Välfärdsplan för barn och unga

Välfärden hos barn under skolåldern följs upp inom rådgivningstjänsterna. Rådgivningstjänsternas regionala täckning är mycket god. I rådgivningsbyråernas periodiska hälsoundersökningar deltar ungefär 98 procent av barnen i åldersgruppen 0–6 år. En slags indikator för välbefinnandet kan anses vara att ungefär 10 procent av rådgivningsklienterna deltar på uppföljningsbesök utöver de periodiska hälsoundersökningarna. Orsakerna till uppföljningsbesök kan variera mycket, från till exempel sömnsvårigheter till uppföljning av tillväxten. Det verkar även finnas ett större behov av uppföljningsbesök. 

Förälderns stress påverkar barnets och förälderns relation och barnets välbefinnande negativt. I Vanda och Kervo välfärdsområde är 44 procent av föräldrarna i spädbarnsfamiljer mycket nöjda med sitt liv. Enligt enkäten Finlapset upplever hela 93 procent av föräldrarna i spädbarnsfamiljer i Vanda och Kervo välfärdsområde att familjens vardag har fungerat bra efter barnets födelse. Av de föräldrar som fött barnet har 11 procent anlitat tjänster inom familjearbetet och 7 procent tjänster inom socialarbetet efter barnets födelse. 29 procent av föräldrarna upplevde att de behövde stöd för att orka efter barnets födelse. (THL, Enkätundersökningen FinLapset 2020.)

Vanda och Kervo välfärdsområde har förbundit sig till programmet Voimaperheet vid Åbo universitet, där målet är att generera information och verktyg som grundar sig på starka forskningsrön som stöd för utvecklingen av servicesystemet samt att främja övergången från tjänster inom den specialiserade sjukvården och barnskyddet till tidig identifiering och förebyggande. I programmet Voimaperheet ingår verksamhetsmodellen Huomaa hyvä lapsessasi, som tagits fram för tidig identifiering av beteendeproblem hos barn i rådgivningsåldern och för förebyggande vård via digitala kanaler. I enlighet med verksamhetsmodellen görs för alla barn en bedömning av barnets psykosociala funktionsförmåga vid rådgivningens 4-årskontroll. Av dessa bedömningar kan man lyfta fram att de fortsatta kriterierna uppfylls i tämligen hög grad. 

Förekomsten av fetma bland barn i åldern 2–6 år ökade för pojkarnas del från 2019 till 2021 (6 % år 2019 och 7 % år 2021). Också bland flickor ökade fetma något (3 % 2019 och 4 % 2021). Både hos flickor och pojkar vände dock fetmautvecklingen under 2022 (pojkar 6 % och flickor 3 %). 

Figur 1. Förekomst av fetma, 2–6-åringar, %

(THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2022)

I anslutning till välbefinnandet bland 6-åringarna kan också vissa resultat från undersökningen Barnbarometern, som genomförs vartannat år och som kartlägger tankarna hos barn i åldern 6–7 år som är bosatta i Finland. Barnbarometern 2022 grundar sig på en telefonintervju med 404 barn och undersökningens tema var trygghet. I undersökningen rapporteras Vanda och Kervo inte separat, utan för Vanda och Kervos del rapporteras svar som gäller Helsingfors–Nyland.

I Barnbarometern svarade 73 procent av svarspersonerna i Helsingfors–Nyland att de har en plats där de känner sig trygga (fråga: ”Har du någon trygg plats, alltså en plats där du känner dig trygg?”). I området svarade 95 procent av barnen ja på frågan ”Har du någon person som du känner dig trygg med?”. På frågan ”Känner du dig trygg när du är ute?” svarade endast 49 procent av svarspersonerna alltid och 47 procent av svarspersonerna ibland. På den allmänna frågan ”Är du rädd ibland?” svarade 79 procent av barnen i området ja. 

Fördelningen av svaren på följdfrågan till frågan om rädsla visas på bild 1 (sammanställning av alla svarspersoner). Mest var barnen rädda för mörker (29 %), natten eller mardrömmar (15 %) samt djur eller naturfenomen (13 %). (Barnombudsmannen, Barnbarometern 2022.)

Bild 1. Vad är du rädd för?

(Barnombudsmannen, Barnbarometern 2022)

Inom rådgivningstjänsterna för små barn har bland annat föräldrarnas ökade stödbehov, vilket återspeglas i barnens välbefinnande, väckt oro. Även den kraftiga ökningen av användningen av digitala apparater redan bland mycket små barn ses som skadlig.

Hälsan som en helhet hos barn under skolåldern stöds å sin sida av ett gott samarbete och god informationsförmedling mellan rådgivningsbyrån och mun- och tandvården samt familjen. Med hjälp av detta verksamhetssätt, vid sidan av de munhälsokontroller för barn under skolåldern som avses i förordningen, skapar man förutsättningar för upprätthållande av munhälsan ända från barndomen. 

Välfärden bland barn och unga i skolåldern följs i huvudsak upp inom elevhälsotjänsterna. Elevhälsotjänsterna når alla barn och unga i skolåldern i välfärdsområdet. 

De flesta barnen och ungdomarna i Vanda och Kervo är nöjda med sitt liv. Resultaten från enkäten Hälsa i skolan 2023 tyder dock på att andelen barn och unga som är nöjda med sitt liv har minskat i alla åldersgrupper till följd av coronapandemin. 
Hela 89 procent av pojkarna och 80 procent av flickorna i åk 4–5 är nöjda med sitt liv. Barns och ungas nöjdhet med livet har dock minskat mellan 2019–2023 hos båda könen som granskades och i alla åldersgrupper. Störst har fallet varit bland flickor i högstadieåldern och flickor på andra stadiet: Bland flickor i åk 8–9 och flickor i åk 1–2 på gymnasiet har nöjdheten minskat med över 10 procent, bland flickor som studerar vid yrkesläroanstalter med hela 17 procent. I alla åldersgrupper är pojkarna fortfarande klart oftare nöjda med sitt liv än flickorna, även om nöjdheten med livet har minskat även hos pojkar. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023)

Figur 2. Nöjd med sitt liv flickor och pojkar, % av åldersgruppen

Indikatorn visar den procentuella andelen barn/unga som upplevt måttlig eller svår ångest i den aktuella åldersgruppen, av dem som svarat på den aktuella frågan i enkäten Hälsa i skolan (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2017–2023).

Coronaåren satte i synnerhet barns och ungas psykiska hälsa och välbefinnande på prövning. Grunden för en god mental hälsa läggs i barndomen, varför tjänster som stöder den mentala hälsan och åtgärdar störningar i den är av avgörande betydelse för barnets välmående. (Statsrådet, Den nationella barnstrategin.) Välfärdsområdets mål är att stärka det tidiga stödet för barns och ungas psykiska hälsa bland annat genom ett nära samarbete med barn, unga och familjer samt genom att fortsätta utveckla mentalvårds- och missbrukartjänsterna med låg tröskel (Budget 2023 och ekonomiplan 2023–2026 för Vanda och Kervo välfärdsområde).

Måttlig eller svår ångest har ökat markant bland unga under covid-19-pandemin. Detta syns särskilt för flickornas del: år 2023 upplevde var tredje flicka åtminstone måttlig ångest. Förekomsten av måttlig eller svår ångest bland flickor hade fördubblats från år 2019. I alla åldersgrupper förekommer ångest mer hos flickor än hos pojkar. Särskilt mycket ökade den upplevda ångesten bland flickor som studerar vid yrkesläroanstalter från 2019 till 2021. För deras del verkar ökningen ha jämnats ut till 2023, men bland flickor i åk 8–9 samt på gymnasiet har den oroväckande utvecklingen fortfarande fortsatt. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.)

Figur 3. Måttlig eller svår ångest, % av åldersgruppen

Indikatorn visar den procentuella andelen barn/unga som upplevt måttlig eller svår ångest i procent i den aktuella åldersgruppen, av dem som svarat på den aktuella frågan i enkäten Hälsa i skolan (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023).

Relationer med närstående och kamrater är av stor betydelse för såväl barn som vuxna. Nära människorelationer ökar välmåendet och skyddar mot följderna av motgångar. Alla barn har emellertid inte relationer med närstående och kamrater som främjar deras välmående. Detta får omfattande och ofta långvariga konsekvenser för välmåendet. (Statsrådet, Den nationella barnstrategin.) Jämfört med den föregående enkäten Hälsa i skolan (2021) verkar känslan av ensamhet ha minskat i nästan alla åldersgrupper, men situationen har ändå inte återgått till samma nivå som före coronaepidemin i någon av åldersgrupperna. Flickorna uppger oftare än pojkar i samma ålder att de är ensamma, och åren 2019–2023 har andelen som känner sig ensamma ökat mer bland flickorna än bland pojkarna. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023) 

Figur 4. Känner sig ensam, % av åldersgruppen 

Indikatorn visar den procentuella andelen barn/unga elever som känner sig ensamma i åldersgruppen, av dem som svarat på frågan. Indikatorn beskriver delaktigheten och speglar hur väl området har lyckats genomföra den generellt inriktade elevhälsan. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.)

I fråga om ungdomar med funktionsnedsättning är det viktigt att beakta att läroplikten har utvidgats och att studier på andra stadiet har blivit avgiftsfria för de unga som omfattas av den utvidgade läroplikten. Enligt undervisnings- och kulturministeriets utredning måste elevhälsotjänsterna utvecklas så att de bättre motsvarar tillgången till stödtjänster för personer med funktionsnedsättning och andra studerande som behöver särskilt stöd. Det ska finnas tillräckligt med information om stödtjänsterna och om tillgången till dem för personer med funktionsnedsättning, vårdnadshavare och utbildningsanordnare. Kuratorernas, psykologernas och studerandehälsovårdens kompetens att identifiera och tillgodose behovet av stödtjänster måste stärkas. Det är också viktigt att utveckla samordningen och samarbetet mellan utbildningsanordnarna och välfärdsområdena gällande stödtjänsterna för studeranden med funktionsnedsättning. (UKM, Utvecklingsåtgärder behövs inom stödtjänster för studerande med funktionsnedsättning och studerande som behöver särskilt stöd på andra stadiet 2023.)

2.2.1 Upplevelsen av delaktighet har försämrats

En upplevelse av delaktighet har konstaterats öka välbefinnandet, trygghetskänslan samt framtidstron och tron på de egna möjligheterna. Genom att främja delaktighet strävar man efter att minska ojämlikhet, fattigdom och utslagning. (Vanda och Kervo välfärdsområdes delaktighetsprogram 2023–2025.)

I Vanda och Kervo välfärdsområde har ungdomarnas upplevelse av sin egen betydelse i skol- och klassgemenskapen utvecklats ojämnt under pandemin, medan upplevelsen av att tillhöra en grupp eller en sammanslutning som är viktig för en själv har minskat bland högstadieelever och studerande på andra stadiet jämfört med 2019. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.)

Även upplevelsen av att livet har en mening har minskat både bland flickor och pojkar, såväl bland ungdomarna i högstadieåldern och bland studeranden på andra stadiet, hos flickorna betydligt mer än hos pojkarna. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.) Enligt undersökningar har upplevelsen av att livet har en mening en koppling till både det psykiska och fysiska välbefinnandet. Det väsentliga är upplevelsen av livet har något syfte eller mål. (Duodecim 2019.)

Pojkarnas upplevelse av en god samtalskontakt med de egna föräldrarna har förblivit relativt oförändrad, men bland flickorna har det skett en betydande försämring, i synnerhet bland eleverna i åk 8–9 samt bland studeranden i gymnasier och yrkesskolor. Den största förändringen har skett bland flickor i åk 8–9: år 2019 upplevde 43 procent av svarspersonerna att de hade en bra samtalskontakt med sina föräldrar, medan siffran år 2023 bara var 29 procent. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.)

