Aktivera inställningscookies för att kunna använda automatiska översättningar.
Arbetet med Vanda och Kervo välfärdsområdes regionala välfärdsberättelse och -plan inleddes med datainsamling som genomfördes under vintern 2022 och i början av 2023. Därefter sammanställde expertgrupperna för barn och unga, personer i arbetsför ålder samt äldre centrala informationspuffar om de styrkor, problem och fenomen inom välfärd och hälsa som finns hos olika åldersgrupper.
I rapporten används Power BI för att beskriva informationen på ett interaktivt sätt. Nedan finns instruktioner för hur man använder Power BI.
Arbetet för att främja välfärden för personer i arbetsför ålder är viktigt ur både individens och samhällets synvinkel. En välmående person i arbetsför ålder är en friskare, mer motiverad och produktiv arbetstagare. Friska personer i arbetsför ålder innebär också lägre också på hälso- och sjukvårdskostnaderna och färre sjukfrånvaron. Välbefinnandet påverkar livskvaliteten och orken även utanför arbetet. För att främja hälsan är det viktigt att erbjuda personer i arbetsför ålder möjligheter till hälsosam kost, motion och tillräcklig vila, eftersom hälsosamma levnadsvanor utgör grunden för god hälsa. Enligt projektet Kestävä aivoterveys (2021) kan hög stress, brådska och belastning orsaka hälsoproblem och försämra arbetstagarens arbetshälsa. För att minska dessa bör man på arbetsplatserna satsa på att planera arbetet, organisera arbetsuppgifterna och erbjuda tjänster som bidrar till en god arbetshälsa.
Enligt Institutet för hälsa och välfärd (THL) finns det tydliga hälsoskillnader bland befolkningen i arbetsför ålder. I de lägre socialgrupperna är hälsan och livskvaliteten i genomsnitt sämre, levnadsvanorna ohälsosammare, den förtida dödligheten större, de livskraftiga åren färre samt funktions- och arbetsförmågan sämre. (THL 2020, työikäiset.)
Åldersstrukturen i Vanda och Kervo välfärdsområde är ung jämfört med riksnivån. I slutet av 2022 var andelen 15–64-åringar av befolkningen i Kervo 64 procent och i Vanda
68 procent (Statistikcentralen, Nyckeltal för befolkningen efter område 1990–2022). Befolkningsökningen kommer till år 2030 att koncentreras till personer i arbetsför ålder och personer över 65 år och av dessa kommer enligt prognoserna antalet personer i arbetsför ålder att öka mest (Vantaan väestöennuste 2022–2045). Med avseende på det ökade servicebehovet till följd av den åldrande befolkningen är det viktigt att utveckla metoder för tidigt ingripande och förebyggande tjänster (Sote-palvelurakenteen nykytilan analyysi 2021).
Vanda och Kervo välfärdsområde har en mångkulturell befolkning som förutspås öka betydligt under de närmaste åren. Kvoten för invånare med utländsk bakgrund i Vanda och Kervo välfärdsområde är 221,21/1 000 invånare, vilket är fler än till exempel i Helsingfors (176/1 000) eller i Västra Nyland (151,4/1 000) (THL, Ordnande av social- och hälsovård i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022). I åldersgruppen 20–64 år finns det i välfärdsområdet 535 mottagare av handikappbidrag (FPA, Mottagare av handikappbidrag och utbetalda förmåner 2023).
Klienternas servicebehov ökar inom sektorn för hälsovårdstjänster, vilket bland annat påverkas av befolkningsökningen och befolkningens åldrande i välfärdsområdet. Den utdragna coronapandemin har lett till anhopning av vårdbehov. (Budget 2023 och ekonomiplan 2023–2026 för Vanda och Kervo välfärdsområde .) Vuxna med funktionshinder och vuxna med funktionsnedsättning som behöver personlig assistans uppgav till exempel oftare än andra att de blivit utan hälsotjänster under coronapandemin (THL, Toimintarajoitteisten ihmisten selviäminen korona-aikana 2022). Under pandemin har arbetslösheten i välfärdsområdet ökat, vilket syns i att klienterna går över från företagshälsovården till primärvården och som servicebehov i anslutning till arbetslösheten (Budget 2023 och ekonomiplan 2023–2026 för Vanda och Kervo välfärdsområde).
Invånarna i Vanda och Kervo välfärdsområde är dock friskare än genomsnittet i landet, även om de flesta personerna i arbetsför ålder rör på sig för lite oavsett utbildningsnivå, och ungefär var femte är fet.
Figur 1. THL:s icke-åldersstandardiserade sjuklighetsindex
Figuren visar THL:s icke-åldersstandardiserade sjuklighetsindex i välfärdsområdena och Helsingfors stad 2021. Sjuklighetsindexet beskriver befolkningens sjuklighet i förhållande till indexet för hela landet, 100. Ju lägre siffra ett område har, desto friskare är befolkningen i området.(THL, Sotkanet, Sjuklighetsindex 2021, ikävakioimaton.)
Endast ungefär en tredjedel av personerna i arbetsför ålder äter grönsaker och frukt i enlighet med rekommendationen, vilket på samma sätt som dåliga motionsvanor har samband med bland annat livsstilssjukdomar och övervikt (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022).
Figur 2. Andelen feta personer, % av personerna som fyllt 20 år
Indikatorn visar andelen feta personer (viktindex BMI >= 30 kg/m2) av befolkningen över 20 år enligt utbildningsgrupp Hälsosamma Finland 2020).
Skillnaderna i mängden hälsomotion enligt rekommendationerna mellan olika utbildningsnivåer är små. I alla grupper rör sig klart över hälften mindre än vad som rekommenderas. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Figur 3. Andelen personer som motionerar för lite enligt rekommendationen om hälsomotion, % av personerna som fyllt 20 år
Indikatorn visar den procentuella andelen personer som fyllt 20 år per utbildningsgrupp som inte motionerar regelbundet varje vecka i enlighet med rekommendationen om hälsomotion (THL, Hälsosamma Finland 2020).
Lågutbildade röker i genomsnitt mer, så även i Vanda och Kervo. Skillnaden mot högutbildade är nästan hela 14 procentenheter (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022).
Figur 4. Andelen personer som röker dagligen, % av personerna som fyllt 20 år
Indikatorn visar den procentuella andelen personer som fyllt 20 år som röker dagligen av den finländska befolkningen enligt utbildningsgrupp. Rökning är en central faktor som ökar antalet folksjukdomar. (THL, Hälsosamma Finland 2020.)
Figur 5. Motionsrådgivning och -handledning, % av klienterna inom primärvården
Indikatorn visar den procentuella andelen klienter inom primärvården som har fått motionshandledning eller -rådgivning av läkare, sjukskötare, fysioterapeut, ergoterapeut eller hemvårdare (THL, Perusterveydenhuollon avohoidon SPAT-toimenpiteet 2020–2022).
En av hundra klienter inom primärvården har fått rådgivning om kost, viktutveckling och dylikt av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården. Motionsrådgivning och -handledning har blivit vanligare i Kervo under de senaste åren.
I Kervo fick 1,9 procent av klienterna inom primärvården motionsrådgivning och -handledning under 2022. I Vanda har rådgivningen etablerats på samma nivå som det nationella genomsnittet. I Vanda fick 1,4 procent av klienterna inom primärvården motionsrådgivning och -handledning under 2022. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
År 2022 hade 29 procent av invånarna i åldern 20–64 år i Vanda och Kervo välfärdsområde funktionshinder som beror på hälsoproblem, vilket kan avse fysiska, psykiska eller emotionella begränsningar (THL, Sotkanet 2022, Funktionshinder på grund av hälsoproblem). Personer med lägre utbildning upplever oftare än högutbildade att deras hälsa är högst medelmåttig (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022).
Figur 6. Andelen personer som upplever att den egna hälsan är högst medelmåttig, % av personerna som fyllt 20 år
Indikatorn visar den procentuella andelen av personer som fyllt 20 år som upplever sin hälsa som högst medelmåttig enligt utbildningsgrupp. Med den upplevda hälsan avses en persons upplevelse av sitt eget allmänna hälsotillstånd. (THL, Hälsosamma Finland 2020.)
19 procent av den lågutbildade befolkningen i arbetsför ålder, som bor i Vanda och Kervo välfärdsområde, upplever betydande psykisk påfrestning (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022). Betydande psykisk påfrestning tyder på att personen har affektiva störningar eller ångestsyndrom eller någon annan psykisk störning (THL, Sotkanet, Andelen personer som upplever betydande psykisk påfrestning). Av den högutbildade befolkningen upplever 13 procent betydande psykisk påfrestning. Även om skillnaden inte är stor återspeglar den en mer generell trend i hälsoskillnaderna (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022).
