Aktivera inställningscookies för att kunna använda automatiska översättningar.
Arbetet med Vanda och Kervo välfärdsområdes regionala välfärdsberättelse och -plan inleddes med datainsamling som genomfördes under vintern 2022 och i början av 2023. Därefter sammanställde expertgrupperna för barn och unga, personer i arbetsför ålder samt äldre centrala informationspuffar om de styrkor, problem och fenomen inom välfärd och hälsa som finns hos olika åldersgrupper.
I rapporten används Power BI för att beskriva informationen på ett interaktivt sätt. Nedan finns instruktioner för hur man använder Power BI.
Lagen om ordnande av social- och hälsovård anger riktlinjerna för främjandet av hälsa och välfärd i välfärdsområdet. Välfärdsområdet ska främja invånarnas hälsa och välfärd. I välfärdsområdet ska det en gång per fullmäktigeperiod utarbetas en regional välfärdsberättelse och välfärdsplan för fullmäktige. (Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021.) Denna välfärdsplan för äldre är en del av välfärdsplanen på välfärdsområdets nivå.
Syftet med lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (980/ 980) är att
Vid planeringen ska åtgärder som främjar boende i hemmet och rehabilitering prioriteras samt bedömas den äldre befolkningens välbefinnande, tillräckligheten och kvaliteten i fråga om de tjänster som står till buds för den äldre befolkningen samt faktorer som påverkar den äldre befolkningens servicebehov. Planerna ska innehålla förutseende av den äldre befolkningens boendebehov och utveckling av ett boende som motsvarar behoven. (Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012.)
Befolkningsstrukturen i Vanda och Kervo välfärdsområde är ung, men antalet personer som fyllt 75 år kommer att öka med ungefär 6 300 invånare, det vill säga 40 procent, fram till 2030. Enligt prognoser som baserar sig på förändringar i åldersstrukturen förutspås ökningen av social- och hälsovårdskostnaderna i området vara i genomsnitt 2,3 procent per år 2020–2030 (1,4 % i hela landet). (Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi, 2022.)
Målet är att stödja och möjliggöra ett så självständigt boende i hemmet, med så bra och funktionsförmåga som möjligt, för de äldre invånarna i välfärdsområdet. Äldre personers funktionsförmåga stöds och deras livskvalitet förbättras genom att ordna individuella, förutseende och förebyggande tjänster. Viktiga element är nätverkssamarbete och tväradministrativ verksamhet för främjande av hälsa och välfärd, förebyggande tjänster inom primärvården samt den tredje sektorns verksamheter som stödjer välfärd och delaktighet. (Budget 2023 och ekonomiplan 2023–2026 för Vanda och Kervo välfärdsområde.)
År 2022 var 15,7 procent av Vandaborna och 20,5 procent av Kervoborna 65 år eller äldre (Statistikcentralen, Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972–2022). En jämförelse av ökningen av den äldre befolkningen i landets största städer från år 2017 visar att ökningen av antalet personer som fyllt 65 år varit snabbast i Uleåborg, Esbo och Vanda (Kuuden suurimman kaupungin vanhusten sosiaali- ja terveyspalvelut ja kustannukset vuonna 2021). Mest ökar de allra äldsta i denna åldersgrupp. Andelen personer som fyllt 75 år har fortsatt att växa varje år. (Vantaan väestö 2021/2022.) Vid granskning av hela välfärdsområdets befolkning ser man i tabell 1 att antalet 75–84-åringar kommer att öka med 27,5 procent mellan åren 2022 och 2030 och antalet 85-åringar med 67,2 procent (Vanda och Kervo välfärdsområde, kunskapsledning 2022–2030). Såsom framgår av figur 1 ökar antalet personer som fyllt 75 år i välfärdsområdet från ungefär 20 000 personer till ungefär 35 000 personer från 2021 till 2040 (Statistikcentralen, Befolkningsprognos 2021–2040).
Tabell 1. Invånare över 65 år i Vanda och Kervo välfärdsområde år 2022 och år 2030 samt förändringen mellan dessa år
(Vanda och Kervo välfärdsområde, kunskapsledning 2022–2030)
Figur 1. Befolkningsprognos för befolkningen över 75 år i Vanda och Kervo välfärdsområde2021–2040
(Statistikcentralen, Befolkningsprognos 2021–2040)
Vid årsskiftet 2021/2022 talade Vandaborna i åldersgruppen 65–74 år 64 andra språk vid sidan av finska, svenska och samiska. I åldersgruppen över 75 år talades 38 olika språk. Andelen personer med ett främmande språk som modersmål var 5 procent i åldersgruppen över 65 år. De främmande språken som talades mest i båda åldersgrupperna var ryska och estniska. Andelen personer i åldersgruppen över 65 år som hade svenska som modersmål var 4 procent. (Vantaan väestö 2021/2022.)
För Kervo finns inte exakt samma uppgifter. År 2021 var 20,4 procent av befolkningen över 64 år. År 2021 var i Kervo 1,2 procent av hela befolkningen svenskspråkiga och andelen utländska medborgare var 9,7 procent. (Statistikcentralen, Kommunernas nyckeltal (på finska).)
Figur 2. Andelen av annan än finsk- eller svenskspråkig befolkning (%) av den aktuella åldersgruppen i Vanda och Kervo välfärdsområde år 2022
Vilken betydelse andelen äldre i välfärdsområdet har till exempel med tanke på servicebehovet och användningen av tjänsterna beror delvis på de äldres levnadsförhållanden, till exempel inkomstnivån. Inkomstnivån hos de äldre bestämmer möjligheterna att förbereda sig på de kostnader för vård och service, som uppstår på grund av åldrande och försämring av funktionsförmågan, samt boendemöjligheter. Den har också ett samband med sjuklighet. Levnadsfaktorerna har till exempel ett samband med behovet av olika tjänster (t.ex. Holster et al. 2022). Utvecklingen av servicebehoven kan bedömas mer exakt, om det också finns tillgång till information om levnadsförhållandena för (den äldre) befolkningen i området.
Figur 3. Andelen låginkomsttagare bland invånarna som fyllt 65 år i välfärdsområdena år 1995 och år 2020
Sammanlagt 5 186 av invånarna i Vanda och Kervo välfärdsområde som får pension har fått vårdbidrag på grund av funktionsnedsättning (FPA, Mottagare av handikappbidrag och utbetalda förmåner 2023).
Också uppgifter om mottagare av grundläggande utkomststöd fås från Folkpensionsanstalten (FPA). Rapporten innehåller uppgifter om mottagarna av grundläggande utkomststöd från FPA samt om deras andel av befolkningen. Tabell 2 visar att i Vanda och Kervo välfärdsområde fick 879 personer som fyllt 65 år grundläggande utkomststöd. Detta är 1,9 procent av befolkningen. Andelen är högre endast i Helsingfors, 2,1 procent av befolkningen.
Tabell 2. Mottagare av grundläggande utkomststöd bland invånare som fyllt 65 år enligt välfärdsområde 2022 och deras andel av befolkningen
(FPA, statistikdatabasen Kelasto, utkomststöd, mottagare av grundläggande utkomststöd)
Välfärdsområdet rapporterar om tjänsternas kvalitet och tillräcklighet årligen i enlighet med lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre. Arbetet med välfärdsplanen stöder tjänsternas tillräcklighet när befolkningen åldras och servicebehovet ökar. Detta rapporteras efter årsskiftet för hela det föregående året. Den första rapporten på välfärdsområdesnivå utarbetas under 2024 utifrån uppgifterna för år 2023. Rapporten lämnas till äldreservicens och välfärdsområdets ledningsgrupper, äldrerådet, sektionen för service inom äldreomsorg och välfärdsområdesstyrelsen.
I fråga om den äldre befolkningen kan det konstateras att de flesta invånarna välfärdsområdet som fyllt 75 år, ungefär 93 procent, bor hemma (figur 4). Nästan hälften av dem bor ensamma. Detta motsvarar den nationella medelnivån och siffran är densamma i Vanda och Kervo. 10 procent av de äldre (över 75 år) har stora svårigheter att ta hand om sig själva.
En lika stor andel av personerna över 75 år upplever också att de fått otillräcklig eller ingen hjälp med vardagssysslorna; av dessa är andelen kvinnor nästan dubbelt så stor som andelen män. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Figur 4. Hemmaboende invånare i Vanda och Kervo välfärdsområde som har fyllt 75 år, % av befolkningen i samma ålder
(Vanda och Kervo välfärdsområde, kunskapsledning 01/2018–12/2022)
Figur 5. Ensamboende invånare i åldern 75 år och över, % av bostadsbefolkningen i samma ålder
(Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022)
Som en del av de tjänster som erbjuds i synnerhet i äldre klienters hem förbättrar närståendevårdarna och stödet av närståendevårdarna möjligheterna för de äldre att bo kvar hemma (Statsrådet, Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023). Hur vanlig närståendevården är beror på servicesystemet för äldre och på hur tjänsterna för äldre ordnas i välfärdsområdet. I Kervo har andelen personer som fyllt 75 år och som vårdas hemma med stöd av närståendevård i regel ökat under de senaste åren. Antalet är lägre än i landet i genomsnitt, men till exempel jämfört med Vanda är utvecklingen den motsatta. (Kervo stads välfärdsberättelse 2022 och välfärdsplan 2023–2025.)