Av ungdomarna bosatta i Vanda och Kervo välfärdsområde hör 17 procent till gruppen med hög risk för utslagning, det vill säga till gruppen som inte arbetar, gör beväringstjänst eller studerar. Siffran är något högre än det nationella genomsnittet (15 %). Andelen unga som löper risk för utslagning har minskat sedan 2020, då siffran var 19 procent. År 2021 vare männens andel högre än kvinnornas (män 19 % och kvinnor 15 %). (THL, Sotkanet, Personer i åldern 18–24 år som riskerar att marginaliseras 2020–2021.) Särskilt personalen inom yrkesutbildning på andra stadiet oroar sig för de unga som avbyter sina studier och inte hittar en meningsfull fortsatt sysselsättning. Med höjningen av läropliktsåldern har man fått ytterligare skyldigheter, men just nu når och betjänar stödstrukturerna och de tjänster som erbjuds inte alla unga.

Det är fortfarande en lång väg att gå tills rättigheterna för barn och unga som lever med en funktionsnedsättning tillgodoses till fullo. Barns och ungas delaktighet förverkligas genom gemensamma aktiviteter. Barn och unga möter många fysiska, attitydmässiga och normrelaterade hinder i sin närmiljö och vardag. Fysiska hinder är mycket konkreta saker, till exempel trösklar, svårtillgängliga eller trånga fordon, hjälpmedel som saknas eller våld. De attitydmässiga hindren framkommer till exempel i form av mobbning, uteslutning, trakasserier eller ovilja att undanröja fysiska eller normativa hinder. (Barnombudsmannen, Livet av barn med funktionshinder 2021.)

2.2.2 Allt fler har upplevt våld och mobbning

Den nationella barnstrategin lyfter fram att arbetet för att bekämpa mobbning och våld kräver välfungerande praxis och resurser. Mobbning bör förebyggas och arbetsron främjas systematiskt och kontinuerligt i vardagen. (SHM, Barnstrategin.) 

Av lågstadieeleverna i Vanda uppger 11 procent att de blir mobbade i skolan varje vecka, av högstadieeleverna ungefär 8 procent. Eleverna på lågstadiet upplever oftare att skolan ingriper i mobbning än högstadieeleverna. De uppger också oftare än högstadieeleverna att de inte har sett mobbning. Ungdomar med utländsk bakgrund upplever skolmobbning i större utsträckning än ungdomar med finländskt ursprung. Särskilt de ungdomar som har utländsk bakgrund och är födda utomlands upplever skolmobbning mer än andra. Allt fler barn i åk 4–5 har upplevt fysiskt våld av föräldrar eller andra vuxna som tar hand om dem. I övriga åldersgrupper har våldserfarenheterna hos pojkar minskat något, medan detta förblivit oförändrat eller ökat bland flickor. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2023, Vandas välfärdsplan 2023–2025.)

I Kervo ökar mobbning i skolan något i alla åldersgrupper. Den negativa utvecklingen har varit störst bland eleverna i åk 8–9 i grundskolan samt flickorna i åk 1–2 på gymnasiet. Erfarenheterna av psykiskt våld av föräldrar eller andra vårdande vuxna var också vanligare än erfarenheterna av fysiskt våld. Av resultaten för 2023 gäller de mest oroväckande siffrorna flickor och kvinnor i åk 8–9 (42 % har upplevt psykiskt våld) samt i åk 1–2 på gymnasiet (49 % har upplevt psykiskt våld). (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2023, Kervo stads välfärdsberättelse och välfärdsplan.)

Enligt forskning (Teittinen & Vesala 2022) upplever personer med funktionsnedsättning diskriminering redan från och med förskolan, i grundskolan, i studierna och genom hela livet. Nästan hälften av svarspersonerna har upplevt diskriminering, främst i fråga om anpassningar i anslutning till utbildning och studier. Erfarenheter av diskriminering rapporterades mest av barn och unga som går i skola eller studerar samt av personer under 25 år. Andra situationer där man upplevt diskriminering har varit problem med tillgång till utbildning, språk och kommunikation samt tillgänglighet.

De som arbetar med unga är oroliga för utvecklingen av de brott som begås av unga och minderåriga. Polisen och andra aktörer som arbetar med unga har med oro följt brottsutvecklingen bland unga och minderåriga. Till exempel har man sett en betydlig ökning av rån bland unga och brott mot liv och hälsa. (Vanda stad, Turvallinen ympäristö ja jengiytyminen.)

2.2.3 Rusmedelsbruk som ett oroväckande fenomen

En oro, som framkom i Vanda och Kervo välfärdsområdes enkät bland intressentgrupper, var att ungdomarna själva önskar att någon kunde ingripa i deras rusmedelsproblem (Vanda och Kervo välfärdsområdes enkät bland intressentgrupper 2023). I Kervo uppger 10 procent av eleverna i åk 8–9 i grundskolan, 17 procent av eleverna i gymnasieåldern och 25 procent av eleverna vid yrkesläroanstalter att de dricker sig riktigt berusade minst en gång i månaden. Jämfört med 2021 syns en ökning i alla grupper. I Kervo finns också oro för att ungdomar, och även barn, lättare får tag på narkotika. Av eleverna i åk 8–9 i Kervo uppgav 62 procent i enkäten Hälsa i skolan att det är lätt att skaffa droger på deras hemort. Av eleverna i åk 8–9 i Kervo uppgav 8,5 procent att de prövat på olaglig narkotika åtminstone en gång, medan motsvarande siffra år 2021 var 11 procent. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2021–2023.)

Enligt enkäten Hälsa i skolan har alkoholkonsumtionen i Vanda minskat bland ungdomar i gymnasie- och yrkesskoleåldern jämfört med åren 2019–2023. Endast i svaren från eleverna i åk 8–9 syns en lindrig ökning. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023) Också experimenten med olagliga droger minskade något i Vanda mellan 2019 och 2021, men i enkäten Hälsa i skolan 2023 hade den positiva utvecklingen avstannat: Av eleverna i åk 8–9 i den grundläggande utbildningen uppgav 11 procent att de prövat olagliga droger minst en gång. Motsvarande siffror under tidigare år har varit 9 procent (2021) och 10 procent (2019). Av ungdomarna i Vanda uppgav 63 procent att det är lätt att skaffa droger på deras hemort. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.)

2.2.4 Omfattande uppföljning av hälsotillståndet

Mellan 2019–2021 upplevde allt fler unga i Vanda och Kervo välfärdsområde att deras hälsotillstånd är medelmåttigt eller dåligt. Samma trend syntes i alla åldersgrupper och hos båda könen som granskades. I enkäten Hälsa i skolan 2023 har den negativa utvecklingen avstannat, men ingen tydlig vändning mot det bättre kan dock observeras. Särskilt högstadie- och gymnasieelevernas upplevelse av sin hälsa har stannat på samma nivå som under coronaåren, och över en fjärdedel av dem bedömde att de mår medelmåttigt eller dåligt. Flickor som är i högstadieåldern eller äldre upplever sitt eget hälsotillstånd som särskilt dåligt. Upplevelsen av det egna hälsotillståndet är ganska lik bland högstadieungdomar och äldre, medan barnen i åk 4–5 är klart nöjdare med sin hälsa. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.) (THL, Kouluterveyskysely 2019–2023.)

Figur 5. Medelmåttigt eller dåligt hälsotillstånd, % av åldersgruppen

Indikatorn visar den procentuella andelen barn/unga, som upplevt att deras hälsotillstånd är medelmåttigt, ganska dåligt eller mycket dåligt, av dem som svarat på frågan i den aktuella åldersgruppen (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023).

Övervikten bland elever i åk 8–9 minskade mellan 2019 och 2021, särskilt bland pojkar, men har därefter åter börjat öka något. Fetma hos barn (ISO-BMI >=30 kg/m2) blev vanligare i alla åldersgrupper både bland flickor och pojkar 2019–2021, men år 2022 hade visade utvecklingen på en försiktig vändning för alla andra förutom för pojkar i åldern 13–16 år. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.)

Figur 6. Övervikt, % av eleverna i åk 8–9

Indikatorn visar den procentuella andelen av eleverna i åk 8–9 i grundskolan, som enligt viktindexet är överviktiga, av dem som svarat på frågan i åldersgruppen (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023).

Figur 7. Förekomsten av övervikt (inkl. fetma), %, bland 7–16-åringar

Indikatorn anger förekomsten av övervikt (inkl. fetma) (ISO-BMI ≥30 kg/m2) i procent bland barn i åldern 2–16 år. Uppgifterna i indikatorn grundar sig på de längd- och viktuppgifter som uppmätts vid hälsoundersökningar på barnrådgivningen och inom skolhälsovården. Fetma har definierats enligt kriterierna för viktindexet för finländska barn, som motsvarar viktindexet för vuxna (ISO-BMI). (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.)

Figur 8. Äter inte skollunch fem dagar i veckan, % av åldersgruppen

Indikatorn visar den procentuella andelen av elever i åk 8–9 i grundskolan som hoppar över skollunchen minst på en dag under skolveckan i åldersgruppen, av dem som svarat på frågan i den aktuella åldersgruppen (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023).

Andelen personer som dricker energidrycker dagligen ökade under jämförelseintervallet 2017–2023. Mjölk eller surmjölk dracks mindre dagligen eller nästan dagligen.

Efter 2021 har det skett en tydlig ökning i antalet personer som använt e-cigaretter i alla åldersgrupper. Också yrkesutbildade personer har observerat att e-cigaretter blivit vanligare. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2021–2023.)

Figur 9. Använder e-cigaretter dagligen, % av åldersgruppen

Indikatorn visar den procentuella andelen barn och unga som använder e-cigaretter dagligen (e-cigaretter som innehåller nikotin, tobakssmaker, andra smakämnen, t.ex. fruktsmaker, eller något annat), av dem som svarat på frågan i den aktuella åldersgruppen (THL, enkäten Hälsa i skolan 2019–2023).

I fråga om munhälsan har situationen i Vanda och Kervo välfärdsområde förbättrats något under åren 2019–2023. Enligt enkäten Hälsa i skolan hade andelen elever i åk 4–5 som borstar tänderna mer sällan än två gånger per dag minskat mellan 2019 och 2023. Även av eleverna i åk 8–9 hade andelen personer som borstar tänderna mer sällan än två gånger per dag minskat till 2023. (THL, Enkäten Hälsa i skolan 2019–2023.)

Figur 10. Borstar tänderna mer sällan än två gånger per dag, % av åldersgruppen

Indikatorn visar den procentuella andelen barn och unga som borstar tänderna mer sällan än två gånger per dag, av dem som svarat på frågan i den aktuella åldersgruppen (THL, enkäten Hälsa i skolan 2019–2023).

Syftet med HYTE-koefficienten är att uppmuntra och stödja välfärdsområdena att genomföra mångsidiga och systematiska åtgärder. Av de indikatorer som beskriver verksamheten avser särskilt följande barn och unga:

1. Hälsoundersökningar på barnrådgivningen
2. Hälsoundersökningar inom skolhälsovården
3. Skolkuratorresurs
4. Skolpsykologresurs
5. Vaccination av barn

Situationerna för indikatorerna för HYTE-koefficienten varierar i välfärdsområdet. 