Figur 7. Andelen personer som upplever betydande psykisk påfrestning, % av personerna som fyllt 20 år
Indikatorn visar den procentuella andelen personer som fyllt 20 år som upplever betydande psykisk påfrestning enligt utbildningsgrupp. Betydande psykisk påfrestning tyder på att personen har affektiva störningar eller ångestsyndrom eller någon annan psykisk störning. Indikatorn beskriver förekomsten av psykisk ohälsa i området. (THL, Hälsosamma Finland 2020.)
Risken för många hälsorisker ökar när alkoholkonsumtionen ökar. Alkoholkonsumtionen har också ett samband till en högre risk för psykisk ohälsa, olycksfall och våld. Nästan 40 procent av männen och över 20 procent av kvinnorna i Vanda och Kervo använder regelbundet för mycket alkohol. Siffran är dock för båda könen ungefär en procentenhet lägre än det nationella jämförelsevärdet. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Figur 8. Andelen personer som dricker för mycket alkohol, % av personerna som fyllt 20 år
Indikatorn (AUDIT-C) visar den procentuella andelen personer av personer som fyllt 20 år som sannolikt använder för mycket alkohol (THL, Hälsosamma Finland 2020).
Användningen av rusmedel ökar också risken för förgiftnings-, brand-, drunknings-, fall-, kvävnings- och motionsolyckor. Drygt 7 procent av fallolyckorna och ungefär 35 procent av övriga olyckor med dödlig utgång sker under påverkan av alkohol. Flest olyckor under påverkan av rusmedel inträffar bland unga, medelålders och män. Rusmedel orsakar också förgiftningar, och förgiftningar är vanligtvis en följd av blandbruk av flera substanser, såsom läkemedel och alkohol eller narkotika. (Kotitapaturma.fi.) Alkohol är den vanligaste orsaken till dödlig förgiftning i Finland (Duodecim, Alkoholimyrkytykset). I Vanda och Kervo välfärdsområde fick 43,6/10 000 personer i åldern 25–64 år sjukhusvård på grund av skador eller förgiftningar år 2022 (THL, Sotkanet 2022, HYTE-koefficient).
Antalet förlorade levnadsår på grund av alkoholrelaterade dödsfall bland områdets låginkomsttagare var 5 870 år/100 000 invånare för 25–79-åriga män och 2 084 år/100 000 invånare för kvinnor. Männens rikligare alkoholkonsumtion återspeglas i att antalet förlorade levnadsår i denna befolkningsgrupp är dubbelt så stort. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Drygt hälften av befolkningen i arbetsför ålder anser sig ha en god livskvalitet och få upplever sin vardag som otrygg. Skillnaderna mellan män och kvinnor är små enligt båda indikatorerna. 54,5 procent av männen och 56,4 procent av kvinnorna upplevde att deras livskvalitet var god. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Enkäten om främjande av hälsa och välfärd bland välfärdsområdets intressentgrupper, såsom organisationer, visade på orosmoment och observationer gällande livskvaliteten hos par och familjer, såsom ökat hjälpbehov i familjer med en förälder och familjer med låga inkomster samt föräldrarnas utmattning, psykiska utmaningar, okunskap om tjänster och kraftlöshet. Dessutom betonades relationsproblem och svårigheten att få relationshjälp. Av enkäten bland intressentgrupper framkom också att familjerna har många problem, att stödnätverken är bristfälliga samt att familjernas välbefinnande minskat på grund av flera kriser. (Vanda och Kervo välfärdsområdes enkät bland intressentgrupper 2023.)
I Vanda och Kervo välfärdsområde kände sig 14 procent av männen och 13 procent av kvinnorna ensamma. Jämfört med hela landet var skillnaden + 5 procent för män och + 2 procent för kvinnor. Andelen personer som känner sig ensamma är lägre bland den vuxna befolkningen än bland barn och unga och bland vuxna är också skillnaden mellan könen mindre. Där som flickor i genomsnitt är ensammare än pojkar, är männen ensamma något oftare än kvinnorna. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Figur 9. Andelen personer som känner sig ensamma, % av personerna som fyllt 20 år
Indikatorn visar den procentuella andelen personer som fyllt 20 år som ganska ofta eller ständigt känner sig ensamma. Ensamhet är en indikator för det psykosociala välbefinnandet. (THL, Hälsosamma Finland 2020.)
Befolkningsundersökningar visar att under coronatiden försämrades välbefinnandet bland vuxna med funktionshinder mer än bland den övriga befolkningen. Försämring av välbefinnandet och hälsan observerades hos personer med hörsel- och synnedsättningar, inlärningssvårigheter, problem med minnet och nedsatt rörlighet. Ensamhet, sömnsvårigheter, oro för smitta samt den försämrade ekonomiska situationen framhävdes i vardagen för vuxna med funktionshinder. Dessutom ökade den psykiska påfrestningen mer än hos den övriga befolkningen. Situationen var ofta sämst för personer med funktionsnedsättning och invandrare med funktionshinder som behöver personlig assistans. (THL, Toimintarajoitteisten ihmisten selviäminen korona-aikana 2023.)
Misstankar om depression och självbedömda affektiva problem hos RAI-bedömda klienter i Vanda har ökat från 2020 till 2022. Det sociala tillbakadragandet har inte ökat, men den personliga, uppleva otryggheten i hemmiljön har tredubblats under drygt ett år. (Vanda stads välfärdsöversikt 2022.)
Upplevelsen av delaktighet har visat sig ha ett samband med till exempel hälsa, funktions- och arbetsförmåga, psykisk hälsa och livskvalitet. Upplevelsen av delaktighet har mätts bland annat med en delaktighetsindikator (eng. Experiences of Social Inclusion Scale ESIS). Delaktighetsindikatorn består av tio påståenden som kartlägger upplevelsen av meningsfullhet, tilltron på handlingsmöjligheter och den upplevda kvaliteten på social interaktion. Enligt delaktighetsindikatorn upplevde 11 procent av invånarna i åldern 20–64 år (kvinnor 9 % och män 13 %) i Vanda och Kervo välfärdsområde att deras delaktighet är mycket svag år 2022. En mycket svag upplevelse av delaktighet tyder på att personen riskerar utslagning eller känner utanförskap. (THL, Sotkanet, Väldigt svag upplevelse av delaktighet.)
Ungdomar som befinner sig utanför arbetslivet, studier eller beväringstjänst har ofta utmaningar med sociala relationer, hälsa och funktionsförmåga, som kan leda till utslagning (THL, Karjalainen, Huikko, Appelqvist-Schmidlehner, Jahnukainen, Manninen, Eväsoja & Kautto 2022). År 2021 var Vanda 17 procent av ungdomarna i åldern 18–24 år utanför arbetslivet, beväringstjänst eller studier och därmed i riskzonen för utslagning. Av dessa var 15 procent kvinnor och 19 procent män. I Kervo var år 2021 sammanlagt 19 procent av ungdomarna i riskzonen för utslagning, varav 17 procent kvinnor och 21 procent män. (THL, Sotkanet 2021, HYTE-koefficient.) Att en ung person befinner sig utanför utbildning eller arbetsliv betyder dock inte alltid utslagning, eftersom den unga också kan ha tagit till exempel ett sabbatsår från studier (THL, Karjalainen, Huikko, Appelqvist-Schmidlehner, Jahnukainen, Manninen, Eväsoja & Kautto 2022).
Finland har satt som nationellt mål att minska antalet människor som riskerar fattigdom eller utslagning med 100 000 personer före 2030, av vilka minst en tredjedel ska vara under 18 år, det vill säga barn. I riskzonen för fattigdom eller utslagning står den del av befolkningen som antingen ingår i ett hushåll med låga inkomster, upplever allvarlig materiell och social fattigdom eller bor i ett hushåll med undersysselsättning. (SHM, Handlingsplan fram till 2030 för att minska fattigdom och utslagning.) Också anhopningen av problem påverkar risken för fattigdom eller utslagning. Arbetslöshet, plötslig sjukdom, störningar i utbetalningen av förmåner eller förändringar i utbetalningsdagen kan medföra ekonomiska svårigheter och belasta livshanteringen. Detta i sin tur kan öka skuldsättningen och till exempel orsaka vräkningshot på grund av hyresskulder. (ARA, Selvitys häätöjen kustannuksista.)