Antalet närståendevårdare i välfärdsområdet var 627 i januari 2023. I Kervo gjordes som lärdomsprov (Blom-Toivonen 2022) en utredning om officiella och inofficiella närståendevårdares synpunkter på de tjänster som tillhandahålls som stöd för närståendevården. Av tjänsterna som tillhandahålls som stöd för närståendevården har den lagstadgade ledigheten, hobbyer som är viktiga för en själv, fritidsaktiviteter och kamratstöd upplevts som positivast. Bristen på information lyftes fram som den faktor som belastar mest i vardagen.
I Vanda gjordes 2022 som ett utvecklingsarbete för högre yrkeshögskoleexamen en utredning om närståendevårdarnas klientråd, där man utredde synpunkter på närståendevårdarnas vardag och behov. Närståendevårdarnas åsikter om de stödtjänster som Vanda stad tillhandahåller varierade. I regel var man nöjd med de beviljade stödtjänsterna. Närståendevårdarna upplevde att det inte fanns någon lämplig avlösarservice för personer med tyngre vårdbehov. Den otillräckliga fritiden kom fram som svårigheter med att sköta ärenden utanför hemmet samt med att ta hand om närståendevårdarens eget välbefinnande och orkande. Upplevelserna av klientdelaktigheten varierade beroende på hur väl stödtjänsterna motsvarade behoven hos familjerna med närståendevård. Närståendevårdarna var intresserade av klientrådsverksamheten, men svarspersonerna funderade på huruvida de egna resurserna skulle räcka till.
Under beredningen av principbesluten om Åldersprogrammet och kvalitetsrekommendationerna för tjänsterna för äldre genomförde social- och hälsovårdsministeriet en enkät för att kartlägga äldrerådens synpunkter på nuläget för och utvecklingsbehoven inom faktorer i anslutning till Åldersprogrammets effektivitetsmål för funktionsförmågan. Syftet med enkäten var att på ett täckande sätt få fram äldrerådens synpunkter på hur äldre personer i olika stora kommuner upplever att tjänster som upprätthåller funktionsförmågan motsvarar deras behov och hur de enligt äldreråden borde utvecklas. (Äldreinstitutet, Vanhusneuvostokysely iäkkäiden toimintakykyä ylläpitävistä palveluista 2022). Många av dessa åtgärder, såsom mötesplatser och motionsanläggningar, gäller tjänster som ordnas av kommunen. Därför är ett smidigt samarbete mellan välfärdsområdet och kommunerna i främjandet av hälsa och välfärd viktigt.
Tjänsternas fysiska tillgänglighet får större betydelse hos personer över 65 år. I Vanda bor 69 procent och i Kervo 83 procent av befolkningen över 75 år på högst 500 meters avstånd från dagligvarubutikerna. Av personer över 65 år har mindre än 20 procent använt digitala tjänster inom social- och hälsovården. (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
På befolkningsnivå vet man att ensamboende och framför allt ensamhet är en faktor som leder till ökad användning av tjänster. Även personer vars make precis gått bort hör till denna grupp. (Statsrådet, Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023.) Enligt undersökningen som gjorts av Lehtisalo m.fl. (2021) har man under coronapandemin observerat ökad ensamhet bland ensamboende äldre personer. I Rantanens m.fl. (2021) undersökning i sin tur konstaterades att coronarestriktionerna inskränkt de äldres livsmiljö, aktivitet och välbefinnande.
Ett stöd för välbefinnandet har varit ett aktivt aktörskap i frågor som är betydelsefulla. Enligt THL:s FinSote-undersökning känner sig i Vanda och Kervo välfärdsområde ungefär 12 procent av befolkningen som fyllt 75 år ensamma (figur 5). Den könsvisa granskningen avslöjar att 16 procent av kvinnorna som fyllt 75 år i Vanda och Kervo välfärdsområde känner sig ensamma.
Figur 6. Andelen personer som känner sig ensamma (%), 75 år och äldre i Vanda och Kervo välfärdsområde
(THL, Sotkanet, FinSote-undersökningen 2020)
Figur 6 visar uppgifterna för RAI-bedömda klienter från indikatorn: ”Andelen personer som känner sig ensamma”. Förkortningen RAI kommer från engelskans Resident Assessment Instrument. RAI-systemet är ett standardiserat verktyg för datainsamling och observationer som är avsett för bedömning av servicebehovet hos klienter inom äldre- eller funktionshinderservicen och för att upprätta vård-, rehabiliterings- och serviceplaner. En yrkesutbildad person inom vården eller rehabiliteringen använder RAI-instrumentet och frågorna vid bedömningen av klientens funktionsförmåga och servicebehov. I RAI-bedömningen samlas information om till exempel förmågan att klara sig i vardagen, kognitiv funktionsförmåga, psykiska symtom, social delaktighet och rehabiliteringsresurser samt stöd som klienten får av sin närmaste krets. För en klient som får regelbunden service görs en täckande helhetsbedömning när vården inleds, halvårsvis under vården samt alltid när klientens tillstånd förändras väsentligt. (THL, Information om RAI-systemet.) RAI-uppgifterna kommer från Vanda, där RAI-bedömningen har använts under en längre tid. I Kervo infördes RAI-bedömningen inom hemvården 2019 och under 2022 inleddes utbildningar för ibruktagande även inom institutionsvården och omsorgsboendet.
Enligt THL:s halvårsvisa material i RAI-databaserna hade bedömning gjorts för 72 procent av klienterna inom serviceboende i Vanda och Kervo välfärdsområde och 70 procent av klienterna inom hemvården i Vanda och Kervo välfärdsområde. Figur 7 visar att även personer som omfattas av tjänsterna kan känna sig ensamma. Enligt de senaste bedömningarna upplever ungefär 27 procent av invånarna som får hemvård och ungefär 18 procent av invånarna i serviceboende ensamhet.
Figur 7. Andelen personer som känner sig ensamma, RAI – klienter inom serviceboende och regelbunden hemvård
(Vanda och Kervo välfärdsområde, kunskapsledning 2019–2022)
Livskvalitet handlar om individens bedömning av sitt eget liv i den kultur- och värdemiljö där hen lever. Livskvaliteten står i relation till personens mål, förväntningar, värderingar och andra saker som är betydelsefulla för hen. I Vanda och Kervo välfärdsområde känner 61 procent av invånarna som fyllt 65 år att deras livskvalitet är god. Detta är på samma nivå som i Nyland och högre än i hela landet. Mätaren är från THL:s FinSote-undersökning (2020) och omfattar fyra dimensioner av livskvaliteten: den fysiska, psykiska, sociala och miljömässiga dimensionen.
Figur 8. Andelen personer som upplever god livskvalitet (EuroHIS-8) (%), 65 år och äldre, i Vanda och Kervo välfärdsområde
Alltför hög alkoholkonsumtion är ett av de mest centrala hälsohoten i det finländska samhället. Enligt bedömningar använder minst 13 procent av befolkningen (dvs. 560 000 finländare) alkohol på ett sådant sätt att de har en ökad risk för långvariga hälsoolägenheter. Med alltför hög alkoholkonsumtion förknippas både hälsomässiga skador och sociala olägenheter eller en betydande risk för dessa. På hela befolkningens nivå förklarar alkohol dessutom ungefär en fjärdedel av de så kallade socioekonomiska skillnaderna i dödligheten mellan befolkningsgrupperna hos män. (THL, Sotkanet, Andelen personer som dricker för mycket alkohol.) Alkoholkonsumtion orsakar problem för närstående, gemenskapen och i vidare omfattning för samhället.
När man granskar äldre personers alkoholkonsumtion ser man att andelen personer över 65 år som konsumerar för mycket alkohol i åldersgruppen är större än bland befolkningen i arbetsför ålder (figur 9). Av 20–64-åringarna använder sammanlagt 28 procent för mycket alkohol, medan den motsvarande siffran för personer som fyllt 65 år är 39 procent. En könsvis granskning av fenomenet visar att detta framhävs särskilt hos män (figur 10). 54 procent av männen som fyllt 65 år använder för mycket alkohol. (THL, Sotkanet, Andelen personer som dricker för mycket alkohol.)