1. Rådgivningsbyråtjänsterna omfattar barnfamiljerna i området i stor utsträckning. Även utredningarna av stödbehoven hos 4-åringar som uteblir från barnrådgivningens hälsoundersökningar, vilket följs upp inom indikatorn, genomförs i området enligt plan. Om en familj inte bokar tid för den periodiska hälsoundersökningen försöker man först nå dem per telefon och därefter per brev. Generellt sett når man nästan alla familjer. (Vanda och Kervo välfärdsområdes delårsöversikt 1/2023.)
2. I skolhälsovården finns stora regionala skillnader. Indikatorn avser skolhälsovårdens utredning av stödbehovet hos elever i årskurs 8 som uteblir från hälsoundersökningarna, och enligt den görs undersökningarna för hela åldersgruppen under läsåret. Utmaningen har dock varit tillgången på personal, särskilt i fråga om läkartjänsterna. Den rekommenderade personaldimensioneringen för hälsovårdare inom skolhälsovården är 1/460. (Vanda och Kervo välfärdsområdes delårsöversikt 3/2023.)
3. Skolkuratorresursen motsvarar för närvarande mestadels dimensioneringen. I den grundläggande utbildningen finns i genomsnitt 1 kurator per 697 elever. Den lagstadgade dimensioneringen är 1 kurator per 670 elever. (Vanda och Kervo välfärdsområdes delårsöversikt 3/2023.)
4. Den lagstadgade personaldimensioneringen för skolpsykologer är 1/780 (1.8.2023). Välfärdsområdet har för närvarande lediga vakanser och serviceunderskottet har kompenserats med hjälp av resurspsykologmodellen och konsultationsarrangemang samt med köpta tjänster. Psykologerna är medvetna om utmaningen med tillgången på personal och olika rekryteringsprocesser pågår. (Vanda och Kervo välfärdsområdes delårsöversikt 3/2023.)
5. Som indikator för vaccinationerna av barn används vaccinationstäckningen för vaccinationen mot mässling, röda hund och påssjuka (MPR). I Vanda och Kervo välfärdsområde är vaccinationstäckningen ganska god. Vaccinationstäckningen för MPR, alltså vaccinationen mot mässling, röda hund och påssjuka, sjönk med ungefär 5 procent i början av pandemin (2020–2021) och har nu (2022) återgått nästan till den normala nivån (93,2 %). Tröskeln för flockskydd (> 95 %) har dock ännu inte uppnåtts. (THL, Vaccinationsregistret 2020–2022.)

Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer har till uppgift att främja välbefinnandet hos barn, unga och familjer i välfärdsområdet genom att ordna de lagstadgade förebyggande, stödjande och korrigerande social- och hälsovårdstjänsterna. Sektorn är indelad i serviceområden för förebyggande tjänster, stödtjänster och specialservice för familjer.

Serviceområdet för förebyggande tjänster för familjer tillhandahåller förebyggande social- och hälsovårdstjänster till barn, unga och familjer i välfärdsområdet. Hit hör rådgivningsbyråtjänsterna, rehabiliterings- och läkartjänsterna för barnfamiljer samt elevhälsa inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen samt vid läroanstalter på andra stadiet. Elevhälsotjänsterna omfattar skol- och studerandehälsovårdens tjänster samt psykolog- och kuratorstjänsterna.

Barnrådgivningen följer upp och främjar den fysiska, psykiska och sociala tillväxten och utvecklingen hos barn under skolåldern. Dessutom diskuteras på rådgivningen bland annat familjens välbefinnande och föräldraskapet, barnuppfostran, kost, stämningsläge och rusmedel. Målet är att tillsammans med familjen hitta lösningar på olika stödbehov så tidigt som möjligt.

Elevhälsotjänsterna följer upp välbefinnandet hos barn och unga i skolåldern. Elevhälsotjänsterna ordnas enligt lag i förskoleundervisningen, grundskolan och läroanstalter på andra stadiet. Utöver den lagstadgade verksamheten ordnar Vanda och Kervo välfärdsområde elevhälsans kurators- och psykologtjänster även inom småbarnspedagogik. Elevhälsotjänsterna omfattar de lagstadgade tjänsterna inom skol- och studerandehälsovården samt psykolog- och kuratorstjänsterna. I några skolor tillhandahålls dessutom tjänster hos en psykiatrisk sjukskötare. Dessa skolor har valts ut enligt behovsprövning bland annat utifrån resultaten från indexet för jämlikhet i utbildning och enkätundersökningarna School Day och Hälsa i skolan. Även på andra stadiet erbjuds den psykiatriska sjukskötarens tjänster både på gymnasierna och vid yrkesläroanstalterna. I skolorna arbetar också välfärdsområdets socialhandledare i etapp- och verkstadsklasser och i etappverksamheten som görs ute bland målgruppen erbjuder välfärdsområdet en sjukskötares arbetsinsats.

Inom rehabiliterings- och läkartjänsterna erbjuds bland annat talterapi, ergoterapi och fysioterapi. Genom talterapi stärks barnets eller den ungas kommunikationsfärdigheter, tal- och språkutveckling och ätfärdigheter och förebyggs inlärningssvårigheter. Ergoterapi hjälper barn och unga som har svårigheter att klara av vardagssysslorna på åldersenlig nivå. Fysioterapi syftar till att förbättra och upprätthålla barnets funktions- och rörelseförmåga. 

Serviceområdet för stödtjänster för familjer producerar social- och hälsovårdstjänster som ger stöd till barnfamiljer och unga i välfärdsområdet. Tjänsterna inom socialarbetet för barnfamiljer omfattar rådgivning och handledning, socialt arbete och bedömning av servicebehovet för barnfamiljer, tjänster för tidigt stöd för barnfamiljer samt social- och krisjouren. 

De psykosociala tjänsterna för barnfamiljer ansvarar för familjerådgivningsbyråns tjänster, familjerättsliga tjänster samt psykosociala tjänster för unga. Stödtjänsterna för familjer är bland annat tjänster för tidigt stöd för barnfamiljer i hemmet, hemservice för barnfamiljer, rådgivningsbyråns familjehandledning, ungdomscentret Nuppi och familjecoacherna.

Enheten för familjerådgivningstjänster erbjuder barnfamiljer i Vanda och Kervo välfärdsområde fostrings- och familjerådgivning, bedömning av och stöd för barnets psykiska uppväxt och utveckling samt bedömning av och stöd vid psykisk ohälsa hos barn. Hos fostrings- och familjerådgivningen får klienterna hjälp med frågor kring föräldraskapet, familjeförhållandena och barns uppväxt och utveckling. Teamet för intensifierat stöd erbjuder stöd till barn med neuropsykiatriska och psykiska symtom och deras familjer i form av ett sektorsövergripande samarbete inom social- och hälsovårdstjänsterna. Familjepsykologerna som arbetar med spädbarnsfamiljer ger stöd till blivande föräldrar och spädbarnsföräldrar i skapandet av en fungerande interaktion med barnet samt för växandet till förälder. Barnpsykologerna utreder särdrag i den kognitiva och psykiska utvecklingen hos barn under skolåldern och hjälper föräldrarna att genomföra ett föräldraskap som tar hänsyn till barnets behov. Neuropsykologerna bedömer särdrag i den neuropsykologiska utvecklingen hos barn i grundskoleåldern och ordnar den rehabilitering som barnen behöver.

De psykosociala tjänsterna för unga produceras vid Nuppi-verksamhetsställena i Kervo, Myrbacka och Dickursby. Nuppi hjälper 13–21-åriga ungdomar i Vanda och Kervo med frågor kring livskompetens, sociala relationer samt psykisk hälsa och missbruk. Nuppi erbjuder även stöd i föräldraskapet för föräldrarna till ungdomar. Nuppis mångprofessionella arbetsgrupp består av yrkesutbildade personer inom socialvården och hälso- och sjukvården. Nuppis stöd till unga eller deras föräldrar kan bestå av individuella samtal, terapeutiska stödsamtal, sexualrådgivning, familjeträffar, stöd för föräldraskapet eller gruppverksamhet.

Serviceområdet för specialservice för familjer erbjuder tjänster inom barnskyddet till familjer i välfärdsområdet. Barnskyddets öppenvård omfattar öppenvårdstjänster inom socialt arbete och barnskyddets tjänster i hemmet samt Kuusela familjerehabiliteringscenter. Tjänsterna inom barnskyddets vård utom hemmet omfattar socialt arbete inom vården utom hemmet, mottagningsverksamhet för barn och unga och rehabiliterande vård utom hemmet. De tjänster inom barnskyddets öppenvård som produceras som specialservice omfattar bland annat intensifierat familjearbete och familjerehabilitering dygnet runt. Indikatorerna för Vanda och Kervo välfärdsområde samt barnskyddets tjänster beskrivs närmare i kapitel 3.1.2.

Barns och ungas hälsa och välfärd främjas på ett genomgående och omfattande sätt i alla tjänster vid sektorn. Hälsa och välfärd främjas genom effektiva tjänster för tidigt stöd i rätt tid och inom flera tjänster med låg tröskel utförs förebyggande arbete på ett sektorsövergripande sätt, även med beaktande av olika samarbetspartner. Barn och unga betjänas bland annat genom olika individuella möten och gruppmöten, chatt- och telefontjänster samt material som finns på internet. Man träffar barn och unga också i sociala medier. Fungerande och tillgängliga tjänster i området har en nyckelroll i främjandet av barnens, ungas och familjernas hälsa och välfärd. Också barn, unga och barnfamiljer som befinner sig i en svår situation ska få det särskilda stöd som de behöver. Klientrådgivningen och -handledningen utvecklas gemensamt mellan alla serviceområden, och i arbetet står verksamhetsmodellen med familjecenter i centrum.

Sektorn utvecklar aktivt effektivare metoder och funktioner genom att förnya verksamhetsmodellerna både i projekt och som sektorns interna processer. Det senaste försöket är VAKE-bussen, till vilken idén kom från elevhälsan inom tjänsterna för barn, unga och familjer. I VAKE-bussen finns bland annat kuratorer, socialhandledare, hälsovårdare, en skolpsykolog och en munhygienist. Medarbetarna åker till platser där barn och unga tillbringar tid på sommarlovet, bland annat till badstränder, skolgårdar, parker och ungdomslokaler. Bussen samarbetar med ungdomstjänsterna och organisationerna i Vanda och Kervo städer. 

3.1.2 Barnskydd

Servicehelheten för barn- och familjeinriktat barnskydd omfattar socialt arbete inom öppenvården, socialt arbete inom vården utom hemmet, barnskyddets tjänster i hemmet, Kuusela familjerehabiliteringscenter, mottagningsverksamhet för barn och unga samt rehabiliterande vård utom hemmet. 

Mottagandet av barnskyddsanmälningar, bedömningen av anmälningarnas brådskandegrad samt brådskande barnskyddsåtgärder har koncentrerats till barnskyddets jourteam som arbetar under tjänstetid. Utanför tjänstetid tas barnskyddsanmälningarna emot av social- och krisjouren i Vanda och Kervo välfärdsområde. Man strävar alltid efter att i första hand stödja barnet och barnets familj inom basservicen och den service som avses i socialvårdslagen (1301/2014).

Bedömning av servicebehovet och utredning av barnskyddsbehovet enligt 36 § i socialvårdslagen görs vid en enhet för socialt arbete för barnfamiljer. Utifrån bedömningen av servicebehovet hänvisas klienterna till tjänster enligt behov. Barn med särskilda stödbehov som behöver stöd under en längre tid och deras familjer hänvisas till det planmässiga familjesocialarbetet enligt socialvårdslagen. Barn som konstaterats ha behov av barnskydd hänvisas till socialarbetet inom barnskyddets öppenvård. 

Socialarbetet inom barnskyddets öppenvård har placerats vid två regionala verksamhetsställen: Östra-Norra och Västra verksamhetsstället. För varje barn som är klient inom barnskyddet utses en socialarbetare som ansvarar för barnets angelägenheter. Vid behov arbetar en specialsocialhandledare eller socialhandledare i par med en socialarbetare. Det primära målet för barnskyddet är att stödja föräldrarna i deras fostringsuppgift genom att ordna nödvändiga stödåtgärder inom öppenvården. I samarbete med klienten utarbetas en klientplan där man fastställer målen för arbetet och metoderna för att uppnå dem.

Enheten för barnskyddets tjänster i hemmet ansvarar för de stödåtgärder inom öppenvården som tillhandahålls i klientfamiljernas hem. Intensifierat familjearbete ordnas som egen serviceproduktion. Utöver den egna serviceproduktionen ordnas stödåtgärder inom öppenvården som köpta tjänster. För familjerehabilitering dygnet runt ansvarar Kuusela familjerehabiliteringscenter i Dickursby, som har 17 klientplatser. 

I 40 § i barnskyddslagen föreskrivs om välfärdsområdets skyldighet att omhänderta barnet och ordna vård utom hemmet för barnet om de förutsättningar som fastställs i lagen uppfylls. Familjevård är alltid den primära formen av vård utom hemmet för barn som placerats utom hemmet. I Vanda och Kervo välfärdsområde finns ungefär 180 fosterfamiljer och 25 mottagningsfamiljer som koncentrerar sig på kortvarig familjevård. 

