Aktivera inställningscookies för att kunna använda automatiska översättningar.
Enligt lagen om elev- och studerandevård ska ett välfärdsområde ha en regional elevhälsoplan för ordnandet av de elevhälsotjänster som välfärdsområdet ansvarar för. Den regionala elevhälsoplanen utarbetas i en regional samarbetsgrupp för elevhälsan och bygger på utbildningsanordnarnas elevhälsoplaner. Planen beskriver hur elevhälsotjänsterna ska ordnas. Med planen tryggar man också en jämn servicekvalitet och stärker samarbetet. Planen styr elevhälsopersonalens arbete.
Elevhälsa är det arbete som bedrivs i skolor och läroanstalter för att främja, upprätthålla och skapa förutsättningar för elevernas och de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande. Elevhälsotjänsterna riktar sig till studerande i förskolan, grundskolan och på andra stadiet, deras vårdnadshavare samt läroanstalten.
Undervisningsväsendet, förskoleverksamheten och välfärdsområdet genomför elevhälsan genom ett planerat sektorsövergripande samarbete, vilket även sker i samarbete med de studerande, deras vårdnadshavare och, vid behov, andra samarbetspartner. Elevhälsan delas upp i generellt inriktad och individuellt inriktad elevhälsa. Generellt inriktad elevhälsa är primärt och förebyggande, och något som angår alla. Individuellt inriktad elevhälsa är i sin tur individuellt, förebyggande och stödjande.
Den regionala elevhälsoplanen fogas till den regionala välfärdsplanen för barn och unga. Målen i den regionala elevhälsoplanen utvärderas i samband med utvärderingen av den regionala välfärdsplanen.
Följande termer används i planen:
Elevhälsotjänsterna i Vanda och Kervo välfärdsområde:
Studentvårdstjänster | Vanda och Kervo välfärdsområde
Ansvar för anordnandet (lagen om elev- och studerandevård 9 §)
Välfärdsområdet svarar för ordnandet av elevhälsotjänster för de studerande som deltar i sådan undervisning eller utbildning som avses i 1 § i lagen om elev- och studerandevård oberoende av de studerandes hemvist. Välfärdsområdet är skyldigt att ordna elevhälsotjänster för de studerande också när utbildningsanordnaren är en privat aktör eller staten, om inte utbildningsanordnaren beslutar att ordna tjänsterna helt eller delvis i egen regi och på egen bekostnad. Även då kan välfärdsområdet ge utbildningsanordnaren stöd för att ordna tjänsterna. Verksamheten inom elevhälsan genomförs som undervisningsväsendets samt välfärdsområdets sektorsövergripande systematiska samarbete med de studerande och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter. (Lagen om elev- och studerandevård 25.5.2022/377) En studerande har rätt att avgiftsfritt anlita sådan elevhälsa som han eller hon behöver för att kunna delta i undervisningen eller utbildningen.
En samlad elevhälsa (lagen om elev- och studerandevård 3§)
Med elevhälsa avses främjande och upprätthållande av de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande och understödjande verksamheter inom läroanstalten. Med elevhälsa avses såväl elevvård enligt lagen om grundläggande utbildning som studerandevård enligt gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning. Elevhälsan ska främst vara förebyggande elevhälsa med generell inriktning som stöder hela läroanstalten. De studerande ska dessutom ha rätt till individuellt inriktad elevhälsa.
Elevhälsan omfattar elevhälsa i enlighet med en läroplan som godkänts av en utbildningsanordnare enligt lagen om grundläggande utbildning eller gymnasielagen och elevhälsa i form av studerandevård som en utbildningsanordnare har beslutat om i enlighet med 99 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildning samt elevhälsotjänster, vilka är psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovårdstjänster. (14.12.2017/886.) Verksamheten inom elevhälsan genomförs som undervisningsväsendets samt välfärdsområdets sektorsövergripande systematiska samarbete med de studerande och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter.