Figur 9. Andelen personer som dricker för mycket alkohol (AUDIT-C) (%) i olika åldersgrupper i Vanda och Kervo välfärdsområde år 2020
(THL, Sotkanet, Andelen personer som dricker för mycket alkohol 2020)
Personer som använder tjänster för äldre är på många sätt en sårbar grupp, vars stora hjälpbehov kan utsätta dem för illabehandling. Nästan hälften (47 %) av verksamhetsenheterna inom äldreservicen rapporterade att de observerat illabehandling av klienter. Enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL) enkät förekommer illabehandling oftast inom hemvården så att gärningsmannen är en anhörig eller närstående. (THL 2023.)
Riskfaktorer för illabehandling och våld är bland annat sjukdomar som försämrar den äldre personens, makens/makans eller en annan närståendes funktionsförmåga och livskompetens eller den äldre personens, makens/makans eller andra närståendes missbruk av alkohol eller rusmedel. Till riskfaktorerna hör också utmattning, omedvetenhet och okunnighet hos vårdaren eller den person som ansvarar för vården samt ekonomiskt eller boenderelaterat beroende. (THL 2022, Våld mot äldre.)
År 2021 har invånarna i Kervo som fyllt 65 år haft färre vårdperioder till följd av fallolyckor än genomsnittet i landet. Av grannkommunerna har endast Vanda haft en klart bättre situation än Kervo. Forskning visar att fallfrakturer kan förebyggas effektivt genom styrke- och balansövningar. Kervo deltar 2022–2024 i mentorskapsprogrammet Kraft i åren som samordnas av Äldreinstitutet. Syftet med programmet är att öka hälsomotionen bland äldre och huvudmålgruppen är särskilt personer med nedsatt funktionsförmåga eller risk för nedsatt funktionsförmåga. Programmet genomförs i samarbete med olika aktörer. Förebyggandet av fallolyckor stöds också av god kost. Äldre personer är mer utsatta för undernäring. Välfärdsområdet kan påverka de äldres kost genom handledning inom social- och hälsovårdstjänsterna.
År 2021 inträffade 225 höftfrakturer bland personer som fyllt 65 år i Vanda och Kervo välfärdsområde, vilket är 0,5 procent av åldersgruppen och något högre än målnivån. Höftfrakturer kan ses som en indikator för den äldre befolkningens hälsa och funktionsförmåga. Behandlingen av en höftfraktur kostar nästan 20 000 euro och kostnaden för ny eller korrigerande behandling är i genomsnitt 12 800 euro (THL). (Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde 2022.)
Äldre personers hälsa och välfärd främjas och stärks inom flera av välfärdsområdets tjänster. I välfärdsområdet pågår också flera projekt som syftar till att främja välfärden och utveckla tjänsterna. Välfärdsområdet har också ett nära samarbete med olika samarbetspartner.
Välfärdsområdet är tvåspråkigt och för området har det utarbetats ett tvåspråkighetsprogram och en handlingsplan. Invånarna har rätt att få service på finska eller svenska.
Tjänsterna för äldre samt främjandet av hälsa och välfärd hos äldre kan delas in i olika kultur-, motions- och fritidstjänster som är avsedda för alla invånare samt i tjänster för vilka det krävs någon form av bedömning av servicebehovet eller vårdbedömning. Största delen av den äldre befolkningen använder tjänster på basnivå som är avsedda för alla, såsom kommunens biblioteks- och idrottstjänster samt välfärdsområdets hälsostationstjänster. Endast 12 procent av personerna som fyllt 65 år använder specialservice inom tjänsterna för äldre (Kuuden suurimman kaupungin vanhusten sosiaali- ja terveyspalvelut ja kustannukset vuonna 2021).
Välfärdsområdet rapporterar om tjänsternas kvalitet och tillräcklighet årligen i enlighet med lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre. Arbetet med välfärdsplanen stöder tjänsternas tillräcklighet när befolkningen åldras och servicebehovet ökar.
TJÄNSTER PÅ BASNIVÅN ÄR
VÄLFÄRDSOMRÅDETS SPECIALSERVICE ÄR
Rådgivning och klienthandledning samt ordnande av service
Rådgivningen och klienthandledningen inom äldreomsorgen betjänar den äldre befolkningen i området och deras närstående via flera kanaler. Seniorrådgivningen kan kontaktas vardagar kl. 9–15 per telefon 09 4191 6000, via e-post på seniorineuvonta@vakehyva.fi, via Maisa eller genom att träffas ansikte mot ansikte vid rådgivningspunkten. Seniorrådgivningen ger handledning och rådgivning om tjänster och äldreservice som stöder välbefinnandet och vardagen samt bokar vid behov tid för en omfattande bedömning av servicebehovet.
Äldreservice fås via bedömningen av servicebehovet när grunderna för beviljandet av service uppfylls. Vid behov utser rådgivningen och klienthandledningen en egen kontaktperson för klienten. Enheten ger också stöd åt familjer med närståendevård och familjer med minnessjukdom. Enheten för ordnande av service organiserar tjänsterna enligt servicebehovet. Teamet för ordnande av service ger mer information om alternativa sätt att genomföra äldreservicen och om hur och när servicen inleds.
Stöd för närståendevård
Med närståendevård avses vård av och omsorg om en äldre person, en person med funktionsnedsättning eller en sjuk person som ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan som står den vårdbehövande nära. Stödet för närståendevård består av social- och hälsovårdstjänster som tillhandahålls den vårdbehövande, vårdarvode som betalas till närståendevårdaren, ledighet och service till stöd för närståendevården. Klientens tjänster fastställs i vård- och serviceplanen. Stödet och närståendevårdarens skyldigheter fastställs i avtalet om närståendevård. Familjerna med närståendevård har en utsedd servicehandledare i klienthandledningen som stöder familjerna i föränderliga situationer. Dessutom har närståendevårdaren lagstadgad rätt till lediga dagar varje månad och till ett välfärdsmöte minst vartannat år.
Rehabiliterande dagverksamhet
Rehabiliterande dagverksamhet är förebyggande verksamhet som stöder äldre personers funktionsförmåga, självständighet, ger möjlighet till umgänge med andra och gör det möjligt att bo hemma. Den rehabiliterande dagverksamheten stöder det psykiska välbefinnandet och lindrar upplevelsen av ensamhet. Tjänsten produceras för hemmaboende personer med minnessjukdom, personer som får närståendevård och äldre personer som behöver stöd för att delta i verksamhet utanför hemmet. En person som får närståendevård kan vara i rehabiliterande dagverksamhet under närståendevårdarens lediga dag antingen planmässigt en gång i veckan eller tillfälligt, om närståendevårdaren akut behöver en vårdplats för den vårdbehövande. För nya närståendevårdare ordnas träning där man får mångsidig information om närståendevården och möjlighet till kamratstöd.
I grupperna deltar äldre personer som befinner sig i en liknande situation och äldre personer som känner sig ensamma och riskerar marginalisering. Tjänsten omfattar aktiviteter som stöder den fysiska och sociala funktionsförmågan, såsom olika typer av gruppverksamhet, gymträning, utevistelse och verksamhet som stöder finmotoriken.
Inom ramen för den rehabiliterande dagverksamheten fortsätter den gemenskapliga verksamheten i de tre seniorhusen i Vanda som startades i projektet MEK-Kiinnekohtia 2020–2022. I seniorhusen bor mindre bemedlade äldre personer som har olika svårigheter med livskompetensen. De får stöd i vardagen och deras ensamhet lindras genom partnerskapet med Yhteinen pöytä samt Porinapiiri-verksamheten som stöder gemenskapsboende. Inom projektet MEK-Kiinnekohtia genomfördes uppsökande arbete där man hittade ensamma äldre, äldre i utanförskap eller äldre personer med risk för utslagning. En del av de äldre hade psykiska problem och missbruksproblem, som för sin del ökade upplevelsen av ensamhet. I Vanda startades tre PILKE-grupper, vars verksamhet fortsätter och som besöks av äldre missbrukare. Gruppen stöder deltagarna i ett liv utan rusmedel genom att ordna meningsfulla aktiviteter i livet.
Hemvård
Hemvården stöder äldre personer som inte klarar vardagen i det egna hemmet självständigt, med hjälp av anhöriga eller andra tjänster. Hemvården produceras både som välfärdsområdets egen verksamhet och som köpta tjänster i enlighet med den individuella serviceplan som utarbetats för klienten, vid behov dygnet runt. Vid sidan av hemvårdens vårdarbesök produceras tjänsten av hemrehabiliteringen och hemvården på distans, där det pågår ett projektet som ska bli permanent verksamhet i slutet av 2023. Med hjälp av tekniska lösningar för hemvård på distans möjliggörs bland annat de äldres deltagande i gruppverksamhet på distans och kontakter med närstående.