Om barnet inte kan placeras i familjevård eller om detta inte är förenligt med barnets bästa, ordnas vid behov institutionsvård för barnet. Vanda och Kervo välfärdsområde har fyra egna mottagnings- och bedömningsavdelningar för barn i åldern 6–17 år. Avdelningarna finns i Dickursby och Seutula och där ordnas kortvarig institutionsvård och bedömning för barn som placerats brådskande eller som stödåtgärd inom öppenvården. För långvarig institutionsvård ansvarar enheterna för rehabiliterande vård utom hemmet, Asola, Harjula och Vuorikumpu, som har sammanlagt 20 klientplatser. Dessutom ska en enhet på specialnivå, Kataja, inrättas. Enheten Potkuri ansvarar för stödet för barn som börjar sitt självständiga liv efter institutionsvården. Den egna serviceproduktionen inom vården utom hemmet kompletteras med köpta tjänster, som platser inom institutions- eller familjevården. 

Enheten för socialt arbete för unga vuxna inom vuxensocialarbetet och funktionshinderservicen ansvarar för att ordna barnskyddets eftervård för unga i åldern 18–24 år. 

Barnskyddets resurser och klientantal

Beslut om resurserna som reserveras för barnskyddet fattas årligen i budgeten och personalplanen för Vanda och Kervo välfärdsområde. För barnskyddet för 2023 har man i dispositionsplanen reserverat 93 miljoner euro. Den sammanlagda personalstyrkan inom barnskyddet är ungefär 350. 

Utöver de resurser som riktas direkt till barnskyddet stöds barns, ungas och familjers välfärd på många sätt inom verksamhet och tjänster som ordnas av välfärdsområdet samt Vanda och Kervo städer. Man strävar alltid efter att i första hand stödja barnet och barnets familj i basservicen och i den service som avses i socialvårdslagen. 

Behovet av barnskydd i Vanda och Kervo välfärdsområde är bland de största i landet, mätt med flera indikatorer. Antalet barnskyddsanmälningar i Vanda och Kervo har ökat kontinuerligt (se tabell 1). År 2022 gjordes en barnskyddsanmälan om 12 procent av 0–17-åringarna i Vanda och Kervo välfärdsområde, medan motsvarande siffra år 2020 var 10 procent.

Andelen barn som varit klienter inom barnskyddets öppenvård har ökat under de senaste två åren. År 2022 var 4,6 procent av befolkningen i åldern 0–17 år klienter inom barnskyddets öppenvård, medan motsvarande siffra år 2020 var 3,5 procent. Andelen barn som omfattas av barnskyddets öppenvård är större i Vanda och Kervo välfärdsområde än i landet i genomsnitt; riksgenomsnittet för andelen 0–17-åringar som var klienter inom öppenvården år 2022 var 3,6 procent. 

Även antalet brådskande placeringar har ökat under de senaste åren. Sammanlagt under hela året var 381 barn brådskande placerade år 2022, mot 345 barn år 2020. I de brådskande placeringarna är särskilt åldersgruppen 13–17-åringar starkt representerad. År 2022 gjordes 111 nya omhändertaganden, vilket är mindre än 2020–2021. Även antalet omhändertagna barn minskade 2022, vilket delvis förklaras av att antalet nya omhändertaganden minskade, men också av att återföreningen av familjen och avslutandet av omhändertaganden effektiviserades. Prognosen för 2023 tyder på att antalet nya omhändertagna barn håller på att återgå till samma nivå som 2020–2021. 

Tabell 1. Antalet klienter inom barnskyddet i Vanda och Kervo 2018–2022 

Vanda och Kervo sammanlagt (Vanda och Kervo välfärdsområde från år 2023)	2018	2019	2020	2021	2022
Antalet barnskyddsanmälningar (THL)	10 426	11 409	12 188	14 172	14 645
0–17-åriga barn om vilka en barnskyddsanmälan gjorts (THL)	5 406	6 273	5 982	6 599	7 142
Klienter inom barnskyddets öppenvård, 0–17-åringar under året (THL)	4 192	4 348	1 960	2 254	2 579
Brådskande placerade 0–17-åringar under året (THL)	231	249	345	378	381
Omhändertagna 0–17-åringar under året (THL)	861	829	830	824	784
0–17-åringar som placerats utanför hemmet (THL)	1 146	1 193	1 260	1 282	1 283
0–17-åringar som placerats utanför hemmet på en institution (THL)	367	478	567	615	654
0–17-åringar som placerats utanför hemmet i en familj (THL)	381	413	434	438	444
Nytt omhändertagande under året, 0–17-åringar (THL)	140	109	122	125	111

(THL, Statistik- och indikatorbanken Sotkanet.fi 2005-2023)

Utvecklingsåtgärder inom barnskyddet i Vanda och Kervo välfärdsområde 

I Vanda och Kervo välfärdsområde ansvarar servicen för barnfamiljer för genomförandet och utvecklingen av barnskyddet. I och med graderingen av servicen för barnfamiljer är de barn och familjer som blir klienter inom barnskyddet på basis av bedömningen av behovet av brådskande stöd eller servicebehovet i behov av särskilt skydd. 

Barnskyddstjänsterna utvecklas i Vanda och Kervo välfärdsområde som en del av en mer omfattande utveckling av servicekedjor och familjecenter samt genom separata utvecklingsprojekt. I den utveckling som sker i arbetsvardagen betonas smidiga försök vars mål är att göra arbetet smidigare och förbättra klientupplevelsen. Barnskyddets verksamhetsenheter har egna målinriktade verksamhetsplaner som grundar sig på strategin och som utvärderas regelbundet. 

På riksnivå kommer barnskyddet att utvecklas genom en totalreform av barnskyddslagstiftningen. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering ska man i reformen säkerställa att barnets bästa, välbefinnande och trygghet tillgodoses genom att villkoren för begränsningsåtgärder förtydligas. Dessutom ska man genom reformen främja tidigt stöd, multiprofessionellt familjearbete och en servicestruktur där barnskyddets öppna tjänster betonas. Vi beaktar totalreformen i utvecklingen av barnskyddet i Vanda och Kervo välfärdsområde. 

De strategiska tyngdpunkterna för utvecklingen av barnskyddet i Vanda och Kervo välfärdsområde är följande: 

• Stärka tjänsternas rättidighet och ändamålsenlighet. Genom att förtydliga klientsegmenteringen säkerställer vi att de barn som hänvisas till barnskyddet och deras familjer är i behov av barnskyddets stöd. 
• Systemiskt tänkande och systemiska arbetssätt stärker den övergripande granskningen av klienternas situationer tillsammans med klienten. Strukturerna i den systemiska modellen stöder socialarbetaren och andra yrkesutbildade personer i deras allt mer krävande arbete och möjliggör dialogiskt och mångprofessionellt arbete med klienter och samarbetspartner. I socialarbetet stärks förändringsarbetet och en förtroendefull klientrelation stöder klienten att ta små steg mot en förändring. 
• Stärkande av klienternas delaktighet både i den egna serviceprocessen och i utvecklingen av tjänsterna. 
• Tjänsterna inom barnskyddets vård utom hemmet utvecklas genom att öka familjevårdens andel. Dessutom utvärderar vi genom analyser av produktionssättet förhållandet mellan den egna serviceproduktionen och de köpta tjänsterna inom barnskyddets institutionsvård samt olika sätt att producera vård utom hemmet. Den nya enheten för vård utom hemmet på specialnivå Kataja inleder sin verksamhet under 2023.
• I utvecklingen av ledningen av barnskyddet betonar vi coachande ledning och stöder ett systemiskt, relationsbaserat arbetssätt. Utbildningen i det systemiska arbetssättet inleds för chefer hösten 2023. Genom ledningen säkerställer vi strukturer som stöder den psykologiska säkerheten hos yrkesutbildade personer. 
• Genom introduktion och utbildningar säkerställer vi en tillräcklig kompetens hos personalen. Vi förutser kommande klientbehov när utbildningsplanen utarbetas. I samband med kompetensutvecklingen beaktas stödbehoven hos klienter med ett främmande språk som modersmål och olika kulturella bakgrunder. 

I utvecklingen av barnskyddet utnyttjar vi möjligheterna att via projekt delta i dialogen med andra aktörer, såsom organisationer. Syftet med projekten är att stödja välfärdsområdets strategiska mål och vid behov komplettera den befintliga serviceproduktionen. I projekten utvecklar vi tillsammans med samarbetspartner följande teman: 

• Föräldrarnas delaktighet och klientsäkerhet tillsammans med Kasper ry i projektet Kokemuskohtaamo under åren 2023–2025. 
• Delaktigheten för små barn stärks med Pesäpuu ry inom ramen för projektet PIKKU-TIIKERIT – vauvojen ja taaperoiden (0–2 v.) oikeudet ja osallisuus lyhytaikaisissa sijoituksissa ja perhehoidossa, som pågår 2023–2025.
• Via avser stärka andelen mångkulturella foster- och stödfamiljer i ett samprojekt med Familia ry under åren 2024–2026.
• Vi utvecklar stärkandet av återföreningen av familjerna till barn som varit i vård utom hemmet och av stödet till föräldrarna.
• Stödet och tjänsterna för ungdomar i allvarlig brottslighet utvecklas med finansiering som möjliggörs av projektet Vakavilla rikoksilla oireilevat nuoret (RiO). Målet är att etablera metoden Multidimensional Family Therapy (MDFT) i servicemenyn för barnskyddet i Vanda och Kervo samt att förtydliga straffprocessen för barn. Dessutom har man ett nära samarbete med polisen samt Vanda och Kervo städer kring teman som rör ungdomsbrottslighet och gatuvåld. Projektet har inte fått fortsatt finansiering, men projektet fortsätter till våren 2024 med stöd av ett tilläggsanslag som justitieministeriet beviljat samt finansieringsöverskottet från den tidigare projektperioden. Inom RRP-projektet håller man på att starta en helhet för att hjälpa barn och unga som upplevt våld samt en annan helhet som stöder barn med våldsbeteende och deras familjer. 
• Lösningar på alla de svåraste och mest komplexa specialfrågorna med anknytning till barn och unga och strukturen för utvecklingen av dem utvecklas inom ramen för projektet för kompetens- och stödcenter, som för Södra Finlands del koordineras av HUS och Kompetenscentret inom det sociala området Socca. Vanda och Kervo välfärdsområde deltar aktivt i utvecklingen av kompetens- och stödcentret.

Den grundläggande uppgiften för sektorn för hälsovårdstjänster är att ansvara för de lagstadgade hälso- och sjukvårdstjänsterna som hör till dess uppgiftsområde enligt befolkningens behov. Sektorn för hälsovårdstjänster omfattar serviceområdena för hälsostationstjänster, sjukhustjänster samt mun- och tandvård.

I serviceområdet för hälsostationstjänster främjas barns och ungas hälsa och välfärd genom att förebygga sjukdomar och erbjuda individuell vård enligt behov. I välfärdsområdet finns nio hälsostationer med god tillgänglighet. De viktigaste tjänsterna för barn och unga är läkar- och sjukskötarmottagningarna. Under tjänstetid erbjuder hälsostationstjänsterna också brådskande vård för barn och unga. Näringsterapi och medicinsk rehabilitering produceras för välfärdsområdets invånare i alla åldrar inom hälsostationstjänsterna, som ingår i sektorn för hälsovårdstjänster. I fråga om dessa tjänster bedrivs ett nära samarbete med sektorn för tjänster för barn, unga och familjer.   

Inom mentalvårds- och missbrukartjänsterna utförs förebyggande arbete som riktar sig till välfärdsområdets invånare i alla åldrar. Det förebyggande arbetet syftar till att förebygga och minska skadeverkningarna av alkohol, narkotika och penningspel samt användningen av tobaks- och nikotinprodukter. Dessutom utförs förebyggande mentalvårdsarbete. Arbete som särskilt vänder sig till barn och unga är bland annat lektionerna som hålls för skolklasser och provinköp i anslutning till övervakningen av åldersgränser. 