År 2022 var 817 vräkningar anhängiga i Vanda och 358 av dem genomfördes. Av landets tio största städer, utifrån invånarantalet, hade endast i Helsingfors fler anhängiga och verkställda vräkningar. I förhållande till antalet klienter i staden hade dock Vanda flest vräkningar. (ARA, Presentationer på evenemanget Vuokravelkapäivä.) I Kervo anhängiggjordes år 2022 sammanlagt 121 vräkningar, och 60 av dessa genomfördes (Utsökningsverket, Kervo stads statistik om vräkningar 2022). Enligt bedömningen minskar boenderådgivningen antalet anhängiggjorda och genomförda vräkningar betydligt, särskilt vräkningar på grund av obetalda hyror. Dessutom har man fastslagit att ekonomisk boenderådgivning minskar hyresskulderna. (ARA, Selvitys häätöjen kustannuksista.)
Risken för fattigdom och utslagning minskas genom tjänster som stöder boendet. Bakom bostadslöshet och i synnerhet långvarig bostadslöshet finns ofta flera orsaker, såsom skuldsättning, psykisk ohälsa eller missbruksproblem. En bidragande faktor för bostadslöshet kan vara att vanliga boendelösningar inte fungerar och att lämpliga stödtjänster saknas. Bostadslösheten betraktas som långvarig när den har pågått i minst ett år eller när personen har varit bostadslös upprepade gånger under de senaste tre åren. Vid långtidsbostadslöshet framhävs behovet av hjälp och vård. I Vanda fanns det år 2022 sammanlagt 291 bostadslösa, varav 34 personer var långtidsbostadslösa. Det totala antalet bostadslösa ökade med 72 personer från 2021, men å andra sidan minskade antalet långtidsbostadslösa med 42 personer. I Kervo fanns det år 2022 sammanlagt 32 bostadslösa, varav 7 personer var långtidsbostadslösa. Det totala antalet bostadslösa i Kervo ökade med 6 personer från 2021, medan antalet långtidsbostadslösa minskade med 9 personer. (ARAs utredningar om bostadslöshet, Bostadslösa 2022.)
I Finland är andelen våld i nära relationer stor: upp till 1/3 av de statistikförda våldsdåden. Enligt undersökningar har ungefär 30 procent av kvinnorna i Finland någon gång under livet upplevt våld från sin nuvarande eller tidigare make. Enligt statistik har 7 procent av invånarna över 20 år i Vanda och Kervo välfärdsområde upplevt fysiskt eller psykiskt våld i en nära relation (THL, Sotkanet 2022, Andel som upplevt fysiskt eller psykiskt våld i nära relationer). Detta är ungefär 19 000 invånare. År 2021 fick myndigheterna kännedom om 28 brott mot liv mot partner i nära relationer i hela landet. Av offren var 16 kvinnor och 12 män, och i 38 procent av fallen där offret dog skedde våldet i en nära relation. År 2021 fick myndigheterna i Finland kännedom om sammanlagt tio (10) dråp, mord eller dråp under förmildrande omständigheter, där offret var en tidigare eller nuvarande make/maka eller sambo. I nio fall (90 %) var offret en kvinna, i ett fall (10 %) en man.
I över hälften av fallen (53 %) hade gärningsmannen utsatt offret för fysiskt våld redan före gärningen som ledde till offrets död. Enligt undersökningen var dråp av kvinnor allt starkare kopplade till skilsmässosituationer. Anhopningen av olika belastningsfaktorer ökar risken för våld i nära relationer. Särskilt utsatta är människor som är beroende av andra människor i fråga om sitt välbefinnande eller sin utkomst samt personer som har bristfälliga språkkunskaper och ett litet socialt nätverk. Enligt den riksomfattande statistiken för 2021 var endast 33 procent av gärningsmännen och 42 procent av offren i arbetslivet eller studerade. Dessutom var fler än varannan man (53 %) som dödade sin partner under påverkan av något rusmedel vid tidpunkten för gärningen. (THL, Lähisuhdeväkivalta 2021.)
Hedersrelaterat våld är kollektivt våld vars syfte är att skydda familjens eller gemenskapens anseende. Våldet framkommer som olika former av kontrollande beteende och tvång inom gemenskapen och i extrema fall som brott mot liv. En särskild form av hedersrelaterat våld är könsstympning. I Finland finns uppskattningsvis 10 000 flickor och kvinnor som har genomgått könsstympning och ungefär 650–3 080 flickor som löper risk att utsättas för könsstympning. Siffran varierar beroende på om också flickorna i andra generationen anses löpa risk för detta (SHM, Handlingsprogram. Handlingsprogram för att motverka könsstympning av flickor och kvinnor (FGM) 2021).
Människohandel är ett allvarligt brott där brottsutövaren försätter sitt offer i en underkastad ställning och utnyttjar hen för att på detta sätt uppnå ekonomisk eller annan nytta. Ett offer för människohandel kan till exempel utsättas för sexuellt utnyttjande eller tvingas arbeta under förhållanden som inte är lagenliga. (ihmiskauppa.fi.)
Personer med funktionsnedsättning är i högre grad utsatta för våld och utnyttjande än andra människor. Hur vanliga olika former av våld är varierar mellan könen. Män med funktionsnedsättning upplever mer fysiskt våld och kvinnor med funktionsnedsättning upplever sannolikt mer sexuellt våld och våld från en partner. Enligt en uppskattning löper kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning 4–10 gånger större risk att utsättas för sexuellt våld. (THL, Våld mot personer med funktionsnedsättning 2022.)
4 procent av personerna i arbetsför ålder får utkomststöd, vilket är lika mycket som under tidigare år, men drygt en procentenhet över landets genomsnitt (2,7 %) (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022). En bättre indikator för fattigdom bland befolkningen är dock antalet personer som får utkomststöd under en lång tid (HYTE-koefficient). Med i statistiken över klienter som får utkomststöd långvarigt finns de klienter i åldern 25–64 år som enligt utkomststödsregistret har fått utkomststöd under minst tio månader under kalenderåret. Deras antal har relaterats till det sammanlagda antalet personer i åldern 25–64 år i slutet av året. I Vanda fick 5 285 hushåll långvarigt utkomststöd under 2022, vilket är 3,9 procent av Vandas befolkning. I Kervo fick 742 hushåll långvarigt utkomststöd under 2022, vilket är 3,7 procent av befolkningen. (THL, Sotkanet 2022.) Personer med funktionsnedsättning har lägre inkomster än den övriga befolkningen, vilket beror på deras lägre utbildningsnivå och sämre möjligheter att få arbete och på att de lever på pension (Statistikcentralen 2013).
För att förebygga fattigdom krävs åtgärder och samarbete inom flera olika sektorer. De bästa metoderna för att förebygga fattigdom är utbildning, främjande av sysselsättningen och tryggande av kommuninvånarnas möjligheter att delta. Fattigdom kan också förebyggas genom att motarbeta segregering av bostadsområdena med hjälp av planläggning och stadsplanering. (THL, Sotkanet, Personer som fått långvarigt utkomststöd.)
Fattigdom eller risk för utslagning bland barnfamiljer minskas i välfärdsområdet till exempel genom verksamheten vid de öppna mötesplatserna för barnfamiljer, såsom utdelning av mat och återvunna kläder, samt servicehandledningen, som olika yrkesutbildade personer genomför i samband med detta (Vanda och Kervo välfärdsområde, Lapsiperheiden avoimet kohtaamispaikat).
I Vanda var i juni 2023 antalet arbetslösa 14 200, varav 1 450 var under 25 år och 4 685 var utländska arbetslösa (NTM-centralen, Sysselsättningsöversikter 06/2023). Antalet arbetslösa under 25 år har sjunkit till nivån före coronapandemin, men efter att ha minskat under flera månader har antalet långtidsarbetslösa vänt svagt uppåt (Vanda stad, Toimintaympäristötiedot 01/2020–03/2023).
Figur 10: Arbetslösa arbetssökande i Vanda i olika grupper från och med januari 2020
(Vanda stad, Toimintaympäristötiedot 01/2020–03/2023)
I Kervo var i juni 2023 antalet arbetslösa 1 992, varav 230 var under 25 år och 451 var utländska arbetslösa. I Kervo har antalet arbetslösa under 25 år till och med varit lägre än före coronapandemin, men på samma sätt som i Vanda har antalet långtidsarbetslösa ökat under de senaste månaderna. (NTM-centralen, Sysselsättningsöversikter 06/2023.)