Hemrehabilitering
Genom hemrehabilitering upprätthålls och främjas funktionsförmågan i vardagen samt stöds ett tryggt boende i hemmet när funktionsförmågan är nedsatt och klienten inte kan delta i rehabiliteringsverksamhet utanför hemmet. Målet med hemrehabiliteringen är att hitta klientens resurser och verksamhetsförutsättningar, så att klienten klarar vardagen så självständigt som möjligt. Hemrehabiliteringen sker i det egna hemmet och dess närmiljö. Målet är att främja välbefinnandet, säkerheten och en god livskvalitet.
Hemrehabiliteringen består av rehabilitering, handledning, bedömning, dokumentation och skriftlig återkoppling inklusive förslag till stöd för den fortsatta rehabiliteringen. I hemrehabiliteringen beaktas olika delområden av klientens funktionsförmåga på ett holistiskt sätt. Hemrehabiliteringen kan vara fysisk (övningar som stöder muskelstyrkan och balansen, rörlighetsträning, utevistelse, hushållssysslor och stöd i uträttandet av ärenden), psykosocial (samtal, vägledning och hjälp med att söka sig till hobbyer, grupper och andra evenemang utanför hemmet) eller kognitiv (minnesövningar, reminiscens, träning av förlorade färdigheter, skrivande och lässtunder). Hemrehabiliteringen är målinriktad, intensiv och tidsbegränsad.
Gemenskapsboende
För äldre finns det hus för gemenskapsboende (tidigare servicehus) där man kan bo, om den äldre personens servicebehov inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet med hemvårdens tjänster. Gemenskapsboende är en boendeform som ordnas av välfärdsområdet i en tillgänglig och trygg boendeenhet där den äldre personen har en bostad som motsvarar hens behov och där det finns verksamhet för äldre som främjar socialt umgänge.
Gemenskapsboende ordnas för äldre personer med nedsatt funktionsförmåga, vars behov av vård och omsorg har ökat på grund av hög ålder, sjukdom, skada eller någon annan motsvarande orsak. I gemenskapsboendet genomförs servicen som en hemvårdstjänst.
Kortvarigt och rehabiliterande serviceboende
Det kortvariga serviceboendet för äldre är förebyggande, målinriktad verksamhet som upprätthåller och främjar funktionsförmågan och som ges vid en boendeserviceenhet. Genom korttidsvård stöds välbefinnandet och hälsan samt ett tryggt boende i hemmet. Med regelbundna vårdperioder inom korttidsvården kan man också ge de vårdande anhöriga stöd för orkandet. Verksamheten vid det kortvariga serviceboendet grundar sig på en vård- och serviceplan som utarbetats i samarbete med klienten. I servicen ingår vård och omsorg enligt individuella behov samt rehabilitering för att upprätthålla och främja funktionsförmågan. I kortvarigt serviceboende arbetar ett mångprofessionellt team med ett rehabiliterande arbetssätt.
Under rehabiliterings- och bedömningsperioderna som ordnas vid boendeserviceenheten kartläggs den äldre personens funktionsförmåga på ett omfattande sätt. Under perioden får man träning och stöd för att klara av den dagliga livsföringen och livshanteringen självständigt. På så sätt möjliggörs självständigt boende i hemmet med hjälp av nödvändiga stödåtgärder. Aktiv rehabilitering och rehabiliterande omsorg genomförs i en trygg och tillgänglig hemlik miljö.
Krisplatserna är avsedda för klienter vars livssituation kräver vård dygnet runt, men som inte behöver sjukvård. De boende kommer för det mesta från jourmottagningen, där det konstaterats att klienten inte har behov av sjukhusvård, men inte heller kan skrivas ut på ett säkert sätt. Under bedömningsperioden bedöms de boendes situation mångprofessionellt under tre dagar. För klienterna görs en RAI-bedömning, en bedömning av situationen samt fysioterapeutens/ergoterapeutens bedömningar och vid behov hembesök och vårdsamtal. Målet är att klienten kan skrivas ut med hjälp av nödvändiga stödtjänster så snart som möjligt.
En klient som fått vård på en krisplats kan stanna kvar för att vänta på en plats inom långvarigt stödboende, om hen anses behöva vård dygnet runt och det inte längre är möjligt att återvända hem. Under bedömningsperioden är samarbetet med hemvården och de närstående viktigt.
Långvarigt serviceboende med heldygnsomsorg
Serviceboende med heldygnsomsorg för äldre erbjuder hemlikt boende samt vård och omsorg med ett rehabiliterande arbetssätt när en äldre person inte längre klarar sig självständigt hemma eller i gemenskapsboende. Serviceboende med heldygnsomsorg tillhandahåller vård och omsorg när hjälpbehovet är regelbundet och fortlöpande, men hälsotillståndet inte förutsätter vård på sjukhusnivå.
Tjänsten fokuserar på att främja välbefinnandet som helhet, och i vården deltar mångprofessionell personal. Funktionsförmågan stöds genom att planera en individuell vård tillsammans med den äldre, de anhöriga och en mångprofessionell arbetsgrupp. I planen beaktas förutom de dagliga hjälpbehoven även till exempel daglig motion, utevistelse och hobbyverksamhet i enlighet med serviceplanen.
Hälsostationstjänster
Inom hälsostationstjänsterna främjas och upprätthålls den äldre befolkningens funktionsförmåga genom att förebygga sjukdomar och erbjuda planmässig vård och rehabilitering. Målet med tjänsterna är att stödja äldre personers hemmaboende. Av klienterna inom hälsostationstjänsterna är 31 procent över 65 år (1.1–30.4.2023).
I välfärdsområdet finns nio hälsostationer med god tillgänglighet. De viktigaste tjänsterna för äldre är läkar- och skötarmottagningarna, diabetesenheten och utdelningen av vårdartiklar, sårvården, minnes- och hörselundersökningar samt mentalvårds- och missbrukartjänsterna. Under tjänstetid erbjuder hälsostationstjänsterna också brådskande vård. Patienter som insjuknat akut och allvarligt utanför tjänstetid vårdas vid samjouren vid Pejas sjukhus.
På hälsostationerna ordnas rehabiliteringstjänster för hemmaboende äldre. Tjänsterna omfattar fysio-, ergo-, tal- och näringsterapi samt hjälpmedelstjänster. Av klienterna inom rehabiliteringstjänsterna är 38 procent över 65 år (1.1–30.4.2023). Klientens behov av rehabiliteringstjänster och hjälpmedel bedöms alltid individuellt. Med hjälp av rehabiliteringstjänsterna främjas äldre personers möjligheter att klara sig den egna vardagsmiljön genom att stödja upprätthållandet och förbättringen av funktionsförmågan. Klienterna och de anhöriga får också handledning och rådgivning. Som en del av sitt klientarbete hänvisar hälsostationernas fysioterapeuter aktivt sina klienter till motionsgrupper som ordnas av Vanda och Kervo städer. En del av motionsgrupperna är särskilt avsedda för äldre personer.
Inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna ordnas specialtjänster inom missbrukarvården och mentalvårdstjänster på basnivå. Av klienterna vid enheterna för mentalvårds- och missbrukartjänster är 38 procent över 65 år (1.1–30.4.2023). Öppen missbrukarvård produceras på missbrukarpoliklinikerna och avvänjning på institution vid den egna avvänjningsenheten, och dessutom ordnas kortterapi för affektiva störningar. I missbrukartjänsterna ingår också mobilt missbrukararbete och bedömningsbesök för personer med missbruksproblem. På enheten för missbrukarvård i Ridasjärvi verkar den separata så kallade Setri-gemenskapen, som är specialiserad på rehabilitering av äldre och dit man söker sig via missbrukarpoliklinikerna. På Kivistö hälsostation har det inletts ett projektarbete med en walk in-mottagning med två psykiatriska sjukskötare. Tjänsten är särskilt avsedd för personer under 30 år, men man tar emot personer i alla åldrar. På Kervo hälsostation har tjänsten använts redan en längre tid.
Tjänsterna inom mun- och tandvården
Mun- och tandvårdens tjänster omfattar brådskande och icke-brådskande basvård av munnen, specialisttandvård på basnivån samt tjänster som främjar munhälsan. Av klienterna inom mun- och tandvården är 16 procent över 65 år (1.1–30.4.2023). Den äldre befolkningens funktionsförmåga främjas genom att förebygga munsjukdomar och erbjuda planmässig vård. Mun- och tandvården erbjuder den äldre befolkningen mun- och tandvårdstjänster enligt det individuella vårdbehovet på mottagningen. Lättare handledning eller rådgivning kan fås på distansmottagningen. Äldre personer får handledning och rådgivning om den dagliga egenvården av munnen med beaktande av den äldre befolkningens behov inom munhälsa. Målet är en så frisk ålderdom som möjligt, även med avseende på munhälsan, och att varje klient ska känna till sitt individuella kontroll- och behandlingsintervall.