Serviceområdet för sjukhustjänster producerar vård på sjukhusets vårdavdelningar inom primärvården vid akuta sjukdomar och rehabilitering efter akuta sjukdomar. Vårdavdelningarna inom sjukhustjänsterna är avsedda för alla invånare över 18 år i välfärdsområdet. HUS-områdets samjour (Pejas, Jorv, Barnsjukhuset) producerar den brådskande vården och övriga sjukhusvården för barn och unga. 

Serviceområdet för mun- och tandvård främjar munhälsan och välbefinnandet hos invånarna i välfärdsområdet genom att förebygga och behandla sjukdomar. Mun- och tandvårdens tjänster omfattar brådskande och icke-brådskande basvård av munnen, specialisttandvård på basnivån samt tjänster som främjar munhälsan. 32 procent av klienterna inom mun- och tandvården är under 18 år (Vanda och Kervo välfärdsområde, kunskapsledning 2023). Inom tandvården för barn och unga betonas främjande och produktion av hälsa.

De individuella periodiska hälsoundersökningarna av barn i rådgivnings- och skolåldern samt studerande på andra stadiet stöder munhälsan hos barn och unga. Vid undersökningarna kontrolleras munhälsan, utvecklingen och vårdbehovet samt utarbetas en personlig vårdplan som även innefattar en plan för främjande av munhälsan. För barn under skolåldern görs en kontroll på tandskötarens mottagning i 1, 3 och 5 års ålder. Till 1-åringar erbjuds möjlighet att göra det första besöket på videomottagningen. Munhygienisten kontrollerar alla elever i årskurs 1, 3 och 5 och en tandläkarundersökning görs för alla elever i årskurs 8. För barn och unga som löper förhöjd risk för munsjukdomar kan undersökningar göras oftare utifrån det individuella behovet. Alla invånare i välfärdsområdet som fyllt 17 år får ett brev från mun- och tandvården där de anvisas att boka tid för en munhälsokontroll, om det har gått en längre tid sedan det föregående besöket. Studerande får information om möjligheten att söka sig till en munhälsokontroll även via läroanstalten. Vården är avgiftsfri för personer under 18 år. 

Mun- och tandvården främjar barns och ungas välbefinnande och hälsa genom att medverka i förebyggande verksamhetsmodeller i nära samarbete med de andra sektorerna, organisationer och staden. De viktigaste samarbetsaktörerna är rådgivningsbyråerna, sektorn för fostran och lärande samt läroanstalter på andra stadiet. 

Rådgivningsbyråns hälsovårdare och hälsovårdarna inom skol- och studerandehälsovården stöder främjandet av munhälsan med sitt arbete genom att inleda samtal om faktorer som rör munhälsan under besöken samt med barn och unga med särskilda stödbehov och deras familjer. I synnerhet understryker man vikten av den dagliga egenvården av munnen och föräldrarnas ansvar för att upprätthålla och främja munhälsan hos barn och unga. Vid behov hänvisar hälsovårdarna barnet eller den unga till mun- och tandvården. 

Mun- och tandvården har utarbetat rekommendationer för främjande av barnens munhälsa inom småbarnspedagogiken. För förskoleelever har man tagit fram lektionen ”hymyhammas” i samarbete med småbarnspedagogiken och näringsterapin. Mun- och tandvården har deltagit i att utveckla skolmiljön så att den främjar hälsan. Läskedrycks- och sötsaksautomater är inte tillåtna i grundskolorna. Man har strävat efter att göra skolmaten mer lockande. Användning av xylitol efter skolmåltiderna rekommenderas. Man har försökt utveckla möjligheten till ett hälsosamt mellanmål under långa skoldagar samt att få vatten som törstsläckare. Man samarbetar med sektorn för fostran och lärande vid kallelse av eleverna till de periodiska kontrollerna. 

Förebyggande arbete utförs på flera platser med låg tröskel, bland annat på öppna mötesplatser och bibliotek. I Vanda stads projekt för positiv särbehandling har man riktat hälsofrämjande arbete med låg tröskel till barn och unga i särskilt utsatt ställning i områden som valts ut i förväg. Denna verksamhetsmodell har blivit etablerad praxis i välfärdsområdet. Andra etablerade samarbetsmodeller och -teman i främjandet av barns och ungas hälsa är bland annat sommarmåltiderna, sommarhälsovårdaren och sommarvardagsrummet, Varias välbefinnandeveckor, Försvarsmaktens uppbåd samt den nya VAKE-bussen. 

Barns och ungas välfärd och munhälsa främjas på flera olika sätt med beaktande av målgruppen: gruppträffar, personlig rådgivning, digitala tjänster och sociala medier (Facebook och Instagram). Kommunikation, bland annat flerspråkiga videor om munhälsa och annat informationsmaterial i sociala medier och på webbplatser, används för öka barns och ungas medvetenhet om och ansvarstagande för upprätthållandet av den egna munhälsan och välfärden. Ungdomar träffas och ges stöd för att upprätthålla munhälsan också på andra elektroniska plattformar, via aktiviteter med temat munhälsa (t.ex. Det uppsökande ungdomsarbetet och ungdomsgårdarna, som var med i Habbo-hotellet samt chatten Ryhmis-Chat på samma plattform med Sekasin-chatten).

Mun- och tandvården har samarbetat med barnskyddet och i mottagningsverksamheten är inledandet av samtal om munhälsa etablerad praxis. 

Serviceområdet för funktionshinderservice producerar tjänster för invånare med funktionsnedsättning i välfärdsområdet. Serviceområdet är indelat i tre uppgiftsområden: rådgivning och klienthandledning, ordnande och anskaffning av service samt boendeservice för personer med funktionsnedsättning. I verksamhetsområdet genomförs servicekedjan för personer med funktionsnedsättning från rådgivning och handledning till bedömning av servicebehovet och till produktion av tjänster. Man både producerar egna tjänster och anlitar köpta tjänster. 

Verksamheten styrs av lagen om funktionshinderservice, vissa delar av lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda samt socialvårdslagen. 

Vid enheten för klienthandledning för personer med funktionsnedsättning i Vanda och Kervo välfärdsområde bedöms servicebehovet hos 0–18 åringar som har en funktionsnedsättning på olika sätt och på bred front, när barnet eller den unga inte får tillräckligt stöd från basservicen. I samarbetet ses barnet och den unga som en aktiv aktör i sin vardag och bedömningen görs i ett omfattande nätverkssamarbete.

Vid Mellersta Nylands räddningsverk ligger tyngdpunkten i främjandet av hälsa och välfärd i huvudsak på säkerhetsfrågor. Räddningsverket sköter inom sitt område tillsynsuppgifterna enligt räddningslagen och kemikaliesäkerhetslagen samt de uppgifter inom styrning, rådgivning och säkerhetskommunikation som åligger räddningsväsendet. Målet är förebyggande av bränder och andra olyckor, beredskap för olycksbekämpning, adekvat agerande vid olyckor och tillbud samt begränsning av följderna av olyckor. Räddningsverket ger mångsidig handledning och rådgivning till företag, sammanslutningar och privatpersoner i säkerhetsfrågor. Man har ett nära samarbete med olika myndigheter och kommuner.

I Vanda och Kervo välfärdsområde ligger fokus i räddningsverkets hälso- och välfärdsfrämjande verksamhet för barn och unga på säkerhetsfostran. Säkerhetsfostran ges särskilt till barn i förskoleåldern samt eleverna i årskurs 4 och 8. De huvudsakliga målen, med beaktande av olika åldersgrupper, är bland annat identifiering av säkerhetsrisker i hemmet och vardagen samt utbildning i baskunskaper, såsom trygg utrymning, agerande vid brand och på en olycksplats. 

I säkerhetsfostran ingår också modellen Tulipysäkki. Detta är en samarbetsmodell för skolans, räddningsverkets och andra samarbetspartners (t.ex. polisen och socialvården) interventionssamtal för att ingripa i barns olovliga hantering av eld. Mellersta Nylands räddningsverk tar också enligt planer del av riksomfattande kampanjer om olycksförebyggande för olika målgrupper och utnyttjar kampanjteman i sin verksamhet. 

Mellersta Nylands räddningsverk deltar bland annat i följande kampanjer för barn och unga: 

• NouHätä! (lektioner + tävlingsverksamhet),  
• Brandsäkerhetsveckan och
• evenemanget En dag på brandstationen.

Barn och unga i olika samarbetsfunktioner i välfärdsområdet

I familjecenterverksamheten sammanslås olika tjänster för barnfamiljer i en helhet för att trygga klienterna en smidig tillgång till tjänsterna utan att de behöver kontakta flera ställen genom att intensifiera samarbetet mellan olika yrkesutbildade personer. I enlighet med den nationella barnstrategin utvecklas i välfärdsområdet tjänsterna så att de blir mer tillgängliga och i högre grad utgår från barnens och familjernas behov. Man utvecklar också verksamhetsformer med låg tröskel med hjälp av THL:s verksamhetsmodellen med familjecenter. 

I Vanda och Kervo välfärdsområde förbättras tjänsterna för barnfamiljer genom att samla samman tjänsterna under verksamhetsmodellen med familjecenter. I verksamhetsmodellen samlar man samman de yrkesutbildade personer och tjänster som familjen behöver och samarbetar med såväl kommunerna som olika organisationer och föreningar. Arbetsfördelningen avtalas vid behov sektorsövergripande tillsammans med personalen och familjen. Det första familjecentret med omfattande service kommer att färdigställas i Myrbacka hösten 2024. 

Utvecklingen av verksamhetsmodellen med familjecenter utgår från klienten, det vill säga familjen, och olika livsskeden där klienterna behöver råd och stöd. Familjecentrets uppgifter utgår från familjen och behoven, och är därmed samma uppgifter med vilka även organisationer, föreningar och religiösa samfund arbetar. När utgångspunkten är familjernas behov finns det möjligheter för samarbete inom vilket man kan göra gemensamma observationer om luckor i tjänsterna, och å andra sidan även om överlappningar.

Familjecentrets uppgift är att

• möjliggöra kamratstöd, stärka gemenskapligheten,
• erbjuda tidigt stöd, vård och rehabilitering,
• bistå föräldrarna med en försonlig skilsmässa och fortsättning av föräldraskapet,
• förebygga våld i nära relationer,
• beakta familjernas mångfald, inklusive den kulturella mångfalden,
• ge stöd för föräldraskapet och parförhållandet samt
• främja och följa barnets och familjens hälsa och välbefinnande, barnets uppväxt medräknad. 

De öppna mötesplatserna är en del av familjecentrets servicehelhet. Vanda och Kervo välfärdsområde har sammanlagt 16 öppna mötesplatser. Mötesplatserna är avsedda för barn, unga och familjer och kan besökas med låg tröskel. På mötesplatserna kan man tillbringa tid tillsammans, delta i verksamhet, få kamratstöd och vid behov professionell hjälp och handledning. Familjerna själva, volontärer och personal stärker barnens och familjernas delaktighet, växelverkan och resurser. Verksamheten stöder föräldraskapet och barnets uppväxt, en god vardag för familjerna och gemenskaplighet. 

Tjänster för unga erbjuds vid tre enheter: Nuppi Myrbacka, Nuppi Dickursby och Nuppi Kervo. För att göra det lättare för unga att söka hjälp kan de använda till exempel chatten, som är avsedd för ungdomar i åldern 13–21 år och deras familjer. I chatten tillhandahålls råd, stöd och vård i frågor kring sociala relationer, psykisk hälsa, rusmedelsanvändning och livskompetens.

Projektarbetet är en viktig del av utvecklingen av tjänsterna för barn och unga och bidrar för egen del till välfärdsområdets grundläggande uppgift. I Vanda och Kervo välfärdsområde ingår tjänsterna för barn, unga och familjer i två projekt: 

• Projektet Vantaa-Kerava-sote: Asukkaan asialla; utveckling av verksamhetsmodellen med familjecenter 
• VaKeHyva Hyvät palvelut – RRP-projekt; spetsprojektet HyväPerhekeskus. 