Figur 11. Arbetslösa arbetssökande i Kervo i olika grupper från och med januari 2020
(NTM-centralen, Sysselsättningsöversikter 01/2020–03/2023)
Hälsoundersökningen för arbetslösa är en lagstadgad tjänst som välfärdsområdet ansvarar för. Vid hälsoundersökningen bedöms och stöds den arbetslösa personens hälsa och välbefinnande samt kartläggs hens arbets- och funktionsförmåga och rehabiliteringsbehov. Hälsoundersökningen för arbetslösa är frivillig och avgiftsfri för klienten. (THL, Hälsoundersökning för arbetslösa.) Välfärdsområdets mål är att behovet av hälsoundersökningar för arbetslösa ska identifieras bättre och att dessa ska genomföras klientorienterat samt att verksamhetens kvalitet och effektivitet ska främjas. Arbets- och funktionsförmågan hos arbetslösa främjas och utreds enligt klientens behov i olika skeden av arbetslösheten. (SHM, ohjekirje). Hälsoundersökningar för arbetslösa har tills vidare inte statistikförts på samma sätt i Vanda och Kervo (HYTE-koefficient). I fortsättningen fås denna information via patientdatasystemet Apotti.
Med arbetsförmåga avses en jämvikt mellan en persons resurser och arbetet, som kan variera under karriären. Hälsan utgör grunden för arbetsförmågan, men på arbetsförmågan inverkar också till exempel värderingar, attityder, kompetens, inlärningsförmåga samt verksamhetsmiljön och det stöd och de möjligheter som finns i den. (Arbetshälsoinstitutet, Palvelutarpeen tunnistaminen ja arviointi). År 2020 upplevde knappt en tredjedel av personerna i arbetsför ålder i Vanda och Kervo att deras arbetsförmåga var nedsatt. I Vanda och Kervo finns det ännu ingen tidsserie för denna indikator, men på riksnivå steg genomsnittet för varje utbildningsgrupp något mellan 2018 och 2020. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Figur 12. Andelen personer som upplever att den egna arbetsförmågan är nedsatt, % av personerna som fyllt 20 år
Indikatorn visar den procentuella andelen av personer i åldern 20–74 år som upplever att deras arbetsförmåga är nedsatt (högst 7/10) (THL, Hälsosamma Finland 2020).
Andelen svårsysselsatta av alla personer i arbetsför ålder beskriver den strukturella arbetslösheten. Arbetslösheten kan anses vara strukturell om den inte minskar trots en hög sysselsättningsgrad och brist på arbetskraft inom vissa sektorer. Svårsysselsatta personer är personer i arbetsför ålder, som växlar mellan arbetslöshet, arbetskraftspolitiska tjänster och korta anställningsförhållanden. De har dessutom svårigheter att få arbete på den öppna arbetsmarknaden. Sysselsättningen kan försvåras av förändringar i näringsstrukturen, arbetslivets höga krav, ålder, hälsoproblem och psykosociala problem eller partiell arbetsförmåga. (THL, Sotkanet, Svårsysselsatta). Andelen svårsysselsatta har ökat bland både män och kvinnor i Vanda och Kervo, liksom på andra håll i Finland. Andelen svårsysselsatta är i genomsnitt något högre än i landet i genomsnitt (välfärdsområdet 6,1 %, hela landet 5,3 %). (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Figur 13. Svårsysselsatta, % av 15–64-åringarna
Indikatorn visar den procentuella andelen svårsysselsatta personer av befolkningen i åldern 15–64 år. Andelen svårsysselsatta av alla personer i arbetsför ålder beskriver den strukturella arbetslösheten. (ANM, Arbetsförmedlingsstatistik 2019–2021.)
Andelen personer som får invalidpension är i Vanda och Kervo klart mindre än riksgenomsnittet. Nästan 4 procent av befolkningen i åldern 16–64 år i välfärdsområdet fick invalidpension. Invalidpension betyder att man har en långvarig eller bestående arbetsoförmåga. De vanligaste sjukdomsgrupperna hos dem som får invalidpension är psykisk ohälsa och sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, de vanligaste enskilda sjukdomarna är depression och ryggsjukdomar. Arbetsoförmåga beskriver sjukligheten endast delvis, eftersom även bland annat personens ekonomiska situation och arbetslöshet kan vara orsaker till att man söker sig i pension (THL, Sotkanet, Invalidpensionstagare). Av unga vuxna (18–34-åringar) i Vanda och Kervo får 1,1 procent invalidpension på grund av psykisk ohälsa. Riksgenomsnittet är 1,8 procent. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Den genomsnittliga väntetiden till vård på hälsostationerna var 23 dygn (uppgift hämtad från välfärdsområdets webbplats 28.7.2023). Över hälften (55 %) av klienterna på hälsostationerna fick vård inom 14 dygn. Inom mun- och tandvården var den genomsnittliga väntetiden till vård 33 dygn och 72 procent av klienterna fick vård inom 90 dygn. Drygt en fjärdedel (28 %) väntade på vård i över 90 dygn. (Vanda och Kervo välfärdsområde, tillgång till vård 2023.)
Det har förekommit utmaningar i tillgången till tjänster i området. Det är viktigt att utveckla tillgången till tjänsterna i hela välfärdsområdet särskilt inom hälsotjänsterna, tjänsterna för familjer och mun- och tandvården, med beaktande av de kommande förändringarna till vårdgarantin (Vantaan ja Keravan sote-palvelujen nykytilan analyysit 2021). Enligt enkäten bland välfärdsområdets intressegrupper inom främjande av hälsa och välfärd, exempelvis organisationer, har personer med funktionsnedsättning inte involverats i utvecklingen och det har förekommit svårigheter med tillgången till information. (Vanda och Kervo välfärdsområdes enkät bland intressentgrupper 2023.)
Användningen av e-tjänster inom social- och hälsovården varierar enligt åldersgrupp. Av den vuxna befolkningen har kvinnor i åldern 20–64 år använt digitala hälsotjänster mest, och av denna grupp har 46 procent använt e-tjänster inom social- och hälsovården (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022).
Figur 14. Har använt e-tjänster inom social- och hälsovården, % av alla serviceanvändare
Indikatorn visar den procentuella andelen av personer över 20 år som har behövt social- och hälsovårdstjänster och som har använt social- och hälsovårdstjänsterna via internet (t.ex. tidsbokning, recept, laboratoriesvar, beslut om socialservice eller förmåner) (THL, Hälsosamma Finland 2020).
Enligt enkäten som i början av 2023 genomfördes bland välfärdsområdets intressentgrupper inom främjande av hälsa och välfärd, såsom organisationer, har det varit svårt att nå den egna arbetstagaren inom socialservicen. Dessutom har användarna upplevt att det har funnits brist på mötesplatser med låg tröskel och att stödet för anhöriga till personer med psykisk ohälsa har varit otillräckligt. Av specialgrupperna har döva haft svårigheter med tillgången till tolktjänster. (Vanda och Kervo välfärdsområdes enkät bland intressentgrupper 2023.)
Vanda och Kervo välfärdsområde samarbetar med Vanda och Kervo städer samt andra intressentgrupper för att främja invånarnas hälsa och välfärd. Arbetet för att främja hälsa och välfärd är en omfattande helhet där bland annat tjänster som tillhandahålls av kommuner, välfärdsområden och organisationer ingår. Välfärdsområdet är tvåspråkigt och för området har det utarbetats ett tvåspråkighetsprogram och en handlingsplan. Invånarna har rätt att få service på finska eller svenska.
Arbetet för att främja hälsa och välfärd är ett samarbete mellan flera sektorer och aktörer. Människors välfärd påverkas av många faktorer, såsom relationer, hobbyer samt arbets- och utbildningsmöjligheter. Arbetet för att främja hälsa och välfärd är lika mångfacetterat och i slutändan görs endast en liten, om dock betydande del av arbetet inom social- och hälsovårdstjänsterna. Vanda och Kervo välfärdsområde arbetar tillsammans med Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen samt organisationer, företag och andra samarbetspartner i området för att främja invånarnas hälsa och välfärd. Vanda och Kervo välfärdsområde fokuserar i arbetet för att främja hälsa och välfärd på sin kärnuppgift, produktionen av social- och hälsovårdstjänster, samt på att rapportera uppföljningsinformation om invånarnas hälsa och välfärd.
Hälsostationstjänsterna producerar för invånarna i välfärdsområdet öppenvårdstjänster inom primärvården, vilket omfattar hälsostationstjänster, rehabiliteringstjänster för vuxna, mentalvårdstjänster på basnivå samt missbrukartjänster på bas- och specialnivå. I välfärdsområdet finns nio hälsostationer. Alla hälsostationer har läkar- och skötarmottagningar och dessutom tillhandahålls vid de olika verksamhetsställena fysio-, ergo-, tal- och näringsterapi, hjälpmedelstjänster, rådgivning om preventivmedel, utdelning av vårdartiklar samt tjänster vid diabetes- och endoskopienheterna. Mentalvårds- och missbrukartjänster produceras förutom på hälsostationer även på rusmedelspolikliniker, vid hälsorådgivningspunkter samt vid enheter för rusmedelsavvänjning som ger vård dygnet runt.