Äldre personers munhälsa stöds genom särskilda åtgärder som riktas till högriskpatienter och som syftar till att minska sjukdomsrisken på grund av dålig munhygien. Mun- och tandvården ordnar extra stöd och munhälsokontroller för personer i serviceboende för äldre och inom hemvården. Under besöken utnyttjas digitala verktyg, bland annat distanskonsultation mellan yrkesutbildade personer och munkamerabilder som stöd för bedömningen av vårdbehovet. Dessutom strävar man efter att säkerställa kompetensen hos de yrkesutbildade personerna som ansvarar för klientens munvård genom att utbilda personalen vid enheterna för serviceboende.
Inom serviceområdet för mun- och tandvård utreds utnyttjandet av mobila tjänster i vården av äldre och klienter som behöver mycket service. Under de närmaste åren kan en mobil tillgänglig bilklinik utnyttjas i mun- och tandvården för äldre och personer med funktionsnedsättning. Organisationernas och andra samarbetspartners tjänster och evenemang utnyttjas i kundernas servicehelheter. Samarbete bedrivs inom verksamhet med låg tröskel för främjande av hälsa och välfärd och vid olika evenemang för äldre.
Sjukhustjänster
Välfärdsområdets sjukhustjänster tillhandahåller vård på sjukhusets vårdavdelningar inom primärvården vid akuta sjukdomar och rehabilitering efter akuta sjukdomar. Vårdavdelningarna inom sjukhustjänsterna är avsedda för alla invånare över 18 år i välfärdsområdet, men de flesta klienterna inom sjukhustjänsterna är dock 65 år och äldre. Av klienterna på sjukhus är 93 procent över 65 år (1.1.–30.4.2023). Inom sjukhustjänsterna eftersträvas så kortvarig sjukhusvård som möjligt och en förbättring av funktionsförmågan så att återhämtningen och rehabiliteringen kan fortsätta hemma med hjälp av olika stödåtgärder.
Hemsjukhuset tar vården på sjukhusnivå hem till klienterna och till enheterna för omsorgsboende. De stödåtgärder och den omsorg som behövs ordnas då till exempel med hjälp av anhöriga eller hemvården. Sjukskötarna vid det mobila sjukhuset stödjer vårdpersonalen vid enheterna för hemvård och omsorgsboende vid sjukdomar och nedsatt funktionsförmåga hos äldre. Med hjälp av och stöd från hemsjukhuset och det mobila sjukhuset kan man undvika onödiga jourbesök och ta sjukvårdstjänsterna till äldre personers hem.
På den geriatriska polikliniken behandlas minnessjukdomar hos personer över 70 år: man undersöker, ställer diagnoser och vid behov inleder medicinering mot minnessjukdomar. Den fortsatta vården av minnessjukdomar sker på hälsostationerna.
Serviceområdet för funktionshinderservice producerar tjänster för invånare med funktionsnedsättning i välfärdsområdet. Serviceområdet är indelat i tre uppgiftsområden: rådgivning och klienthandledning, ordnande och anskaffning av service samt boendeservice för personer med funktionsnedsättning. I verksamhetsområdet genomförs servicekedjan för personer med funktionsnedsättning från rådgivning och handledning till bedömning av servicebehovet och till produktion av tjänster. Man både producerar egna tjänster och anlitar köpta tjänster. Verksamheten styrs av lagen om funktionshinderservice, vissa delar av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda samt socialvårdslagen. Servicehandledningen och det sociala arbetet för äldre personer med funktionsnedsättning sköts inom rådgivningen för äldre och vid enheten för klienthandledning.
Vid Mellersta Nylands räddningsverk ligger tyngdpunkten i främjandet av hälsa och välfärd i huvudsak på säkerhetsfrågor. Räddningsverket sköter inom sitt område tillsynsuppgifterna enligt räddningslagen och kemikaliesäkerhetslagen samt de uppgifter inom styrning, rådgivning och säkerhetskommunikation som åligger räddningsväsendet. Målet är förebyggande av bränder och andra olyckor, beredskap för olycksbekämpning, adekvat agerande vid olyckor och tillbud samt begränsning av följderna av olyckor. Räddningsverket ger mångsidig handledning och rådgivning till företag, sammanslutningar och privatpersoner i säkerhetsfrågor. Man har ett nära samarbete med olika myndigheter och kommuner.
Säkerhetskommunikation och -utbildning
Mellersta Nylands räddningsverks säkerhetskommunikation genomförs av säkerhetsutbildarna, personalen som arbetar i räddningsverkets arbetsskift, avtalsbrandkårerna, kommunikationsenheten och av alla anställda vid räddningsverket inom ramen för sina egna arbetsuppgifter. Räddningsverkets säkerhetsutbildning riktas bland annat till äldre personer och specialgrupper samt till personer som arbetar med ovan nämnda.
Objekt där utrymningssäkerheten ska utredas
Enligt 18 § i räddningslagen ska verksamhetsidkaren i vårdinrättningar, service- och stödbostäder och andra därmed jämföra objekt skyldighet att se till att det vid en eldsvåda eller någon annan farlig situation är möjligt för de boende och de personer som vårdas att lämna lokalen tryggt. Räddningsverket övervakar nivån på utrymningssäkerheten vid ovan nämnda objekt genom tillsynsbesök, genom att bedöma verksamhetsutövarens utredning om utrymningssäkerheten samt genom att ge råd och handledning.
Anmälan om uppenbar brandrisk eller olycksrisk
Om myndigheterna i samband med sin tjänsteförrättning upptäcker eller annars får kännedom om uppenbar brandrisk eller annan risk för olyckor i en bostad eller en byggnad ska de underrätta räddningsverket om saken. Anmälningsskyldigheten gäller också kommunen, andra offentliga samfund och deras anställda samt verksamhetsidkare som ombesörjer driften av vårdinrättningar och ordnandet av service- och stödboende och deras anställda.
För tillsynen väljs en ändamålsenlig tillsynsmetod, i allmänhet en brandsyn på plats. Beroende på anmälan kan ärendet i vissa fall också behandlas utifrån dokument eller genom rådgivning och handledning.
Projektet VaKeHyva – Hyvät palvelut
Inom äldreservicen strävar vi efter att uppnå målen enligt strategin med Vanda och Kervo välfärdsområdes projektet VaKeHyva – Hyvät palvelut som är i enlighet med Finlands program för hållbar tillväxt. Målet för projektet är att stödja äldre personers hemmaboende genom förutseende allokering av tjänsterna och genom att förtydliga helheten av tjänster som produceras i äldre personers hem i välfärdsområdet. Äldre personers tillgång till tjänster i rätt tid förbättras med hjälp av förutseende arbete genom att dolda stödbehov och problem identifieras tidigt. Med stöd av social- och hälsovårdstjänsterna möjliggörs boende i hemmet med en god funktionsförmåga.
Projektet VaKeHyva – Hyvät palvelut är ett av projekten i Finlands program för hållbar tillväxt (RRP) under åren 2023–2025, och dess mål är bland annat att
Spetsprojektet för utvecklingen Hyväikä
Målet för spetsprojektet för utvecklingen Hyväikä är att med ett förutseende arbetssätt stödja äldre personers boende i hemmet genom att förtydliga helheten av de tjänster som erbjuds i Vanda och Kervo välfärdsområde samt hänvisningen till dem. Man arbetar mot målet genom att stödja den äldre befolkningen i området i självstyrande verksamhet och samordna olika aktörers serviceutbud som en naturlig del av hela serviceutbudet i Vanda och Kervo välfärdsområde vid sidan av social- och hälsovårdstjänsterna.
Inom spetsprojektet för utvecklingen Hyväikä skapas en verksamhetsmodell för seniorer, med vars hjälp man strävar efter att utvidga det uppsökande och upphittande äldrearbetet, identifiera tidiga stödbehov, vidareutveckla handledningen och rådgivningen samt underlätta verksamhet som motsvarar behoven och kontakten i orossituationer. Verksamhetsmodellen utvecklas i ett samarbete mellan den äldre befolkningen i Vanda och Kervo välfärdsområde, organisationer, frivilliga, städernas basservice (såsom kultur- och motionstjänster) samt yrkesutbildade personer i välfärdsområdet. Inom spetsprojektet för utvecklingen Hyväikä satsar man också på att utveckla identifieringen av servicebehovet hos klienter som omfattas av tjänster i rätt tid genom att utveckla verksamhetsmodellen för seniorer där hälsotjänster kommer först. I modellen har man också beaktat stärkandet av läkartjänsterna för personer som får hemvård och familjer med närståendevård.
Också digitala möjligheter utnyttjas i utvecklingen av tjänsterna genom i hög grad involvera de äldre i utvecklingsarbetet. Ett fokusområdet är också utvecklingen av det digitala stödet för att kunna utveckla de digitala tjänsterna som en del av äldreservicen.