Social- och hälsovårdstjänsterna i Vanda och Kervo välfärdsområde utvecklas inom ramen för projektet Vantaa-Kerava-sote: Asukkaan asialla. I projektet pilottestas bland annat nya arbetssätt och metoder samt utvecklas strukturer som stöder ordnandet av social- och hälsovårdstjänster. Ett av spetsprojekten för utvecklingen i denna helhet är tjänsterna för barn, unga och familjer och utvecklingen av verksamhetsmodellen med familjecenter 

I Vanda och Kervo välfärdsområdes projekt VaKeHyva – Hyvät palvelut utvecklas i sin tur metoder för att avveckla den vård-, service- och rehabiliteringsskuld som orsakats av coronavirussituationen samt för att främja genomförandet av vårdgarantin. Ett av spetsprojekten för utvecklingen i denna helhet är HyväPerhekeskus.

I dessa projekt samutvecklas bland annat olika kontaktkanaler och användning av evidensbaserade metoder inom tjänsterna för barn, unga och familjer. I projekten utvecklas också familjecentrens innehåll aktivt och i ett omfattande samarbete mellan kommunerna, organisationsaktörerna, församlingarna och den specialiserade sjukvården.

I utvecklingen av verksamhetsmodellen med familjecenter i projektet Asukkaan asialla ligger fokus under 2023 på

• familjecentrens lokal- och verksamhetskoncept,
• utveckling av rådgivningen och handledningen för barnfamiljer samt processen för nya klienter,
• förtydligande och beskrivning av servicekedjorna för såväl anställda som kommuninvånare
• produktion av psykoedukativt material samt 
• identifiering av personer i sårbar ställning och utveckling av tillgången till tjänster (RRP).

I projektet VaKeHyva – Hyvät palvelut riktas utvecklingsåtgärderna inom RRP-projektet HyväPerhekeskus särskilt till personer i sårbar ställning. Bland åtgärderna finns till exempel förbättring av tillgången till tjänster för 13–17-åringar och utveckling av fungerande servicehelheter och bland målgrupperna personer med psykisk ohälsa och missbruksproblem eller förhöjd risk att insjukna i dem. En annan målgrupp är familjer med invandrarbakgrund som riskerar att hamna utanför tjänsterna. 

Inom spetsprojektet HyväPerhekeskus utvecklas för närvarande bland annat kuratorsverksamheten inom småbarnspedagogiken, arbetet för att förebygga våld bland unga, verksamhetsmodeller för mentalvårds-, missbrukar- och beroendetjänster för unga, servicekedjan för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och för psykiskt stöd för spädbarnsfamiljer samt verksamhetsmodellerna för rådgivning och handledning för personer med ett främmande språk som modersmål. I spetsprojektet stärks dessutom funktionen av servicekedjan för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 

Ett exempel på material för barn och unga som utvecklats i projektarbetet är psykoedukativt material om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Material som producerats är bland annat videoserien Videosarja perheille – tietoa NEPSY-kirjosta, som finns i flera olika språkversioner. Dessutom har man i projektet producerat till exempel material för skolor och en handbok för vårdnadshavare som är oroliga för sitt barns utmanande beteende. 

Organisationer verkar som en del av samhället och kompletterar servicestrukturerna i samhället. Organisationerna erbjuder möjligheter att delta, verka och påverka till förmån för barn och unga. Organisationerna har expertis och kunskaper inom sina egna områden och kan därmed erbjuda professionellt stöd och kamratstöd. Organisationerna är viktiga aktörer i främjandet och stärkandet av invånarnas välfärd, hälsa och säkerhet i området. Organisationerna ökar delaktigheten och ger möjligheter att påverka för personer, som annars har svårt att få sin röst hörd i samhället.

I Vanda och Kervo välfärdsområde bedrivs ett starkt samarbete med olika organisationer för att främja barns och ungas hälsa och välfärd i området. Detta görs till exempel som en del av familjecenterverksamheten.

I Vanda och Kervo välfärdsområde finns till exempel Röda Korsets De Ungas skyddshus som hjälper och stöder unga och deras närstående i frågor som gäller ungdomsåren och föräldraskapet. Nicehearts ry i sin tur arbetar för att främja välbefinnandet och agentskapet för invandrarkvinnor samt för att stärka påverkanskanalerna genom att ordna utbildningen Naapuriäiti, frivilligverksamhet som stärker resurserna samt egen verksamhet där man får möjligheter att visa sin kompetens. Vantaan turvakoti ry i sin tur deltar bland annat i samarbetet med familjecenter och mötesplatser. Dessutom har man ett nära samarbete med bland annat följande organisationer: Pesäpuu ry, Kasper – kasvatus- ja perheneuvonta ry, Diakonissanstalten, Kide-stiftelsen, MLL, Parisuhdekeskus Kataja ry, Paasikiven Nuorisokylän säätiö ry och Icehearts. I välfärdsområdet utnyttjas också modellen med erfarenhetsexperter. 

De viktigaste organisationssamarbetspartnerna för enheten för klienthandledning för personer med funktionsnedsättning, vid sidan av välfärdsområdets råd för personer med funktionsnedsättning, är Tröskeln rf, Huvudstadsregionens närståendevårdare rf, Kehitysvammatuki 57 ry ja Handikappforum rf. För barn och unga med funktionsnedsättning och invandrarbakgrund, som befinner sig i en särskilt utsatt ställning, vill man främja delaktigheten genom kontinuerligt utvecklingsarbete i samarbete med klienter, familjer och organisationer.

Päivikki och Sakari Sohlbergs stiftelse har beviljat ungefär fyra miljoner euro för förbättring av välfärden hos invånarna i Havukoski i Vanda. Pengarna kommer att användas till förmån för barn och unga samt äldre personer under de kommande tre åren.I finansieringsprogrammet deltar nio organisationer med vilka Vanda och Kervo välfärdsområde samarbetar. Föräldrar samt barn och unga stöds bland annat med olika gruppmetoder, vardagscoachning, samtals- och krishjälp samt stödpersons- och kamratstödsverksamhet. I området ordnas också olika evenemang tillsammans med invånarna.

I anslutning till förebyggande av brottsligt beteende hos barn och unga pågår flera olika projekt i välfärdsområdet. Bland annat startades i Kervo i september projektet JärKeNuoRi för förebyggande av ungas gängbildning, våld och brottslighet med hjälp av ungdomsarbetets metoder. I Vanda pågår projektet Yhteinen turvaverkko, vars mål är en tryggare verksamhetskultur i grundskolan samt förebyggande av våldsbrott och gängbildning. 

Inom organisationssamarbetet pågår exempelvis Finlands flyktinghjälps och Aseman lapsets projekt Sawian, vars mål är att bryta vålds- och brottsspiraler, gängbildning och radikalisering bland unga med utländsk bakgrund. I HelsingforsMissionens projekt Lähiösali förebygger man gängbildning med hjälp av hobbyverksamhet.

Påverkansorganen har till uppgift att ta ställning i ärenden som rör planering, beredning, genomförande och uppföljning inom olika verksamheter i välfärdsområdet, i frågor som är eller som ett påverkansorgan bedömer vara av betydelse för barnen, de unga eller personer med funktionsnedsättning och med hänsyn till de tjänster som de behöver. Påverkansorganen deltar också i utvecklingen av formerna för delaktighet och hörande i välfärdsområdet. Barn och unga ska också ha möjlighet att påverka samhälleliga frågor i representativa roller. I välfärdsområdet finns ungdomsfullmäktige som har sammanlagt 15 ledamöter, av vilka tio kommer från ungdomsfullmäktige i Vanda och fem från ungdomsfullmäktige i Kervo. Man samarbetar också med bland annat rådet för personer med funktionsnedsättning och delegationen för mångkulturfrågor. Syftet med påverkansorganen är att säkerställa olika invånargruppers möjligheter att delta och påverka.

Förutom nämnden för närdemokrati och delaktighet, som ansvarar för beredningen av den regionala välfärdsberättelsen och -planen, finns i välfärdsområdet även nationalspråksnämnden, räddningsnämnden, revisionsnämnden och välfärdsområdesvalnämnden. Frågor som rör barn och unga behandlas också i framtidssektionen för tjänster för barn, unga och familjer. Elevhälsans regionala samarbetsgrupp har utsett en studeranderepresentant som lyfter fram barns och ungas åsikter för samarbetsgruppen. 

En av kommunens viktigaste uppgifter är att främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Ur perspektivet för hälsa och välfärd är en högklassig basservice i rätt tid för barn, unga och barnfamiljer förebyggande. Kommunernas tjänster inom undervisning, småbarnspedagogik, idrott och motion, ungdomsväsende, kultur, tjänster inom miljöområdet och tekniska området skapar förutsättningar för välmående invånare. Samarbetet med kommunerna gör det möjligt att svara på klienternas behov på ett heltäckande och effektivt sätt. Främjandet av barns och ungas hälsa och välfärd samt säkerställandet av smidiga servicekedjor förutsätter aktivt samarbete med andra aktörer i området. Kommunerna och välfärdsområdena har kontaktytor inom många funktioner och uppgiftshelheter, där genomförandet av arbetet på ett klientorienterat sätt förutsätter smidigt samarbete mellan kommunen och välfärdsområdet. Barns och ungas välfärd stöds bäst i deras vardagsmiljöer. Utvecklingen av det tidiga stödet fortsätter i samarbete med småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, läroanstalter på andra stadiet samt ungdoms- och fritidstjänsterna.

För att samarbetet ska lyckas krävs bland annat en gemensam vision och gemensamma mål, gemensamt överenskomna förfaringssätt samt ett fungerande informationsflöde mellan partnerna. Till exempel i samarbetet med elevhälsan främjas gemensamma teman. Småbarnspedagogiken och olika läroanstalter är några av de viktigaste samarbetspartnerna i arbetet för att främja barns och ungas hälsa och välfärd. 

När det gäller små barn samarbetar bland annat rådgivningsbyråtjänsterna med småbarnspedagogiken. Samarbetets betydelse framhävs när det hos någon part väcks oro över barnets utveckling eller välbefinnande eller när man planerar och ordnar stöd för barnet. Den bedömning som fås från personalen inom småbarnspedagogik är en viktig del av bedömningen av barnets uppväxt, utveckling och välbefinnande som en helhet samt av en tidig identifiering av stödbehoven i det sektorsövergripande samarbetet. I samarbetet mellan småbarnspedagogiken och rådgivningsbyrån följs rutiner som avtalas separat för varje barn och familj. Samarbetet med småbarnspedagogiken ingår starkt även i verksamheten med barn och familjer på de öppna mötesplatserna. 

Samarbetet med barn och unga i skolåldern samt deras och familjer har en särskilt stor roll inom elevhälsan. För Vanda och Kervo välfärdsområde har inrättats en regional samarbetsgrupp för elevhälsan, där representanter för stadsorganisationerna och olika läroanstalter är med. Samarbetsgruppen utarbetar den första regionala elevhälsoplanen under hösten 2023. I arbetet med planen involveras välfärdsområdets invånare och aktörer från daghem, skolor och läroanstalter samt ungdomsfullmäktige hjälp av enkäter och verkstäder. Samarbetet har en stor roll också vid familjecentrens öppna mötesplatser. Också hänvisningen av barn och unga i välfärdsområdet till kommunernas tjänster, såsom idrottstjänsterna och till exempel bibliotek, bidrar till främjandet av hälsa och välfärd. Idrottstjänsterna arbetar aktivt med denna typ av handledning och samarbete inom skol- och studerandehälsovården. 

I välfärdsområdet finns en enhet för förebyggande rusmedelsarbete. Välfärdsområdet stöder kommunerna i det lagstadgade förebyggande rusmedelsarbetet bland annat genom att erbjuda utbildning i och konsultation om genomförandet av det förebyggande rusmedelsarbetet. Välfärdsområdet verkar också i olika lokala områdesnätverk. Enheten för förebyggande rusmedelsarbete producerar information om nya fenomen som kommunernas yrkesutbildade personer kan utnyttja i sitt arbete. 

Välfärdsområdet stöder personalen som arbetar med unga genom att dela information om rekommendationer och aktuella ärenden och utbilda om teman inom det förebyggande rusmedelsarbetet, bland annat om att föra rusmedel på tal, motivera och hänvisa till vård, samt genom att ordna nikotinexpertutbildningar. Man bedriver kampanjer om nikotin och e-cigaretter (vape) och skriver meddelanden om dessa. I samarbete med aktörerna inom det förebyggande rusmedelsarbetet i huvudstadsregionen produceras elektroniskt material för kommuninvånarna och yrkesutbildade personer. 