Serviceenheten för missbrukar- och mentalvårdstjänster hör till serviceområdet för hälso- och sjukvårdstjänster och boendeservicen för rehabiliteringsklienter inom mental- och missbrukarvården hör till serviceområdet för vuxensocialarbete. Mentalvårds- och missbrukartjänsterna på basnivå omfattar den psykiatriska sjukskötarens mottagningar på hälsostationerna och vid Pejas jourmottagning, erfarenhetsexperttjänster och enheten för förebyggande missbrukar- och mentalvårdsarbete. Dessutom tillhandahålls öppenvårdstjänster inom missbrukar- och beroendevården vid två missbrukarpolikliniker, Spelkliniken, en separat missbrukarpoliklinik som specialiserat sig på substitutionsvård, hälsorådgivningspunkter och missbrukararbetet i fält. Sluten avvänjningsvård dygnet runt genomförs vid en enhet för rusmedelsavvänjning. Teamet för köpta tjänster ansvarar för de tjänster som anskaffas från andra tjänsteproducenter.
Serviceområdet för sjukhustjänster producerar sjukvårds- och rehabiliteringstjänster inom primärvården för invånarna i välfärdsområdet på vårdavdelningar, polikliniker och som service i hemmet. Till serviceområdet hör två akutgeriatriska avdelningar vid Pejas sjukhus, sju vård- och rehabiliteringsavdelningar samt en samarbetsavdelning med HUS vid Katrinesjukhuset och en akutgeriatrisk avdelning samt en vård- och rehabiliteringsavdelning vid Kervo hälsovårdscentral. Till helheten hör också geriatriska polikliniktjänster i Katrinesjukhuset och vid Kervo hälsovårdscentral samt hemsjukhustjänster för hela området och i framtiden det mobila sjukhuset LiiSa för hela området.
Mun- och tandvården främjar munhälsan hos invånarna i välfärdsområdet genom att förebygga och behandla munsjukdomar. Mun- och tandvårdens tjänster omfattar brådskande och icke-brådskande basvård av munnen, specialisttandvård på basnivån samt tjänster som främjar munhälsan. Tjänster produceras inom tre uppgiftsområden, som är indelade i sex regionala enheter: Östra serviceenheten, Kervo serviceenhet, Västra serviceenheten, Myrbacka serviceenhet, Norra serviceenheten och Dickursby serviceenhet samt Serviceenheten för specialvård och ortodontisk vård.
Sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice arbetar för att stödja klienterna på lika villkor med olika saker som gäller livshantering, färdigheterna att hitta sysselsättning, utkomst och boende, vilket minskar ojämlikheten mellan invånarna och klienterna i samhället. På grund av välfärdsområdets mångkulturella befolkning beaktar vi klientorienterat de kulturella, språkliga och erfarenhetsmässiga behoven i produktionen av tjänster. Klientorientering kräver bland annat medvetenhet om ett traumainformerat arbetssätt för att få klientens förtroende. Det sektorsövergripande samarbetet, till exempel organisationer, hjälper i detta genom att producera tjänster och information samt som utbildare.
Serviceområdet för funktionshinderservice producerar tjänster för invånare med funktionsnedsättning i välfärdsområdet. Tjänsterna omfattar rådgivning och klienthandledning, ordnande och anskaffning av tjänster samt boendeservice för personer med funktionsnedsättning. Man både producerar egna tjänster och anlitar köpta tjänster. Verksamheten styrs av lagen om funktionshinderservice, vissa delar av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda och socialvårdslagen.
Inom serviceområdet för vuxensocialarbete ordnas och produceras tjänster enligt socialvårdslagen, lagen om främjande av integration och lagen om utkomststöd huvudsakligen för välfärdsområdets invånare i arbetsför ålder (18–64-åringar). Serviceområdet är indelat i tre uppgiftsområden: socialt arbete, service som stöder sysselsättning och delaktighet samt boendeservice. I socialarbetet stöds vuxna klienter i frågor som gäller utkomststöd, boende, arbete, psykisk hälsa, livskompetens, funktionsförmåga, användning av rusmedel, beroenden, relationer, studier och delaktighet i samhället. Klienterna inom det integrationsfrämjande socialarbetet är personer som kommit till Finland på grund av internationellt skydd, papperslösa och offer för människohandel.
Sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice samarbetar också med de andra sektorerna, till exempel med sektorerna för tjänster för barn, unga och familjer, hälsovårdstjänster samt äldreservice, så att klienterna får tjänster som stöder deras livskompetens i enlighet med sina behov. I bedömningen av servicebehovet hos en klient i arbetsför ålder ska man alltid också beakta personens förmåga att sörja för vården och fostran av ett barn som hen ansvarar för, särskilt om klienten tar del av missbrukar- och beroendetjänster eller mentalvårdstjänster. Mer information om tjänster inom de andra sektorerna finns i välfärdsplanerna för barn, unga och familjer samt äldre.
Inom socialarbetet utvärderas och följs välbefinnandet bland personer i arbetsför ålder till exempel med hjälp av en välfärdsmätare för den vuxna befolkningen som tagits fram av Socca. Välfärdsmätaren är ett verktyg som gör det möjligt att bedöma klientens välbefinnande och följa upp förändringar. Mätaren strukturerar och åskådliggör klientens välbefinnande som helhet utifrån nio olika delområden: boende, arbete, kompetens och utkomst, hälsa, familj och närstående, vardag och fritid, framtid och uppfattning om en själv, delaktighet, användning av social- och hälsovårdstjänster samt kriser. (Socca, Työväline aikuisväestön hyvinvointimittari.)
Vid Mellersta Nylands räddningsverk ligger tyngdpunkten i främjandet av hälsa och välfärd i huvudsak på säkerhetsfrågor. Räddningsverket sköter inom sitt område tillsynsuppgifterna enligt räddningslagen och kemikaliesäkerhetslagen samt de uppgifter inom styrning, rådgivning och säkerhetskommunikation som åligger räddningsväsendet. Målet är förebyggande av bränder och andra olyckor, beredskap för olycksbekämpning, adekvat agerande vid olyckor och tillbud samt begränsning av följderna av olyckor. Räddningsverket ger mångsidig handledning och rådgivning till företag, sammanslutningar och privatpersoner i säkerhetsfrågor. Räddningsverkets säkerhetsutbildning riktas till barn och unga, äldre och specialgrupper samt personer som arbetar med ovan nämnda personer. Man har ett nära samarbete med olika myndigheter och kommuner.
Om myndigheterna i samband med sin tjänsteförrättning upptäcker eller annars får kännedom om uppenbar brandrisk eller annan risk för olyckor i en bostad eller en byggnad ska de underrätta räddningsverket om saken. Anmälningsskyldigheten gäller också kommunen, andra offentliga samfund och deras anställda samt verksamhetsidkare som ombesörjer driften av vårdinrättningar och ordnandet av service- och stödboende och deras anställda. För tillsynen väljs en ändamålsenlig tillsynsmetod, i allmänhet en brandsyn på plats. Beroende på anmälan kan ärendet i vissa fall också behandlas utifrån dokument eller genom rådgivning och handledning.
Räddningsverksamhetens uppgift är att hjälpa om det trots förebyggande åtgärder och beredskap inträffar en olycka eller en annan nödsituation. Våra tjänster inom den prehospitala akutsjukvården produceras i samarbete med Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS). Den prehospitala akutsjukvården och tillhörande sjukvård är en del av hälso- och sjukvården.
Hälsa och välfärd kan främjas på många olika sätt. Med hjälp av utveckling i projekt kan man utveckla nya tjänster som främjar hälsa och välfärd, med hjälp av vilka människor bättre kan följa sin egen hälsa och få det stöd och den handledning som de behöver för att främja välfärden.
Projektet omfattar fem spetsprojekt för utvecklingen. I fråga om samarbetet inom ramen för dessa nämns i välfärdsplanen för personer i arbetsför ålder spetsprojektet för utveckling av rådgivningen och klienthandledningen samt spetsprojektet för utveckling av mottagningstjänsterna.
I spetsprojektet för utveckling av rådgivningen och klienthandledningen har man tagit fram en enhetlig modell för första bedömning, som används inom socialrådgivningen och för den första bedömningen inom vuxensocialarbetet. Målet för utvecklingen är att klientens servicebehov ska identifieras i rätt tid, att klienten ska hänvisas till rätt tjänst och stöd för introduktionen. Dessutom har man utvecklat gemensam rådgivning med socialrådgivningen samt tjänsterna för barn, unga och familjer. I projektet Asukkaan asialla beskrivs dessutom processen för nya klienter inom vuxensocialarbetet. I beskrivningen modelleras funktionerna inom socialrådgivningen i Vanda och Kervo och samordnar dem med processen för att bli klient. Socialrådgivningen hör till THL:s helhet för utveckling av verksamhetsmodellen för socialt arbete med låg tröskel, eftersom kärnelementen och de centrala funktionerna i verksamheten inom tjänsten slås samman med den riksomfattande modellen för verksamhet med låg tröskel.