Spetsprojektet för utvecklingen HyväHyte
HyväHyte är det andra spetsprojektet för utvecklingen i projekthelheten VaKeHyva – Hyvät palvelut (RRP). Målet är att städernas och organisationernas förebyggande verksamhet ska bli en del av social- och hälsovårdens servicemeny och att hemmaboende äldre, som är en av projektets målgrupper, ska hitta den förebyggande verksamheten inom främjandet av hälsa och välfärd.
Inom spetsprojektet för utvecklingen utvecklas verksamhetsmodellen för handledning av utsatta personer och den elektroniska servicebrickan för främjande av hälsa och välfärd samt ibruktagandet och integrationen av den i välfärdsområdets system (den nationella plattformen för främjande av hälsa och välfärd utvecklas av DigiFinland). Med hjälp av den elektroniska servicebrickan för främjande av hälsa och välfärd kan alla invånare, yrkesutbildade personer och aktörer inom tredje sektorn hitta de hälso- och välfärdsfrämjande tjänsterna i området (särskilt kultur-, natur- och motionstjänster samt organisationernas verksamhet).
Stöd för äldre personers psykiska välbefinnande 2023–2025
Våren 2023 inleddes i Havukoski och Myrbacka programmet Hyvän arjen rakentajat som finansieras med medel från Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelse. I programmet bygger man upp en nätverksbaserad servicehelhet och modell som kan snabbt erbjuda mångsidigt stöd i rätt tid. Programmet genomförs via fem arbetspaket som producerar innehåll för finansieringsprogrammets uppgifter. Arbetspaketen är digital hjälp, stöd i vardagen, psykiskt välbefinnande, stöd för föräldraskapet samt äldre personers psykiska välbefinnande. Finansiering har beviljats för effektiva och mätbara åtgärder som syftar till att främja, vidareutveckla och utvidga bästa praxis som redan används.
Målet med arbetspaketet för stöd för äldre personers psykiska välbefinnande är ett nätverkssamarbete mellan yrkesutbildade personer inom hemvården, det gerontologiska socialarbetet och bedömningen av servicebehovet för att hitta äldre personer i utsatt ställning. Det uppsökande äldrearbetet träffar en äldre person under 1–6 månaders tid och stödjer klienten enligt dennes behov och mål att få samtalshjälp, delta i gruppverksamhet eller få en frivillig stödperson. I programmet producerar olika aktörer, såsom stiftelsen Helsingfors Diakonissanstalt och HelsingforsMissionen, uppsökande äldrearbete, Senioripysäkki-verksamhet och stödpersonstjänster för de äldre i området och utvecklar verksamheten tillsammans med äldreservicen och olika aktörer i områdena. Spetsprojektet för utvecklingen Hyväikä och programmet för äldre personers psykiska välbefinnande har ett nära samarbete.
Projektet för utveckling av distanstjänster
I projektet för utveckling av distanstjänsterna har man under åren 2022–2023 utvecklat distanstjänster för de äldre som omfattas av social- och hälsovårdstjänsterna. Projektets huvudmål har varit att öka den digitala delaktigheten bland den äldre befolkningen i området och utveckla ett nytt servicekoncept som kompletterar det befintliga serviceutbudet.
Under projektperioden har man försökt få omkring 150–200 klienter till distanstjänsterna och utvecklat tjänsterna kraftigt i samarbete med klienterna och deras anhöriga. De viktigaste utvecklingsområdena i distanstjänsterna har varit utvecklingen av hemvården på distans och olika gruppverksamheter.
Klienter som får hemvård på distans har fått låna en surfplatta från Vanda och Kervo välfärdsområde och även deras anhöriga har haft möjlighet att ringa och se sina närstående via skärmen. Utifrån enkäten som genomfördes inom ramen för utvecklingsprojektet för distanstjänster har de anhöriga känt att trygghetskänslan har ökat när de har haft möjlighet att kontakta sin familjemedlem via videoförbindelse, till och med från andra sidan av landet eller från utlandet. En del av de anhöriga hade också med hjälp av enheten handlett sina äldre anhöriga i dagliga sysslor. En distansenhet hemma hos en äldre person ger många familjer möjlighet att delta mer i sin anhörigas vardag.
Projektet Gemenskapsfrämjande åldersvänliga byar
Målet med projektet var att skapa två koncept för en åldersvänlig by, ett för Katrina i Kivistö och ett för Håkansböle. Koncepten omfattar idéer, planeringsanvisningar och -principer för kommande bostadsområden och tjänster. Koncepten utnyttjas i arbetet för att främja hälsa och välfärd samt i arbetet på kontaktytor med kommunerna. Koncept har skapats under hösten 2022 med hjälp av servicedesignens metoder tillsammans med äldre, medarbetare, olika enheter vid Vanda stad och erfarenhetsexperter. På plattformen osallistuvavantaa.fi fanns dessutom en enkät som alla invånare kunde besvara. Koncepten färdigställs 2023, varefter de testas i planeringen av Dickursby äldrecenter. Miljöministeriets Åtgärdsprogrammet för äldres boende har finansierat projektet. Projektets resultat har sammanfattats i tio kort som presenterar mål, lösningar och exempel samt skissar upp hur lösningarna syns i målområdena Håkansböle och Katrina. Korten finns på projektets webbplats Projektet Gemenskapsfrämjande åldersvänliga byar.
Utvecklingsprojekt för närståendevården
Vanda och Kervo välfärdsområdesstyrelse ville på sitt sammanträde 14.12.2022 möjliggöra individuella tjänster för den vårdbehövande och närståendevårdaren genom att förbättra närståendevårdens täckning och tjänsterna för den. Till utvecklingsprojektet har man anställt två servicehandledare för att utreda önskemålen och behoven hos familjer med närståendevård i välfärdsområdet, ordna handledning och stödmöten för närståendevårdarna som stöd för deras välbefinnande, utveckla kommunikationen och interaktionen samt uppföljningsbesök. Utifrån informationen som samlats in kommer de projektanställda att utarbeta ett förslag till nödvändiga åtgärder. Projektet har ett nära samarbete med olika organisationsaktörer och äldreservicen.
Kraft i åren
Kraft i åren är Äldreinstitutets riksomfattande program vars mål är att stödja en fysiskt aktiv livsstil hos äldre och därigenom deras välbefinnande. Målet är också att stödja möjligheterna att klara sig hemma och minska fallolyckorna. Kervo har deltagit i detta mentorskapsprogram. Målet är att öka styrke- och balansträningen, motionsrådgivningen och utevistelsen för äldre personer. Arbetet är riktat till äldre personer som bor hemma eller i servicebostäder (huvudsakligen 75+), som har begynnande problem med funktionsförmågan och som i regel inte omfattas av omsorgstjänsterna.
RAI-utvecklings- och förändringsprojekt
Användningen av RAI-bedömningsverktyget blev lagstadgad 1.4.2023 i de regelbundna tjänsterna för äldre. Målet för projektet var ett tryggt och lyckat byte av redskap, en lyckad integration med Apotti samt utökande och fördjupande av kunskaperna om RAI-bedömningar. För varje klient görs en helhetsbedömning, varefter bedömningen görs halvårsvis eller vid behov tidigare om situationen förändras väsentligt. Klienterna deltar i bedömningen enligt sin egen funktionsförmåga och ibland är även en närstående med för att ge information.
Vanda och Kervo välfärdsområde tog i bruk de senaste interRAI-bedömningsverktygen, som har uppdaterats så att de är mer klientorienterade. Bland annat har svarsalternativen gjorts mångsidigare så att riskfaktorerna kan identifieras bättre. Mental hälsa och sociala relationer har beaktats bättre och bedömningen lyfter bättre fram individens möjligheter och styrkor. Det finns också nya mätare som stöd för beviljandet och planeringen av tjänsten. Organisationsändringarna i samband med bildandet av välfärdsområdet genomfördes som en tydlig helhet i Raisoft-programmet, vilket gör det möjligt att få information i form av olika slags rapporter. Detta gör det lättare att övervaka klientarbetets kvalitet och vården. Också integrationen mellan Apotti och Raisoft behövde beaktas. Detta gör informationsöverföringen snabbare och enklare och ger till exempel läkare möjlighet att se RAI-resultaten när man undersöker klientens hälsotillstånd. För att stärka utvecklingen av kunskaperna om RAI-bedömningarna ordnades utbildningar för de anställda, så att informationen som fås från bedömningarna ska vara så tillförlitlig som möjligt. För ledningen har det ordnats utbildning i kunskapsledning. RAI-informationen utnyttjas för att förbättra klienternas vårdarbete och kvaliteten samt som stöd för besluten.
Utvecklingen fortsätter bland annat i fråga om beskrivningen av RAI-bedömningsprocesserna, kompetensutvecklingen och kunskapsledningen. Avsikten är också att utveckla intranätsidan så att all väsentlig RAI-information ska finnas samlad. Dessa åtgärder har en stor inverkan på kvaliteten, utvecklingen och kompetensen inom klientarbetet.