Eftersom antalet brott som begås av unga ökar har man i Vanda och Kervo välfärdsområde satt in många olika åtgärder i samarbete med kommunerna, med beaktande av den nuvarande situationen och det förebyggande arbetet. Genom att tillhandahålla tjänster och stöd i rätt tid och tillräckligt effektivt inom de tidiga tjänsterna, såsom elevhälsan, förebygger man behovet av de mest krävande tjänsterna. I Vanda finns en arbetsgrupp som arbetar med ungdomarnas våldsbeteende och brottslighet på fritiden och i skolorna och i Kervo finns en lägesbildsgrupp för barn och unga. Välfärdsområdet har representant i dessa grupper. Dessutom utförs gemensamt utvecklingsarbete till exempel inom verksamhetsmodellen Fri från våld och i det mobbningsförebyggande arbetet. Arbete för att förebygga våld i nära relationer främjas i välfärdsområdets serviceområden samt med stöd av nyckelpersoner i kommuner och intressentgrupper. Även på andra stadiet pågår ett projekt om välfärd och säkerhet. 

Kulturell välfärd är en viktig del av kommunsamarbetet. Syftet med åtgärderna för kulturell välfärd är att öka välbefinnandet, delaktigheten och rätten till självuttryck bland barn och unga i välfärdsområdet samt att stödja den psykiska hälsan. Med kulturell välfärd avses en delad upplevelse av att konst och kultur ökar eller har en koppling till individens välbefinnande. 

I välfärdsområdet är barns och ungas kulturella välbefinnande starkt kopplat till samarbetet med andra organisationer, föreningar och sammanslutningar. Till exempel i Vanda ordnar Kukunori ry kulturevenemang för barn och unga, där syftet är att skapa och främja möjligheterna att stärka gemenskapen och ge kamratstöd.

Utöver samarbetet kan man också se att kulturell välfärd främjas genom olika konstbaserade arbetssätt i olika tjänster. Konstverksamhet är i kärnan för delaktighet och gemenskaplighet och upplevelsen av delaktighet är en central välfärdsfaktor även bland barn och unga. Med hjälp av konst- och kulturbaserade metoder kan man berika det vardagliga umgänget, aktivera sinnen och tankar samt locka fram erfarenheter och känslor. Konst och kultur erbjuder också verktyg för socialt växande och lärande samt för att identifiera de egna styrkorna. (THL, Kulttuurihyvinvointi ja taidelähtöiset menetelmät.) Ett av målen för kulturell välfärd är också att tillgodose olika befolkningsgruppers kulturella rättigheter. Kunskaper om det egna kulturarvet och den egna kulturmiljön hjälper barn och unga att rota sig och de ökar den övergripande trygghetskänslan.

Kulturell välfärd syns i Vanda och Kervo välfärdsområde till exempel på mötesplatserna för barnfamiljer, där man bedriver ett omfattande samarbete mellan personalen inom tjänsterna för barnfamiljer, medarbetare vid organisationer och volontärer.Barnen deltar i verksamheten på de öppna mötesplatserna tillsammans med sina föräldrar. I verksamheten ingår fri samvaro och lek samt till exempel konst- och färdighetsteman, musik, motion och utflykter. Inom sektorn för tjänster för barn, unga och familjer har man också haft ett omfattande samarbete med Vanda musikinstituts orkester Tempo, och för närvarande pilottestas i välfärdsområdet modellen TempoFamily, vars mål är att stödja hela familjens välbefinnande genom familjens gemensamma musikhobby.

Syftet med polisens förebyggande arbete är att så tidigt som möjligt förebygga störningsbeteende och brottslig verksamhet bland unga. Ungdomspolisen samarbetar med olika intressentgrupper. Genom det mångprofessionella samarbetet stöds barns och ungas välfärd och förebyggs brottslighet, till exempel med hjälp av Ankkuri-verksamheten. I samarbetet med polisen betonas det sektorsövergripande samarbetet, tidigt ingripande samt tjänster med låg tröskel, där hela familjen beaktas. Polisens lokalkännedom bidrar till att ingripa och stödja säkerheten i gemenskaper samt till att skapa nätverk med regionala aktörer. 

I välfärdsområdet pågår flera olika samarbetsprojekt och även kontinuerliga utvecklingsprocesser kring ingripande med låg tröskel, både internt och med kommuner och organisationer. Yrkesutbildade personer ska i nuläget fästa uppmärksamhet vid vilka klienter som hänvisas till Ankkuri-verksamheten för tidigt ingripande och vilka till verksamhetsmodellen som riktar sig till unga i riskzonen, som begår upprepade och allvarliga brott, eller till organisationers verksamhet av exittyp som stöder lämnandet av brottsliga kretsar. Vad gäller ungdomar i allvarlig brottslighet har man i välfärdsområdet lagt märke till ett behov av att etablera mångprofessionella team och samordna den brottsspecifika kompetensen. Situationen för ungdomar i allvarlig brottslighet bör ses som en helhet, där samarbetet med polisen är ett viktigt delområde. När det gäller unga som begått upprepade och allvarliga brott anses det till exempel vara viktigt att de unga snabbt får missbrukarvård, i synnerhet avgiftningsvård och andra tjänster som de behöver.

HUS-sammanslutningen genomför i området specialiserad sjukvård, inklusive jourverksamhet och prehospital akutsjukvård. Vanda och Kervo välfärdsområde samarbetar med HUS-sammanslutningen och även med de övriga välfärdsområdena i Nyland samt Helsingfors. I segmentarbetet enligt organiseringsavtalet för HUS utvecklas bland annat mentalvårds- och missbrukartjänsterna för barn och unga samt servicekedjan På babyresa, som förbereder för förlossning och föräldraskap. HUS tillhandahåller invånarna tjänsterna i Hälsobyn och verktyget eKonsultationer för yrkesutbildade personer.

Utarbetandet av den regionala välfärdsberättelsen och -planen inleddes med informationsinsamling under vintern 2022 och i början av år 2023, varefter välfärdsgrupperna för barn och unga, personer i arbetsför ålder och äldre sammanställde ur materialet den viktigaste kärnan gällande styrkor, orosmoment och fenomen inom hälsa och välfärd hos befolkningen i olika åldrar. Under våren 2023 fördes också de första regionala förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd med Vanda och Kervo städer, HUS-sammanslutningen och organisationsaktörer. Baserat på informationen som samlats in, kärnfrågorna som de åldersgruppsspeficika välfärdsgrupperna valt ut samt resultaten av förhandlingarna om främjande av hälsa och välfärd fastställde välfärdsområdets nämnd för närdemokrati och delaktighet insatsområdena för välfärdsområdets välfärdsplan. 

De åldersgruppsspeficika välfärdsgrupperna bearbetade därefter målen för insatsområdena för olika åldersgrupper och efter detta ordnades i juni en verkstad med ungefär 80 deltagare för att identifiera centrala åtgärder. I verkstaden deltog vid sidan av välfärdsområdets experter även ett stort antal intressentgrupper, inklusive deltagare från organisationer, polisen, församlingar samt sektorerna vid Vanda och Kervo städer. Utifrån resultaten från denna verkstad bearbetade de åldersgruppsspecifika välfärdsgrupperna åtgärderna, indikatorerna och de parter som genomför åtgärderna, vilka beskrivs under målen. Dessa beskrivs i tabell 2. I målen och åtgärderna har man beaktat mångfalden bland invånarna i välfärdsområdet, till exempel olika språk- och kulturgrupper samt personer med funktionsnedsättning.

De åldersgruppsspecifika välfärdsgrupperna stödjer olika aktörer i genomförandet av målen och åtgärderna i välfärdsplanen. Nämnden för närdemokrati och delaktighet, välfärdsområdets ledningsgrupp och styrgruppen för främjande av hälsa och välfärd följer regelbundet upp situationen för hälsa och välfärd samt genomförandet av målen och åtgärderna i välfärdsplanerna. Utfallet för målen och åtgärderna rapporteras också till välfärdsområdesfullmäktige årligen. 

Den första regionala välfärdsberättelsen och -planen har förberetts i en utmanande förändringssituation, som bland annat har krävt att man skapar nya samarbetsstrukturer och omarbetar befintliga strukturer. Också den tidspress, under vilken beredningen gjordes, har medfört vissa utmaningar för upprättandet av berättelsen och planen. Därför är det viktigt att i början av 2024 föra en gemensam dialog om genomförandet av de åtgärder som tagits med i välfärdsplanen och att tillsammans med olika aktörer precisera ansvarsfördelningen och partnerskapen i anslutning till dem.  

Alla barn och unga får den service som de behöver tillräckligt snabbt. 

Åtgärder

1. Vi sammanställer servicebeskrivningar av tjänsterna som tillhandahålls av välfärdsområdet och dess viktigaste intressentgrupper, såsom HUS-sammanslutningen, kommunerna, organisationerna och församlingarna.
2. Vi sätter in tillgängliga digitala tjänster och tjänster i gruppform.
3. Vi utvecklar elevhälsan i samarbete med kommunerna i enlighet med den regionala elevhälsoplanen som är under beredning.
4. Vi stärker samarbetet med organisationerna genom regelbundna möten om organisationssamarbetet i enlighet med färdplanen för organisationssamarbete.
5. Vi erbjuder familjer som har barn med funktionsnedsättning tillräckligt med tjänster som stöder fostran och ork (t.ex. tjänster inom tillfällig vård och stöd som ges i hemmet).

Indikatorer

1. Servicebeskrivningarna har gjorts och finns på intranätet (ja/nej)
2. Mängden digitala tjänster och tjänster i gruppform och responsen på dem
3. Elevhälsoplanen har utarbetats och används (ja/nej)
4. Regelbundna organisationssamarbetsmöten som ordnats och responsen på dem
5. Antalet genomförda besök inom tjänster inom tillfällig vård och stöd i hemmet

Ansvar

1. Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer, sektorn för hälsovårdstjänster, sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice

Kumppanit

• HUS, kommuner, organisationer, församlingar och religiösa samfund, ICT

 

Kontaktkanalerna är tydliga och fungerande. 

Åtgärder

1. Vi säkerställer många olika kontaktsätt och sätt att hitta tjänsterna (även arbete i fält). Vi utarbetar tydliga beskrivningar av tjänstens innehåll och syfte. Vi beaktar tillräckliga kunskaper om tjänsternas innehåll ur ett mångkulturellt perspektiv.

Indikatorer

1. Brister och önskemål i fråga om att hitta tjänster och kontaktkanaler som stiger fram ur klientresponsen. Man har regelbundet kontrollerat att informationen på webbplatsen är korrekt och uppdaterad (ja/nej)

Ansvar

1. Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer, sektorn för hälsovårdstjänster, sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice, ICT, kommunikationen

Partner

• Organisationer, klienter, erfarenhetsexperter

 

Personalens kompetens ökar och hänvisningen av barn och unga till tjänster förbättras. 

Åtgärder

1. Vi utbildar personalen i evidensbaserade metoder.
2. Vi producerar sektorsövergripande regelbunden introduktion, vilket också omfattar introduktion i organisationers, församlingars och religiösa samfunds verksamhet.
3. Vi producerar mångsidig utbildning och introduktion bland annat i form av videor.
4. Vi sörjer för att personalen har tillräcklig kompetens och yrkesskicklighet om specialgrupper genom att ordna flera utbildningar.

Indikatorer

1. Deltagande i personalutbildning (kompetens i evidensbaserade metoder) 
2. Introduktionsmaterialet har utarbetats och används (ja/nej)
3. Antalet utbildningar som producerats och respons
4. Antalet utbildningar och deltagare samt respons

Ansvar

1. Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer, sektorn för hälsovårdstjänster, sektorn för vuxensocialarbete och funktionshinderservice

Partner

• Organisationer, församlingar och religiösa samfund, HUS

Vi tryggar rätten till tillräckligt stöd för barn som behöver stöd inom barnskyddet.        

