestrategi. Gemensamma riktlinjer fram till 2030. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/163002.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) 2021. Handlingsprogram för att motverka könsstympning av flickor och kvinnor (FGM). Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:16. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162904.

Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) 2019. En barndom utan våld – åtgärdsplan för förebyggande av våld mot barn 2020−2025. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/161899.

Stiglitz, Joseph E. & Sen, Amartya & Fitoussi, Jean-Paul: Report by the Commission on the Measurement of Economic Performance and Social Progress. https://ec.europa.eu/eurostat/documents/8131721/8131772/Stiglitz-Sen-Fitoussi-Commission-report.pdf.

Finlands grundlag 731/1999. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1999/19990731.

Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2010/20101326.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). HYTE-koefficienten – ett incitament för välfärdsområdena. https://thl.fi/sv/teman/ledningen-av-framjandet-av-halsa-och-valfard/valfardsledning/regional-valfardsledning/hyte-koefficienten-ett-incitament-for-valfardsomradena.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen palvelukonsepti. https://thl.fi/fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/suomen-kestavan-kasvun-ohjelma-rrp-/hyvinvointia-ja-terveytta-edistavat-toimintamallit/hyvinvoinnin-ja-terveyden-edistamisen-palvelukonsepti.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Resultaten av enkäten Hälsa i skolan. https://thl.fi/sv/forskning-och-utveckling/undersokningar-och-projekt/enkaten-halsa-i-skolan/resultat-av-enkaten-halsa-i-skolan.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022. Andel som upplevt fysiskt eller psykiskt våld i nära relationer. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=l%C3%A4hisuhdev%C3%A4kivalta.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Andelen personer som känner sig ensamma 2020–2022.

Sotekuva.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Lähisuhdeväkivalta 2021: Suurin osa lähisuhdeväkivallan uhreista on edelleen naisia tai tyttöjä, seksuaaliväkivallan uhreilla usein myös aiempia väkivaltakokemuksia. https://www.julkari.fi/handle/10024/146800.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Sjuklighetsindex 2021. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=THL%3An%20sairastavuusindeksi.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022. Ordnande av social- och hälsovård i Vanda och Kervo välfärdsområde. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/146026/URN_ISBN_978-952-343-963-4.pdf?sequence=1.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2021. Suomeen muuttaneiden terveys ja elintavat maakunnissa. https://www.julkari.fi/handle/10024/142570.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Toimeentulo. https://thl.fi/fi/web/hyvinvointi-ja-terveyserot/eriarvoisuus/hyvinvointi/toimeentulo.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Den nya funktionshinderservicelagen. https://thl.fi/sv/web/thl/publikationer/handbocker/handbok-om-funktionshinderservice/aktuellt/den-nya-funtkionshinderservicelagen.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Antalet patienter som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar 2017–2022. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=vammojen%20ja%20myrkytysten.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Befolkningsprognos 2030. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=v%C3%A4est%C3%B6ennuste.

Statistikcentralen. Språk efter kön kommunvis, 1990–2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11rm.px/.

Statistikcentralen. Finlands officiella statistik FOS. Bostäder och boendeförhållanden. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__asas/.

Statistikcentralen. Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972–2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/.

Tobakslag (549/2016). https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2016/20160549.

Åbo yrkeshögskola 2021. Kulttuurihyvinvointi. https://www.turkuamk.fi/fi/tutkimus-kehitys-ja-innovaatiot/tutkimusryhmat/kulttuurihyvinvointi/.

Arbetarskyddslag 738/2002. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2002/20020738.

Vakehyvaa tekemässä – Vantaan ja Keravan hyvinvointialueen hankkeet 2023. PPT-presentation maj 2023. 

Statsrådets förordning 338/2011 om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2011/20110338.

Statsrådet 2021. Den nationella barnstrategin: Kommittébetänkande. Statsrådets publikationer 2021:9. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162864.

Statsrådet 2020. Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162455.

Statsrådet. Sote-uudistus. Uudistus lyhyesti. https://soteuudistus.fi/uudistus-lyhyesti-.

Vanda stad 2023. Vanda välfärdsplan 2023–2025. https://www.vantaa.fi/sites/default/files/document/Vantaa_Hyvinvointisuunnitelma2023-2025.pdf.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Hoitoon pääsy. https://vakehyva.fi/fi/hoitoon-paasy.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Färdplan för organisationssamarbetet och genomförandeplan för 2023. https://vakehyva.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Laumlhidemokratia_ja_osallisuuslautakunta/Kokous_632023/Jarjestoyhteistyon_tiekartan_ja_vuoden_2(4436).

Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Program för egenkontroll Social- och hälsovårdstjänsterna i Vanda och Kervo välfärdsområde. https://vakehyva.fi/sites/default/files/document/Omavalvontaohjelma.pdf.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Delårsöversikt 2/2023. https://vakehyva.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Aluehallitus/Kokous_592023/Vantaan_ja_Keravan_hyvinvointialueen_2_o(8168).

Vanda och Kervo välfärdsområde. Beslutsfattande och organisation. https://vakehyva.fi/sv/beslutsfattande-och-organisation.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Enkät bland intressentgrupper. Forms-enkät.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Budget 2023 och ekonomiplan 2023–2026. https://vakehyva.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Aluevaltuusto/Kokous_20122022/Talousarvion_2023_ja_taloussuunnitelman_(3973).

Vanda och Kervo välfärdsområde. Jämställd och jämlik delaktighet – Vanda och Kervo välfärdsområdes delaktighetsprogram 2023–2025. https://vakehyva.fi/sites/default/files/document/Osallisuusohjelma_2023-2025_print_.pdf.

Vanda och Kervo välfärdsområde. Påverkansorgan. https://vakehyva.fi/sv/tietoa-meista/beslutsfattande-och-organisation/paverkansorgan.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Förvaltningsstadga för Vanda och Kervo välfärdsområde. Har trätt i kraft fr.o.m. 23.10.2023. https://vakehyva.fi/sites/default/files/document/F%C3%B6rvaltningsstadga%20fr%C3%A5n%20den%2023.10.2023%20%28godk%C3%A4nd%20i%20omr%C3%A5desfullm%C3%A4ktige%2023.10.2023%20%C2%A7111%29_0.pdf.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde. Opublicerat dokument.

Vanda och Kervo välfärdsområde. Tvåspråkighetsprogram för Vanda och Kervo välfärdsområde. https://vakehyva.fi/sites/default/files/document/Tv%C3%A5spr%C3%A5kighetsprogram%20f%C3%B6r%20Vanda%20och%20Kervo%20v%C3%A4lf%C3%A4rdsomr%C3%A5de.pdf.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Utvecklingen av antalet klientrelationer inom socialarbetet och antalet utkomststödstagare i Vanda och Kervo välfärdsområde. PPT-presentation 31.8.2023.

Vanda och Kervo välfärdsområde. Vanda och Kervo välfärdsområdes kommunikationsstrategi 2023–2025. Opublicerat dokument. 

Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi. https://vakehyva.fi/sv/beslutsfattande-och-organisation/strategi.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Vantaan päihdetilannekyselyyn osallistuttiin aktiivisesti – kuntalaiset haluavat osallistua ja vaikuttaa.

https://vakehyva.fi/fi/ajankohtaista/ajankohtaista/vantaan-paihdetilannekyselyyn-osallistuttiin-aktiivisesti-kuntalaiset-haluavat-osallistua-ja-vaikuttaa-0. 

Diskrimineringslag 1325/2014. https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2014/20141325.