Den äldre befolkningens boenderelaterade behov förutses genom att planera servicenätet. I planeringen beaktas regionala demografiska förändringar och förändringar i verksamhetsmiljön. Enligt befolkningsprognosen uppskattas antalet personer över 75 år öka med ungefär 7 500 personer fram till 2030 (Vanda och Kervo välfärdsområde, kunskapsledning). Antalet beräknas öka kraftigast i stadsdelarna Tavastby, Myrbacka och Håkansböle. Planeringen preciseras enligt eventuella befolkningsförändringar och äldre personers behov.
Bild 2. Enheterna för den egna verksamheten inom serviceboende med heldygnsomsorg inom äldreomsorgen samt äldrecentren som planeras
Föreningar och organisationer ordnar många slags verksamhet för äldre och möjligheter för gemensamma aktiviteter i Vanda och Kervo. I Vanda och Kervo finns många pensionärsorganisationer som erbjuder mångsidigt program. Organisationerna erbjuder sina medlemmar bland annat utflykter, evenemang, föreläsningar och regelbunden klubbverksamhet (t.ex. motions-, handarbets-, bowling- och körsångsklubbar).
Utöver pensionärsorganisationerna verkar i välfärdsområdet flera patient- och funktionshinderorganisationer och deras lokalföreningar. Föreningarna erbjuder sina medlemmar kamratstöd och också mångsidig verksamhet. Via föreningarna kan man också få kamratstöd. Exempel på föreningar och organisationer är bland annat Setlementti Louhela, FRK:s lokalföreningar, stöd- och intressebevakningsorganisationen för närståendevårdare Huvudstadsregionens närståendevårdare POLLI rf och Keski-Uudenmaan Omaishoitajat ry, Keravan palvelutalosäätiö, Siskot ja Simot ry, minnesföreningarna i Vanda och Mellersta Nyland, expert- och stödcentralen Minneslotsen i Nyland, hjärtföreningarna i Vanda och Kervo, Vantaan Diabeteksen Vertaistuki ry och Huvudstadsregionens Diabetesförening rf, hörselföreningarna i Vanda och Mellersta Nyland, andningsföreningarna i Vanda och Mellersta Nyland samt Keski-Uudenmaan AVH-yhdistys ry.
Seniorrådgivningen samarbetar med föreningar och organisationer. Seniorrådgivningen ger omfattande information om föreningarnas och organisationernas verksamhet i området och berättar om äldreservicen för olika aktörer. Det är viktigt att stödja välbefinnandet hos familjer som får stöd för närståendevården i samarbete med olika aktörer, och välbefinnandet hos familjer med närståendevård och minnessjukdomar stöds genom samarbete med Huvudstadsregionens närståendevårdare POLLI rf och Keski-Uudenmaan omaishoitajat ry samt med Minnesförbundet och Minneslotsen. Man samarbetar också med andra aktörer, såsom kommuner, församlingar och minnesorganisationer, för att möjliggöra stöd som motsvarar invånarnas behov. För att stödja invandrare och flyktingar fortsätter samarbetet med nätverket Neuvova Vantaa samt med enheten för integrationsstöd i Vanda och Kervo välfärdsområde. Samarbetet görs inom utbildning och handledning av personalen samt i form av gemensamma handlednings- och rådgivningsbesök.
Inom serviceboende med heldygnsomsorg samarbetar man med olika aktörer för att främja de boendes välbefinnande. Man samarbetar bland annat med församlingarna, Finlands Lurviga Kompisar rf, Flower rescue, Vänkretsen, musikorganisationer, daghem, skolor och Varia i Vanda samt Vanda musikinstitut.
Välfärdsområdets påverkansorgan är äldrerådet, rådet för personer med funktionsnedsättning, ungdomsfullmäktige och delegationen för mångkulturfrågor. Vanda och Kervo välfärdsområdes äldreråd är ett påverkansorgan enligt 32 § i lagen om välfärdsområden (611/2021) som har till uppgift att säkerställa den äldre befolkningens möjligheter att delta i och påverka inom olika verksamheter i välfärdsområdet. Äldrerådet har till uppgift att ta ställning i ärenden som rör planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika verksamheter i välfärdsområdet, i frågor som är eller som äldrerådet bedömer vara av betydelse för den äldre befolkningen och med hänsyn till de tjänster som denna befolkningsgrupp behöver. De nio medlemmarna i välfärdsområdets äldreråd har valts bland medlemmarna i äldreråden i Vanda och Kervo så att äldrerådet i välfärdsområdet har sex representanter från äldrerådet i Vanda och tre representanter från äldrerådet i Kervo. Välfärdsområdets råd samarbetar också systematiskt med städernas råd till exempel genom regelbundna möten.
Förutom nämnden för närdemokrati och delaktighet, som ansvarar för beredningen av den regionala välfärdsberättelsen och -planen, finns i välfärdsområdet även nationalspråksnämnden, räddningsnämnden, revisionsnämnden och välfärdsområdesvalnämnden. I välfärdsområdet finns följande sektorspecifika framtidssektioner: sektionen för tjänster för familjer, sektionen för vuxensocialarbete och funktionshinderservice, sektionen för hälsovårdstjänster samt sektionen för service inom äldreomsorg. Framtidssektionerna har till uppgift att följa och förutse utvecklingen av servicebehovet i den egna sektorn på lång sikt och föreslå välfärdsområdesstyrelsen möjliga lösningar till att lösa framtida utmaningar.
Både framtidssektionerna och påverkansorganen har ombetts utse medlemmar till flera utvecklingsprojekt inom välfärdsområdets sektorer och till arbetsgrupperna som bearbetar planerna. Man har också begärt utlåtanden av dem. Till den åldersgruppsspecifika arbetsgruppen för denna välfärdsplan har man utsett representanter från äldrerådet, rådet för personer med funktionsnedsättning och delegationen för mångkulturfrågor.
Vanda och Kervo städer tillhandahåller många olika tjänster för att öka välbefinnandet hos äldre, till exempel olika kultur- och motionstjänster och andra fritidstjänster. För att främja den kulturella välfärden har klienterna inom äldreservicen till exempel möjlighet att få stöd av städernas kulturlotsar samt glädje över de växlande konstutställningarna i boendeenheterna som kulturtjänsterna ordnar. För de boende har man också ordnat olika musik- och teaterföreställningar i samarbete med städerna och organisationsaktörer.
Med tanke på äldre personers hälsa och välfärd har Kervo stad programmet Hyvä ikääntyä Keravalla vuoteen 2030 och Vanda stad planen Vantaan ikääntyneen väestön hyvinvointisuunnitelma (Kervo stad, Hyvä ikääntyä Keravalla vuoteen 2030, Vanda stad, Ikääntyneen väestön hyvinvointisuunnitelma 2023–2025). Välfärdsområdet samarbetar med städerna för att hänvisa klienterna till tjänster som främjar hälsa och välfärd.
HUS genomför i området specialiserad sjukvård, inklusive jourverksamhet och prehospital akutsjukvård. Vanda och Kervo välfärdsområde samarbetar med HUS-sammanslutningen och även med de övriga välfärdsområdena i Nyland samt Helsingfors. I segmentarbetet enligt organiseringsavtalet för HUS utvecklas för den äldre befolkningens del bland annat patientförflyttningarna. HUS tillhandahåller invånarna tjänsterna i Hälsobyn och verktyget eKonsultationer för yrkesutbildade personer.
Utarbetandet av den regionala välfärdsberättelsen och -planen inleddes med informationsinsamling under vintern 2022 och i början av år 2023, varefter välfärdsgrupperna för barn och unga, personer i arbetsför ålder och äldre sammanställde ur materialet den viktigaste kärnan gällande styrkor, orosmoment och fenomen inom hälsa och välfärd hos befolkningen i olika åldrar. Under våren 2023 fördes också de första regionala förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd med Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen och organisationsaktörer. Baserat på informationen som samlats in, kärnfrågorna som de åldersgruppsspeficika välfärdsgrupperna valt ut samt resultaten av förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd fastställde välfärdsområdets nämnd för närdemokrati och delaktighet insatsområdena för välfärdsområdets välfärdsplan.
De åldersgruppsspeficika välfärdsgrupperna bearbetade därefter målen för insatsområdena för olika åldersgrupper och efter detta ordnades i juni en verkstad med ungefär 80 deltagare för att identifiera centrala åtgärder. I verkstaden deltog vid sidan av välfärdsområdets experter även ett stort antal intressentgrupper, inklusive deltagare från organisationer, polisen, församlingar samt sektorer vid Vanda och Kervo städer. Utifrån resultaten från denna verkstad bearbetade de åldersgruppsspecifika välfärdsgrupperna åtgärderna, indikatorerna och de parter som genomför åtgärderna, vilka beskrivs under målen. Dessa beskrivs i tabell 3. I målen och åtgärderna har man beaktat mångfalden bland invånarna i välfärdsområdet, till exempel olika språk- och kulturgrupper samt personer med funktionsnedsättning.