Åtgärder

1. Vi hänvisar klienterna genast från den första kontakten till de tjänster som finns tillgängliga med beaktande av förebyggande tjänster.
2. Vi stärker barnskyddets dragnings- och hållkraft för att trygga personalens tillräcklighet.
3. Vi intensifierar samarbetet med organisationer, församlingar och religiösa samfund i klienthandledningen.

Indikatorer

1. Hur stor andel av bedömningarna av servicebehovet har gjorts inom tidsfristen
2. Varje klient inom barnskyddet har en egen socialarbetare (ja/nej). Tillsättningsgrad av vakanser och avgångsomsättning
3. Man har som stöd för handledningen utarbetat en sammanställning av organisationernas, församlingarnas och de religiösa samfundens tjänster och tagit den i bruk (ja/nej)

Ansvar

1. Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer samt HR

Partner

• Serviceområdet för funktionshinderservice, organisationer, församlingar och religiösa samfund

 

Ungdomsbrottsligheten och dess negativa följder minskar. 

Åtgärder

1. Vi ökar arbetet i fält och samarbetet med organisationer och andra aktörer för att nå barn, unga och familjer.

Indikatorer

1. Ungdomsbrottslighet, antalet allvarliga brott, barn och unga

Ansvar

1. Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer

Partner

• Polisen, organisationer, de övriga sektorerna i välfärdsområdet, kommuner (särskilt skolor och läroanstalter)

 

Förutsättningarna för klienternas livskompetens tryggas och stärks. 

Åtgärder

1. Vi utvecklar elevhälsotjänsterna klientorienterat utifrån klientresponsen och genom att göra klienterna delaktiga i utarbetandet av elevhälsoplanen. På så sätt kan vi bättre trygga och stärka förutsättningarna för elevernas och studerandenas livskompetens.

Indikatorer

1. QPro-klientrespons på elevhälsotjänster, frågorna om stödet för välbefinnandet i enkäten Hälsa i skolan

Ansvar

1. Elevhälsa

Partner

• Elever och studerande, vårdnadshavare, välfärdsområdets övriga tjänster, kommuner, utbildningsanordnare

Barns och ungas tillgång till mentalvårds- och missbrukartjänsterna i rätt tid förbättras.

Åtgärder

1. Vi förtydligar och utvecklar servicekedjan för mentalvårds- och missbruksarbetet för barn och unga.

Indikatorer

1. En beskrivning av servicekedjan som stöder arbetsvardagen har utarbetats (ja/nej) och organisationsändringarna har genomförts (ja/nej). 

Ansvar

1. Arbetsgruppen för servicekedjan för tjänster för barn, unga och familjer

Partner

• Organisationer (även med beaktande av välfärdsområdets framtida strukturer för organisationssamarbetet), HUS  

Vi stöder barns och ungas samt olika sammanslutningars verksamhetsmöjligheter så att ingen blir ensam.     

Åtgärder

1. Vi utvecklar verksamhetsmodellen med familjecenter och inleder familjecenterliknande verksamhet med beaktande av volontärverksamhet och barns och ungas delaktighet.

Indikatorer

1. Tillräcklig information om tjänsterna vid familjecentret (klientrespons) och utveckling av verksamhetsmodellen med familjecenter och inledande av verksamheten 

Ansvar

1. Tjänster för barn, unga och familjer, RRP-projektet

Partner

• Kommuner (särskilt småbarnspedagogik och skolor), organisationer, församlingar och religiösa samfund

 

Vi förebygger marginalisering av barn och unga.

Åtgärder

1. Vi stöder verksamhetsförutsättningarna för mötesplatser med låg tröskel.
2. Vi stärker kompetensen hos yrkespersoner som arbetar med barn och unga genom utbildningar som vi producerar i samarbete med organisationer och läroanstalter och där vi utnyttjar erfarenhetsexpertis.
3. Vi granskar regelbundet tillgängligheten i välfärdsområdets nya lokaler, till exempel med hjälp av tillgänglighetspromenader.

Indikatorer

1. Antalet klientrelationer inom barnskyddet och andelen personer som känner sig ensamma i procent av eleverna i samma årskurs (enkäten Hälsa i skolan)
2. Antalet utbildningar som ordnats, antal deltagare och respons
3. Tillgänglighetspromenader har genomförts i nya lokaler (ja/nej) 

Ansvar

1. Tjänster för barn, unga och familjer, övriga sektorer

Partner

• Kommuner, organisationer, erfarenhetsexperter

Verksamhetsmodellen med familjecenter tas fullskaligt i bruk. 

Åtgärder

1. I verksamhetsmodellen för familjecenter sammanför vi olika aktörer och stärker informationen om det regionala samarbetet och verksamheten.

Indikatorer

1. Den regionala verksamheten har inletts och samarbetet utvidgas till alla sektorer (ja/nej), klientrespons

Ansvar

1. Tjänster för barn, unga och familjer, alla sektorer

Partner

• Kommuner (särskilt småbarnspedagogik), organisationer, församlingar och religiösa samfund, klienter

 

Vi gör klientarbetet där flera aktörer deltar smidigare över sektors-, serviceområdes- och enhetsgränserna. 

Åtgärder

1. Med hjälp av bland annat servicebeskrivningar ökar vi kännedomen om olika aktörers tjänster samt möjligheterna att beakta andra aktörers tjänster som en del av servicestigarna. 
2. Vi möjliggör konsultation i olika tjänster som stöd för klienthandledningen.
3. Vi säkerställer att familjer som behöver många olika stödformer får den mångprofessionella konsultationsgruppens stöd. 
4. Vi erbjuder regelbundet tjänster som stöder närståendevården, till exempel coachning, kamratstödsträffar och utbildning.

Indikatorer

1. Servicebeskrivningar har gjorts och finns på intranätet (ja/nej)
2. Konsultationspraxis har avtalats och används
3. Antalet klienter som hänvisats till en mångprofessionell konsultationsgrupp och kösituationen
4. Stödtjänster för närståendevårdarens vårduppgift har genomförts x st./år

Ansvar

1. Alla sektorer

Partner

• Kommuner (särskilt småbarnspedagogik och skolor), organisationer, församlingar och religiösa samfund, klienter, ICT

Duodecim 2019. Elämän tarkoitus tärkeää myös nuorten hyvinvoinnille. 
https://www.duodecim.fi/2019/04/15/elaman-tarkoitus-tarkeaa-myos-nuorten-hyvinvoinnille/.

Folkpensionsanstalten (FPA) 2022. Statistikdatabasen Kelasto. Mottagare av handikappbidrag och utbetalda förmåner 2022.

Kervo stad 2023. Hyvinvointikertomus ja hyvinvointisuunnitelma. https://kerava.production.geniem.io/uploads/sites/2/2023/05/keravan-hyvinvointikertomus-2022-ja-hyvinvointisuunnitelma-20232025.pdf.

Barnombudsmannen 2021. Livet av barn med funktionshinder. Barnombudsmannens publikationer 2021:4.https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/bitstream/handle/10024/163568/Vammaisuus%20ja%20lapsen%20oikeudet.pdf?sequence=1&isAllowed=y.

Barnombudsmannen 2022. Barnbarometern 2022. Barnombudsmannens byrås publikationer 2022:9. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/164477.

 Barnskyddslag 417/2007. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2007/20070417.

Undervisnings- och kulturministeriet 2023. Utredning: Utvecklingsåtgärder behövs inom stödtjänster för studerande med funktionsnedsättning och studerande som behöver särskilt stöd på andra stadiet. https://valtioneuvosto.fi/-/1410845/selvitys-kehittamistoimia-tarvitaan-vammaisten-ja-erityista-tukea-tarvitsevien-opiskelijoiden-tukipalveluihin-toisella-asteella?languageId=sv_SE.

Lag om elev- och studerandevård 1287/2013. https://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2013/20131287#a25.5.2022-377.

Socialvårdslag 1301/2014. https://finlex.fi/sv/laki/ajantasa/2014/20141301.

Teittinen, A. & Vesala, H. 2022. Vammaisten ihmisten syrjintäkokemuksia koulutuksen kentällä. Oppimisen ja oppimisvaikeuksien erityislehti, 2022, Vol. 32. Vammaistutkimuksen teemanumero, Niilo Mäki -säätiö. 
33–49. https://bulletin.nmi.fi/wp-content/uploads/2022/05/Bulletin_E_2022_33-49.pdf.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). HYTE-koefficienten – ett incitament för välfärdsområdena. https://thl.fi/sv/teman/ledningen-av-framjandet-av-halsa-och-valfard/valfardsledning/regional-valfardsledning/hyte-koefficienten-ett-incitament-for-valfardsomradena.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Resultaten av enkäten Hälsa i skolan. https://thl.fi/sv/forskning-och-utveckling/undersokningar-och-projekt/enkaten-halsa-i-skolan/resultat-av-enkaten-halsa-i-skolan.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Kulttuurihyvinvointi ja taidelähtöiset menetelmät. https://thl.fi/fi/web/lapset-nuoret-ja-perheet/kehittyvat-kaytannot/kulttuurihyvinvointi-ja-taidelahtoiset-menetelmat.

Institutet för hälsa och välfärd (THL). Sammanlagt antal klienter inom barnskyddet i Vanda och Kervo 2018–2022. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=lastensuojelu.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2020–2021. Personer i åldern 18–24 år som riskerar att marginaliseras. Sotkanet. https://sotkanet.fi/sotkanet/fi/haku?q=syrj%C3%A4ytymisriskiss%C3%A4.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2020. Föräldern mycket nöjd med sitt liv. Enkäten FinLapset. https://sampo.thl.fi/pivot/prod/fi/lth/fl1bp/summary_vanhemmat2.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) 2023. Nationella vaccinationsregistret och uppföljning av vaccinationsprogrammet. https://thl.fi/sv/teman/infektionssjukdomar-och-vaccinationer/uppfoljningssystem-och-register/nationella-vaccinationsregistret-och-uppfoljning-av-vaccinationsprogrammet.

Statistikcentralen. Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990–2022. https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11ra.px/.

Statsrådets förordning 338/2011 om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga. https://www.finlex.fi/fi/laki/alkup/2011/20110338.

Statsrådet 2021. Den nationella barnstrategin: Kommittébetänkande. Statsrådets publikationer 2021:9. https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/162864. 

Vanda stad. Turvallinen ympäristö ja jengiytyminen. https://www.vantaa.fi/fi/blogit/kaupunkiturvallisuus/turvallinen-ymparisto-ja-jengiytyminen.

Vanda stad 2023. Vanda välfärdsplan 2023–2025. https://www.vantaa.fi/sites/default/files/document/Vantaa_Hyvinvointisuunnitelma2023-2025.pdf.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Delårsöversikt 1/2023. https://vakehyva.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Aluevaltuusto/Kokous_1262023/Vantaan_ja_Keravan_hyvinvointialueen_osa(6630).

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Delårsöversikt 2/2023. https://vakehyva.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Aluehallitus/Kokous_592023/Vantaan_ja_Keravan_hyvinvointialueen_2_o(8168).

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Delårsöversikt 3/2023. https://vakehyva.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Aluehallitus/Kokous_7112023/Vantaan_ja_Keravan_hyvinvointialueen_3_o(8468).

Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Enkät bland intressentgrupper. Forms-enkät.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2023. Klienterna inom mun- och tandvården. Kunskapsledning. Opublicerad statistik. 

Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Budget 2023 och ekonomiplan 2023–2026. https://vakehyva.cloudnc.fi/fi-FI/Toimielimet/Aluevaltuusto/Kokous_20122022/Talousarvion_2023_ja_taloussuunnitelman_(3973).

Vanda och Kervo välfärdsområde. Jämställd och jämlik delaktighet – Vanda och Kervo välfärdsområdes delaktighetsprogram 2023–2025. https://vakehyva.fi/sites/default/files/document/Osallisuusohjelma_2023-2025_print_.pdf.

Vanda och Kervo välfärdsområde 2022. Vanda och Kervo välfärdsområdesstrategi. https://vakehyva.fi/sv/beslutsfattande-och-organisation/strategi.