Vid Kervo hälsostation pågår under perioden 1.8.2022–31.12.2023 ett försök med socialrådgivning utan tidsbokning två gånger i veckan, då socialhandledaren är anträffbar för klienterna som besöker hälsostationen och personalen på hälsostationen utan tidsbokning. Syftet med försöket är att förbättra tillgången till socialvårdstjänsterna och stödja hälso- och sjukvårdspersonalens arbete. Dessutom är målet att främja utredningen av klienternas behov av stöd inom social- och hälsovården samt av FPA:s tjänster och att förebygga att klienterna blir hänvisade från en tjänst till nästa.
Vid Sampola servicecenter i Kervo har man prövat gemensamma möten mellan socialservicens rådgivning och medarbetare vid FPA för klienter som behöver handledning och stöd såväl inom socialservicen som för ärendehanteringen vid FPA. Målet är att klienten ska uppleva att hen blivit hjälpt och vet hur hen ska gå vidare med sin situation. Dessutom är målet att främja tillgången till socialvård och FPA:s tjänster.
I utvecklingshelheten inom spetsprojektet för mottagningstjänster pilottestades hänvisningen av vuxensocialarbetets klienter med särskilda stödbehov till mun- och tandvården. Målet är att säkerställa klienternas tillgång till bedömning av vårdbehovet inom mun- och tandvården. Verksamhetsmodellen används för närvarande i vuxensocialarbetet. Inom ramen för projektet inleddes dessutom ett pilotprojekt för förankring av hälsovårdare i vuxensocialarbetet. Projektets hälsovårdare träffar tillsammans med en anställd inom vuxensocialarbetet sådana klienter inom vuxensocialarbetet som också behöver träffa en hälsovårdare. Pilotprojektet inleddes i västra teamet för vuxensocialarbetet och i socialarbetet för unga.
I projektet bearbetades också vuxensocialarbetets servicebeskrivningar och serviceprodukter samt grunderna för beviljande av serviceprodukter. Inom projektet har man ordnat verkstäder för alla uppgiftsområden inom vuxensocialarbetet, där man har arbetat med serviceprodukterna och grunderna för beviljande av dem. De färdiga serviceprodukterna och grunderna för beviljandet presenteras i välfärdsområdesstyrelsen i slutet av år 2023.
Målet för spetsprojektet HyväHyte är att invånarna lätt ska hitta verksamhet som stöder deras välbefinnande som helhet och att kommunernas och organisationernas verksamhet (i synnerhet kultur-, natur- och motionstjänsterna) ska bli en del av social- och hälsovårdens servicemeny. Målgruppen för utvecklingen, i fråga om personer i arbetsför ålder, är unga vuxna i åldern 17–29 år som löper förhöjd risk för psykisk ohälsa/missbruksproblem. På detta sätt kan man i ett tidigt skede påverka arbetsförmågan samt förebyggandet av psykisk ohälsa och missbruksproblem.
I området kommer man att pilottesta en verksamhetsmodell för handledning som hjälper unga och unga vuxna i åldern 17–29 år att hitta till kommunernas kultur-, natur- och idrottstjänster samt organisationers verksamhet. Pilotprojektet genomförs för målgrupperna och man utreder hur handledningen i större utsträckning stöder utsatta grupper i området. I verksamhetsmodellen som pilottestas hänvisas invånare som ingår i målgruppen till de ovan nämnda tjänsterna med hjälp av en servicebricka för främjande av hälsa och välfärd och en handledningsmodell som utvecklas.
Syftet är att tillsammans med kommunerna, organisationerna och invånarna sammanställa en elektronisk servicebricka för främjande av hälsa och välfärd, där användarna hittar de hälso- och välfärdsfrämjande tjänsterna och verksamheterna i området. Den elektroniska servicebrickan ska senare utvidgas till alla vuxna invånare, men dess användbarhet utvecklas särskilt med tanke på unga vuxna i åldern 17–29 år och hemmaboende äldre.
I projektet för förebyggande av bostadslöshet har man mellan åren 2021–2023 utvecklat verksamhetsmodeller och verktyg för arbetet med bostadslöshet. År 2023 ligger fokus på att etablera verksamhetsmodellerna och verktygen. De viktigaste utvecklingsområdena har varit det uppsökande mångprofessionella teamet för arbetet med bostadslöshet, boenderådgivningen, nätverket för arbetet med bostadslöshet, intensiv bedömning av servicebehovet och vårdplanen samt verktyget för val av boendeservice.
Det uppsökande mångprofessionella teamet för arbetet med bostadslöshet, som består av en erfarenhetsexpert, en sjukskötare, två socialhandledare och en socialarbetare, utför uppsökande arbete bland bostadslösa på gatorna och i samarbetspartnernas lokaler. I enlighet med verksamhetsmodellen ger teamet råd och handledning, kartlägger klienternas situation, vägleder klienterna till tjänster och säkerställer att klienterna får de tjänster som de behöver. Målet är också att lösa boendesituationen. Boenderådgivningen har utvecklats i enlighet med ARA-understöden. Tyngdpunkten har legat på social- och hälsovårdstjänsternas ansvarsområde. Avsikten är att man inom boenderådgivningen ska samarbeta med Vanda och Kervo städer i fortsättningen.
Projektet har sammanställt och samordnat ett nätverk för arbetet med bostadslöshet, som har träffats fyra gånger om året. Medlemmarna har varit aktörer inom den offentliga och tredje sektorn som arbetar med bostadslöshetsfrågan.
Syftet med den intensiva bedömningen av servicebehovet och vårdplanen har varit att slå samman social- och hälsovårdens klient- och patientbedömningar. Verktyget för val av boendeservice har utvecklats till ett verktyg som hjälper socialarbetarna och -handledarna vid valet av boendeservice. Dessa kommer att fortsätta användas även efter att projektet har avslutats.
Vanda och Kervo välfärdsområde har fyra påverkansorgan. Äldrerådet, rådet för personer med funktionsnedsättning och ungdomsfullmäktige är påverkansorgan enligt 32 § i lagen om välfärdsområden (611/2021). Delegationen för mångkulturfrågor är inte ett lagstadgat påverkansorgan, men med beaktande av befolkningsunderlaget i Vanda och Kervo välfärdsområde har det varit motiverat och nödvändigt att tillsätta den. Delegationen jämställs med de andra påverkansorganen. Påverkansorganen har till uppgift att säkerställa olika invånargruppers möjligheter att delta och påverka samt att ta ställning i ärenden som rör planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika verksamheter i välfärdsområdet, i frågor som är eller som ett påverkansorgan bedömer vara av betydelse för barnen, de unga, de äldre eller personer med funktionsnedsättning och med hänsyn till de tjänster som de behöver. Påverkansorganen deltar också i utvecklingen av formerna för delaktighet och hörande i välfärdsområdet. Välfärdsområdesstyrelsen tillsätter äldrerådet och rådet för personer med funktionsnedsättning samt ungdomsfullmäktige och delegationen för mångkulturfrågor varje fullmäktigeperiod.
Förutom nämnden för närdemokrati och delaktighet, som ansvarar för beredningen av den regionala välfärdsberättelsen och -planen, finns i välfärdsområdet även nationalspråksnämnden, räddningsnämnden, revisionsnämnden och välfärdsområdesvalnämnden. I välfärdsområdet finns också framtidssektioner: sektionen för tjänster för familjer, sektionen för vuxensocialarbete och funktionshinderservice, sektionen för hälsovårdstjänster samt sektionen för service inom äldreomsorg. Framtidssektionerna har till uppgift att följa och förutse utvecklingen av servicebehovet i den egna sektorn på lång sikt och föreslå välfärdsområdesstyrelsen möjliga lösningar till att lösa framtida utmaningar.
Framtidssektionerna och påverkansorganen har ombetts utse medlemmar till flera utvecklingsprojekt inom välfärdsområdets sektorer och till arbetsgrupperna som bearbetar planerna. Man har också begärt utlåtanden av dem. Till den åldersgruppsspecifika arbetsgruppen för denna välfärdsplan har man utsett representanter från rådet för personer med funktionsnedsättning och delegationen för mångkulturfrågor.
Vanda och Kervo städer tillhandahåller många olika tjänster för att öka välbefinnandet hos personer i arbetsför ålder, till exempel olika kultur- och motionstjänster och andra fritidstjänster. Till exempel främjas den kulturella välfärden i samarbete mellan Vanda och Kervo städer. Vid de egna boendeserviceenheterna inom sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservicen och inom socialarbetet strävar man i tillämpliga delar efter att ge klienterna möjlighet till rekreation och kultur bland annat i form av utflykter och museibesök.