De åldersgruppsspecifika välfärdsgrupperna stödjer olika aktörer i genomförandet av målen och åtgärderna i välfärdsplanen. Nämnden för närdemokrati och delaktighet, välfärdsområdets ledningsgrupp och styrgruppen för främjande av hälsa och välfärd följer regelbundet upp situationen för hälsa och välfärd samt genomförandet av målen och åtgärderna i välfärdsplanerna. Utfallet för målen och åtgärderna rapporteras också till välfärdsområdesfullmäktige årligen.
Den första regionala välfärdsberättelsen och -planen har förberetts i en utmanande förändringssituation, som bland annat har krävt att man skapar nya samarbetsstrukturer och omarbetar befintliga strukturer. Också den tidspress, under vilken beredningen gjordes, har medfört vissa utmaningar för upprättandet av berättelsen och planen. Därför är det viktigt att i början av 2024 föra en gemensam dialog om genomförandet av de åtgärder som tagits med i välfärdsplanen och att tillsammans med olika aktörer precisera ansvarsfördelningen och partnerskapen i anslutning till dem.
Blom-Toivonen, P. 2022. ”Olen vain ajatellut, että mihin sitten lähtisin. Voisihan sitä tietysti kotonakin vain olla”: selvitys virallisten ja epävirallisten omaishoitajien näkemyksistä tarjolla olevista omaishoitoa tukevista palveluista Keravalla. Yrkeshögskolan Savonia https://urn.fi/URN:NBN:fi:amk-2022120125520.
Holster, T., Haula, T. & Korajoki, M. 2022. Sote-rahoituksen tarvevakiointi. Päivitys 2022. Työpaperi 26/2022. Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd. https://www.julkari.fi/handle/10024/144366.
Äldreinstitutet 2022. Vanhusneuvostokysely iäkkäiden toimintakykyä ylläpitävistä palveluista 2022. https://www.ikainstituutti.fi/tuote/vanhusneuvostokysely-iakkaiden-toimintakykya-yllapitavista-palveluista-2022/.
Folkpensionsanstalten (FPA). Statistikdatabasen Kelasto. Mottagare av grundläggande utkomststöd 2017. Mottagare av grundläggande utkomststöd (9103RS006) (kela.fi).
Folkpensionsanstalten (FPA) 2022. Statistikdatabasen Kelasto. Mottagare av handikappbidrag och utbetalda förmåner 2022.
Kervo stad 2023. Hyvinvointikertomus ja hyvinvointisuunnitelma. https://kerava.production.geniem.io/uploads/sites/2/2023/05/keravan-hyvinvointikertomus-2022-ja-hyvinvointisuunnitelma-20232025.pdf.
Kervo stad 2021. Hyvä ikääntyä Keravalla vuoteen 2030. https://kerava.production.geniem.io/uploads/sites/2/2023/03/hyva-ikaantya-keravalla-vuoteen-2030-raportti.pdf.
Kuusikkotyöryhmä 2022. Kuuden suurimman kaupungin vanhusten sosiaali- ja terveyspalvelut ja kustannukset vuonna 2021. Edita Prima Oy 2022, Helsingfors. https://www.hel.fi/hel2/tietokeskus/julkaisut/pdf/22_07_07_Kuusikko_Vanhusten_palvelut_2021.pdf.
Lag om välfärdsområden 611/2021. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2021/20210611.
Lag om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre 980/2012. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2012/20120980.
Lag om ordnande av social- och hälsovård 612/2021. https://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2021/20210612.
Lehtisalo, J., Palmer, K., Mangialasche, F., Solomon, A., Kivipelto, M., & Ngandu, T. 2021. Changes in Lifestyle, Behaviors, and Risk Factors for Cognitive Impairment in Older Persons During the First Wave of the Coronavirus Disease 2019 Pandemic in Finland: Results From the FINGER Study. Frontiers in Psyciatry 12 (624125). 1–13.
Nevanto, M., Kauppinen T. 2023. Hyvinvointialueiden väliset erot väestön ikärakenteessa ja ikääntyneiden elinoloissa. Terveyden ja hyvinvoinnin laitos.
Rantanen, T., Eronen, J., Kauppinen, M., Kokko, K., Sanaslahti, S., Kajan, N. & Portegijs, E. 2021. Life-Space Mobility and Active Aging as Factors Underlying Quality of Life Among Older People Before and During COVID-19 Lockdown in Finland—A Longitudinal Study. Journal of Gerontology: Medical Sciences. 76 (3). 60–67.
Rappe, E., Saloranta, E., Rajaniemi, J., Borodulin, K. & Pennanen, M. (2023). Vanhusneuvostokysely iäkkäiden toimintakykyä ylläpitävistä palveluista 2022. Ikäinstituutti. Helsingfors. https://www.ikainstituutti.fi/tuote/vanhusneuvostokysely-iakkaiden-toimintakykya-yllapitavista-palveluista-2022/.
Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund. Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättraservicen 2020–2023. Målet är ett åldersvänligt Finland. SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIETS PUBLIKATIONER 2020:29. Helsingfors 2020. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162455.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Andelen personer som dricker för mycket alkohol 2020. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/metadata/indicators/4413.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Asiakkaan kaltoinkohtelua havainnut lähes puolet vanhuspalvelujen toimintayksiköistä – kotihoidossa yleisintä läheisen tekemä kaltoinkohtelu. https://thl.fi/fi/-/asiakkaan-kaltoinkohtelua-havainnut-lahes-puolet-vanhuspalvelujen-toimintayksikoista-kotihoidossa-yleisinta-laheisen-tekema-kaltoinkohtelu?redirect=%2Ffi%2Fajankohtaista.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Andelen personer som upplever god livskvalitet (EuroHIS-8) 2020. Nationella undersökningen FinSote. https://thl.fi/sv/forskning-och-utveckling/undersokningar-och-projekt/nationella-undersokningen-finsote.
Institutet för hälsa och välfärd (THL). HYTE-koefficienten – ett incitament för välfärdsområdena. https://thl.fi/sv/teman/ledningen-av-framjandet-av-halsa-och-valfard/valfardsledning/regional-valfardsledning/hyte-koefficienten-ett-incitament-for-valfardsomradena.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2022. Våld mot äldre. https://thl.fi/sv/teman/vald/vald-mot-olika-grupper/vald-mot-aldre.
Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Information om RAI-systemet https://thl.fi/sv/teman/aldre/bedomning-av-servicebehovet-med-rai-systemet/information-om-rai-systemet.
Statistikcentralen. Kommunernas nyckeltal. https://www.stat.fi/tup/alue/kuntienavainluvut.html#?year=2021&active1=SSS&active2=245.
Statistikcentralen. Befolkningsprognos 2021–2040. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaenn/statfin_vaenn_pxt_139f.px/.
Statistikcentralen. Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972–2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/.
Statistikcentralen. Befolkningsstruktur. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/.
Statsrådet 2020. Kvalitetsrekommendation för att trygga ett bra åldrande och förbättra servicen 2020–2023. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162455.
Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Andelen personer i åldern 65 år och över av befolkningen. Kunskapsledning. Opublicerad statistik.
Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Andelen personer som känner sig ensamma. Kunskapsledning. Opublicerad statistik.
Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Personer i åldrarna 75 år och över som bor hemma. Kunskapsledning. Opublicerad statistik.
Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Budget 2023 och ekonomiplan 2023–2026. https://vakehyva.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Aluevaltuusto/Kokous_20122022/Talousarvion_2023_ja_taloussuunnitelman_(3973).
Vanda och Kervo välfärdsområde. Jämställd och jämlik delaktighet – Vanda och Kervo välfärdsområdes delaktighetsprogram 2023–2025. https://vakehyva.fi/sites/default/files/document/Osallisuusohjelma_2023-2025_print_.pdf.
Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Lägesbild av välfärden i Vanda och Kervo välfärdsområde. Opublicerat dokument.
Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi. https://vakehyva.fi/sv/beslutsfattande-och-organisation/strategi.
Vanda stad 2023. Ikääntyneen väestön hyvinvointisuunnitelma 2023–2025. https://www.vantaa.fi/sites/default/files/document/Vantaa_Hyvinvointisuunnitelma2023-2025_Yleinen-Ika%CC%88a%CC%88ntynytVa%CC%88esto%CC%88.pdf.
Vanda stad 2022. Vantaan väestö 2021/2022. https://www.vantaa.fi/sites/default/files/document/Vantaan_v%C3%A4est%C3%B6julkaisu_2021-2022_0.pdf.