Välfärdsområdets integrationsfrämjande tjänster och kommunerna samarbetar också till exempel i klienthandledningen inom kommunförsöket och ordnandet av gemensamma informationsmöten. De integrationsfrämjande tjänsterna erbjuder också kommunerna konsultationsstöd samt utbildar vid behov kommunens personal i specialfrågor. Dessutom samarbetar man med Kervo stad i den inledande mottagningen av kvotflyktingar.
Må bra-mentoreringen bedrivs i samarbete med Vanda stad. Må bra-mentoreringen är avgiftsfri motions- och livsstilshandledning med målet att uppnå bestående livsstilsförändringar och förbättra hälsovanorna. I mentorverksamheten tar man små steg mot bestående livsstilsförändringar. För att delta krävs att man förbinder sig till programmet och har regelbunden kontakt med mentorn. Livsstilshandledarna är yrkesmänniskor som avlagt högre högskoleexamen i idrotts- och hälsovetenskap eller examen som idrottsinstruktör. (Vanda stad, Må bra-mentorskap.) Må bra-mentorskapet lämpar sig för personer som fyllt 18 år och för vilka minst ett av följande riskkriterier uppfylls: övervikt, högt blodtryck, högt blodsocker, diabetes och dåliga levnadsvanor. Klienten ska vara redo att förbinda sig till den tolv månader långa handledningen och själv vilja uppnå förändring. Lindriga affektiva problem med välinställd behandling eller sjukdomar i stöd- och rörelseorganen utgör inget hinder för deltagande. Yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården kontaktar må bra-mentorerna via patientdatasystemet, varefter må bra-mentorerna kontaktar klienten och kommer överens om tiden för den första träffen.
HUS-sammanslutningen genomför i området specialiserad sjukvård, inklusive jourverksamhet och prehospital akutsjukvård. Vanda och Kervo välfärdsområde samarbetar med HUS-sammanslutningen och även med de övriga välfärdsområdena i Nyland samt Helsingfors. I segmentarbetet enligt organiseringsavtalet för HUS utvecklas för befolkningen i arbetsför ålder bland annat processerna för jourfunktioner. HUS tillhandahåller invånarna tjänsterna i Hälsobyn och verktyget eKonsultationer för yrkesutbildade personer.
Hälsobyn är en offentlig webbtjänst som produceras av experter inom social- och hälsovården. I uppbyggandet av tjänsterna samarbetar man med välfärdsområdena, projekt som utvecklar de nationella social- och hälsovårdstjänsterna, serviceanvändare och patientorganisationer samt högskolor. Hälsobyns tjänster utvecklas i samarbete med Finlands universitetssjukhus (HUS, KYS, OYS, TAYS och ÅUCS). HUS producerar Hälsobyns ICT-tjänster. I Vanda och Kervo välfärdsområde hänvisas klienterna aktivt till tjänsterna i Hälsobyn och även de avgiftsbelagda tjänsterna utnyttjas vid behov i vården av patienterna. (Hälsobyns tjänsteproducenter och samarbetspartners 2023.)
I HälsobynPRO finns information, stöd och verktyg för det kliniska arbetet samt för främjande av de digitala verksamhetssätten och förändring av verksamheten för social- och hälsovårdspersonal. Tjänsten är nationell och den kompletterar yrkesmänniskornas kompetens och uppmuntrar till att utnyttja nya verksamhetssätt i det egna arbetet. Dessutom stärker tjänsten personalens e-kompetens till exempel genom att erbjuda coachningar för den förändring av verksamheten som digitaliseringen medför. (Tietoa TerveyskyläPRO-palvelusta 2023.)
I Vanda och Kervo välfärdsområde har man starkt börjat genomföra verksamhetsmodellen Första linjens terapier både inom primärvården och i mentalvårds- och missbrukartjänsterna. Verksamhetsmodellen Första linjens terapier erbjuder konkreta lösningar för att ta sig igenom en psykisk kris och en systematisk metod för utveckling av processen för psykosociala behandlingar. Målet för verksamhetsmodellen är att varje social- och hälsovårdspersonal som arbetar i första linjen ska ha verktyg för att stödja klientens psykiska hälsa. På så sätt säkerställer man att personen får stöd snabbt, oberoende av var hen söker hjälp. (HUS, Terapiat etulinjaan -toimintamallin idea 2023.)
Vanda och Kervo välfärdsområde har ett nära samarbete med olika aktörer, såsom olika organisationer, föreningar och religiösa samfund, för att utveckla tjänsterna på ett klient- och behovsorienterat sätt. Att införa olika aktörers kompetensområden i det gemensamma servicenätverket kompletterar servicestrukturerna, lyfter fram servicebehov och luckor i dem, minskar överlappande arbete samt introducerar regionala observationer av olika fenomen i diskussionen. Organisationerna möjliggör delaktighet och påverkansmöjligheter baserat på kamratverksamhet – i synnerhet för dem som annars har svårt att få sin röst hörd i samhället.
Arbetsgrupperna inom servicekedjorna, där såväl välfärdsområdet, kommunerna som olika organisationer är representerade, är aktiva och regelbundna strukturer i utvecklingsarbetet. Utöver utvecklingsarbetet arbetar man vid de öppna mötesplatserna för barnfamiljer enligt samverkansmodellen tillsammans med organisationer och till exempel församlingar. På dessa mötesplatser fungerar också en samordningsstruktur som stärker verksamhetsställenas samverkan samt introducerar olika organisationers praxis i den gemensamma diskussionen för att utveckla och genomföra tjänsten.
Samarbetet med Huvudstadsregionens närståendevårdare rf (POLLI) är målinriktat och regelbundet. Med hjälp av POLLI når man välfärdsområdets närståendevårdare och planerar gemensam verksamhet samt information för att stödja närståendevårdarnas välbefinnande. Ett särskilt utvecklingsområde är målet att i större utsträckning nå närståendevårdare med invandrarbakgrund genom organisationssamarbete. Med hjälp av detta samarbete kan närståendevårdare med invandrarbakgrund erbjudas träning i närståendevård.
Utarbetandet av den regionala välfärdsberättelsen och -planen inleddes med informationsinsamling under vintern 2022 och i början av år 2023, varefter välfärdsgrupperna för barn och unga, personer i arbetsför ålder och äldre sammanställde ur materialet den viktigaste kärnan gällande styrkor, orosmoment och fenomen inom hälsa och välfärd hos befolkningen i olika åldrar. Under våren 2023 fördes också de första regionala förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd med Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen och organisationsaktörer. Baserat på informationen som samlats in, kärnfrågorna som de åldersgruppsspeficika välfärdsgrupperna valt ut samt resultaten av förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd fastställde välfärdsområdets nämnd för närdemokrati och delaktighet insatsområdena för välfärdsområdets välfärdsplan.
De åldersgruppsspeficika välfärdsgrupperna bearbetade därefter målen för insatsområdena för olika åldersgrupper och efter detta ordnades i juni en verkstad med ungefär 80 deltagare för att identifiera centrala åtgärder. I verkstaden deltog vid sidan av välfärdsområdets experter även ett stort antal intressentgrupper, inklusive deltagare från organisationer, polisen, församlingar samt sektorer vid Vanda och Kervo städer. Utifrån resultaten från denna verkstad bearbetade de åldersgruppsspecifika välfärdsgrupperna åtgärderna, indikatorerna och de parter som genomför åtgärderna, vilka beskrivs under målen. Dessa beskrivs i tabell 1. I målen och åtgärderna har man beaktat mångfalden bland invånarna i välfärdsområdet, till exempel olika språk- och kulturgrupper samt personer med funktionsnedsättning.
De åldersgruppsspecifika välfärdsgrupperna stödjer olika aktörer i genomförandet av målen och åtgärderna i välfärdsplanen. Nämnden för närdemokrati och delaktighet, välfärdsområdets ledningsgrupp och styrgruppen för främjande av hälsa och välfärd följer regelbundet upp situationen för hälsa och välfärd samt genomförandet av målen och åtgärderna i välfärdsplanerna. Utfallet för målen och åtgärderna rapporteras också till välfärdsområdesfullmäktige årligen.
Den första regionala välfärdsberättelsen och -planen har förberetts i en utmanande förändringssituation, som bland annat har krävt att man skapar nya samarbetsstrukturer och omarbetar befintliga strukturer. Också den tidspress, under vilken beredningen gjordes, har medfört vissa utmaningar för upprättandet av berättelsen och planen. Därför är det viktigt att i början av 2024 föra en gemensam dialog om genomförandet av de åtgärder som tagits med i välfärdsplanen och att tillsammans med olika aktörer precisera ansvarsfördelningen och partnerskapen i anslutning till dem.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) 2022. ARAs utredningar om bostadslöshet Bostadslösa 2022. https://www.ara.fi/sv-FI/Databank/Statistik_och_utredningar/Bostadsloshet.
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) 2023. ARA Presentationer på evenemanget Vuokravelkapäivä. https://www.ara.fi/fi-FI/Ajankohtaista/Tapahtumien_esitykset/Vuokravelkapaivan_esitykset(65370).
Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet (ARA) 2023. Selvitys häätöjen kustannuksista. Finansierings- och utvecklingscentralen för boendets rapporter 1|2023. https://www.ara.fi/fi-FI/Tietopankki/Julkaisut/ARAn_raportteja_julkaisusarja/Selvitys_haatojen_kustannuksista(65320).
Duodecim 2000. Alkoholimyrkytykset. https://www.duodecimlehti.fi/duo91681.
Närings-, trafik- och miljöcentralen (NTM) 2023. Sysselsättningsöversikter – Nyland. https://www.ely-keskus.fi/ely-uusimaa-tyollisyyskatsaukset.
HUS-sammanslutningen 2023. Terapiat etulinjaan -toimintamallin idea 2023. https://terapiatetulinjaan.fi/terapiat-etulinjaan-malli/terapiat-etulinjaan-toimintamallin-idea/.
Ihmiskauppa.fi. Människohandel. https://ihmiskauppa.fi/sv.
Folkpensionsanstalten (FPA) 2023. Mottagare av handikappbidrag och utbetalda förmåner. Mottagare av handikappbidrag och utbetalda förmåner (9102RS002) (kela.fi).
Karjalainen, P., Huikko, E., Appelqvist-Schmidlehner K., Jahnukainen J., Manninen M., Eväsoja, M., Kautto, T. 2022. Koulutuksen ja työn ulkopuolella olevien nuorten ja nuorten aikuisten mielenterveys- ja päihdehoito. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos. Ohjaus 15/2022.
https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/145867/URN_ISBN_978-952-343-965-8.pdf?sequence=1&isAllowed=y.Kotitapaturma.fi. Päihteiden käytön aiheuttamat tapaturmat. https://www.kotitapaturma.fi/tapaturmatyypit/paihteiden-aiheuttamat-tapaturmat/#d38dc876.
Lag om välfärdsområden 611/2021. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2021/20210611.
Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) 2021. Handlingsprogram. Handlingsprogram för att motverka könsstympning av flickor och kvinnor (FGM). Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2021:16. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/162904/STM_2021_16_J.pdf.
Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) 2022. Handlingsplan fram till 2030 för att minska fattigdom och utslagning. Social- och hälsovårdsministeriets publikationer 2022/15. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/164364/STM_2022_15_J.pdf?sequence=1&isAllowed=y.
Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) 2023. Työttömän terveystarkastus ja terveysneuvonta sosiaali- ja terveydenhuollossa – painopisteenä työ-, toiminta- ja työllistymiskyky. https://stm.fi/documents/1271139/150188883/Ohjekirje_Tyottomienterveyspalvelut_final.pdf/2c89062d-b55a-391d-78d2-4b753956e916?t=1687267516097.
Tammerfors universitet. Kestävä aivoterveys. https://www.tuni.fi/fi/tutkimus/kestava-aivoterveys-0.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022. Väldigt svag upplevelse av delaktighet.
https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/taulukko/?indicator=szZzBQA=®ion=s07LAAA=&year=sy5ztjbS0zUEAA==&gender=m;f;t&abs=f&color=f&buildVersion=3.1.1&buildTimestamp=202309010633
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022. Andel som upplevt fysiskt eller psykiskt våld i nära relationer. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=l%C3%A4hisuhdev%C3%A4kivalta.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2020. Fick smidig kontakt med vårdenheten vid det senaste mottagningsbesöket. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/taulukko/?indicator=szbMMAIA®ion=s07MtDaxBQA=&year=sy5zBAA=&gender=m;f;t&abs=f&color=f&buildVersion=3.1.1&buildTimestamp=202306191039.
Institutet för hälsa och välfärd (THL). Liikuntaan liittyvä neuvonta ja ohjaus. Perusterveydenhuollon avohoidon SPAT-toimenpiteet 2020–2022.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Lähisuhdeväkivalta 2021: Suurin osa lähisuhdeväkivallan uhreista on edelleen naisia tai tyttöjä, seksuaaliväkivallan uhreilla usein myös aiempia väkivaltakokemuksia. https://www.julkari.fi/handle/10024/146800.
Institutet för hälsa och välfärd (THL). Andelen personer som upplever betydande psykisk påfrestning
https://sotkanet.fi/sotkanet/sv/metadata/indicators/4359?.
Institutet för hälsa och välfärd (THL). Sjuklighetsindex 2021. Tilastohaku - Sotkanet.fi, Tilasto- ja indikaattoripankki.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022. Ordnande av social- och hälsovård i Vanda och Kervo välfärdsområde. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/146026/URN_ISBN_978-952-343-963-4.pdf?sequence=1.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2020–2021. Personer i åldern 18–24 år som riskerar att marginaliseras. Sotkanet. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=syrj%C3%A4ytymisriskiss%C3%A4.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022. Personer som fått långvarigt utkomststöd. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/metadata/indicators/5306.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022. Toimintarajoitteisten ihmisten selviäminen korona-aikana – tutkimustuloksia selkokielellä. https://thl.fi/fi/web/vammaispalvelujen-kasikirja/-/toimintarajoitteisten-ihmisten-selviaminen-korona-aikana-tutkimustuloksia-selkokielella.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022. Funktionshinder på grund av hälsoproblem. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=toimintarajoitteet.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2020. Työikäiset. https://thl.fi/fi/web/hyvinvointi-ja-terveyserot/eriarvoisuus/elamankulku/tyoikaiset.
Institutet för hälsa och välfärd (THL). Invalidpensionstagare. https://sotkanet.fi/sotkanet/sv/metadata/indicators/2424?.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Hälsoundersökning för arbetslösa. https://thl.fi/sv/teman/ledningen-av-social-och-halsovardstjanster/servicesystemet-utvecklas/social-och-halsovardstjanster/social-och-halsovardstjanster-som-stoder-arbetsformagan-och-sysselsattningen-hos-personer-i-arbetsfor-alder/halsoundersokning-for-arbetslosa.
Institutet för hälsa och välfärd (THL). Svårsysselsatta (strukturell arbetslöshet). https://sotkanet.fi/sotkanet/sv/metadata/indicators/3071?
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Vammaisten ja maahan muuttaneiden ihmisten selviytyminen vakavissa häiriötilanteissa ja poikkeusoloissa. Ohjaus 7/2023. https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/146620/URN_ISBN_978-952-408-063-7.pdf?sequence=1&isAllowed=y.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Våld mot personer med funktionsnedsättning. https://thl.fi/sv/teman/vald/vald-mot-olika-grupper/vald-mot-personer-med-funktionsnedsattning.
Institutet för hälsa och välfärd (THL). Patienter som vårdats på sjukhus på grund av skador och förgiftningar 2022. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=vammojen%20tai%20myrkytysten%20vuoksi%20sairaalahoidossa%20.
Hälsobyn.fi. Hälsobyns tjänsteproducenter och samarbetspartners 2023. https://www.terveyskyla.fi/sv/information-om-h%C3%A4lsobyn/h%C3%A4lsobyns-tj%C3%A4nsteproducenter-och-samarbetspartners.
Hälsobyn.fi. Tietoa TerveyskyläPRO-palvelusta. https://www.terveyskyla.fi/terveyskyl%C3%A4pro/tietoa-terveyskyl%C3%A4pro-palvelusta.
Statistikcentralen 2013. Vammaisten ihmisoikeudet eivät toteudu. https://www.stat.fi/artikkelit/2013/art_2013-09-23_005.html?s=0.
Arbetshälsoinstitutet. Palvelutarpeen tunnistaminen ja arviointi. https://www.ttl.fi/oppimateriaalit/tyokyvyn-tuki/palvelutarpeen-tunnistaminen-ja-arviointi.
Utsökningsverket 2023. Kervo stads statistik om vräkningar 2022. E-post 27.10.2023.
Kompetenscentret inom det sociala området (SOCCA). Työväline Aikuisväestön hyvinvointimittari. https://www.socca.fi/aikuissosiaalityo_ja_sosiaalinen_kuntoutus/aikuisvaeston_hyvinvointimittari/aikuisvaeston_hyvinvointimittarin_sisalto_ja_kaytto.