Principen om närservice (hälso- och sjukvårdslagen 15 a§; lagen om elev- och studerandevård 9§)
Välfärdsområdet ska ordna elevhälsotjänster för elever och studerande som genomgår i 1 § i lagen om elev- och studerandevård (1287/2013) avsedd utbildning vid de skolor och läroanstalter som är belägna inom dess område oberoende av elevernas och de studerandes hemkommun. Elevhälsotjänsterna ska bilda en enhetlig funktionell helhet och samarbeta med utbildningsanordnare, föräldrar och vårdnadshavare, undervisningspersonal och med andra relevanta aktörer. Elevhälsotjänsterna ska vara lättillgängliga för eleverna och de studerande. Välfärdsområdet ska i första hand ordna tjänsterna i skolan eller vid läroanstalten. Utbildningsanordnaren ska ställa lokaler som lämpar sig för ordnandet av tjänsterna till välfärdsområdets förfogande. Om utbildningsanordnaren inte har möjlighet att erbjuda för ändamålet lämpliga lokaler i skolan eller vid läroanstalten, ska välfärdsområdet ordna tjänsterna i sådana för ändamålet lämpade lokaler i skolans eller läroanstaltens omedelbara närhet som utbildningsanordnaren tillhandahåller. (Hälso- och sjukvårdslagen 15 a §.)
Möjlighet att nå hälsovårdare och läkare inom skol- och studerandehälsovården (lagen om elev- och studerandevård 17§)
Hälsovårdarens arbetstid inom skol- och studerandehälsovården ska ordnas så att de studerande i förekommande fall har möjlighet att besöka hälsovårdarens mottagning också utan tidsbeställning. De studerande ska ges möjlighet att vardagar under tjänstetid under samma dag få kontakt med studerandehälsovården. Bedömning av vårdbehovet och erhållande av vård som i samband med bedömningen har konstaterats vara medicinskt eller odontologiskt nödvändig ska ordnas i enlighet med vad som föreskrivs i 51 a och 51 b § i hälso- och sjukvårdslagen. (Lagen om elev- och studerandevård 17 §.)
Rätt att anlita elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster (lagen om elev- och studerandevård 15 §)
Elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster ska vara lättillgängliga för de studerande. Välfärdsområdet ska i första hand ordna tjänsterna vid läroanstalten. En studerande ska ges möjlighet till ett personligt samtal med elevhälsans psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att den studerande har begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag. (Lagen om elev- och studerandevård 15 §.)
Utifrån en bedömning av elevhälsans psykolog eller kurator har den studerande rätt att få tillräckligt stöd och tillräcklig handledning för att problem relaterade till hans eller hennes studier och utveckling ska kunna förebyggas och övervinnas. Vid behov ska den studerande hänvisas till andra elevhälsotjänster och annan verksamhet som stöder barn och unga i behov av särskilt stöd. (Lagen om elev- och studerandevård 15 §.)
Välfärdsområdet är skyldigt att ordna psykolog- och kuratorstjänster för de studerande också när utbildningsanordnaren är en privat aktör eller staten, om inte utbildningsanordnaren beslutar att ordna tjänsterna helt eller delvis i egen regi och på egen bekostnad. (Lagen om elev- och studerandevård 9 §.)
Om en elev eller studerande på grundval av en bedömning har hänvisats till någon annan legitimerad yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården än en läkare, och den yrkesutbildade personen konstaterar att patienten för behandling av hälsoproblemet i fråga har behov av en undersökning som utförs eller vård som ges av en läkare, ska mottagningsbesök hos en läkare ordnas inom de sju dygn som följer på mottagningsbesöket hos den yrkesutbildade personen. (Hälso- och sjukvårdslagen 51 a §.)
Generellt inriktad elevhälsa (lagen om elev- och studerandevård 4§)
Med generellt inriktad elevhälsa avses i denna lag en verksamhetskultur och åtgärder som innebär att man inom hela läroanstalten främjar de studerandes inlärning, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet samt en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö. Den generellt inriktade elevhälsan genomförs av alla aktörer inom elevhälsan. Alla som arbetar med studerande vid läroanstalten samt de myndigheter och anställda som ansvarar för elevhälsotjänsterna ska i sina uppgifter främja de studerandes välbefinnande och välbefinnandet inom läroanstalten samt samarbetet mellan hemmen och läroanstalten. Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten.
Individuellt inriktad elevhälsa (lagen om elev- och studerandevård 5§)
Med individuellt inriktad elevhälsa avses i 5 § i lagen om elev- och studerandevård att en enskild studerande tillhandahålls:
1) skol- och studerandehälsovårdstjänster,
2) psykolog- och kuratorstjänster inom elevhälsan;
3) sektorsövergripande individuellt inriktade insatser från elevhälsan, och
4) social- och hälsovårdstjänster enligt 10 § som ordnas av utbildningsanordnaren. De sektorsövergripande individuellt inriktade insatserna från elevhälsan genomförs av en sektorsövergripande expertgrupp enligt 14 § 4 mom. och över insatserna ska det föras en elevhälsojournal med iakttagande av bestämmelserna i 20 §.
Skyldighet att handleda (lagen om elev- och studerandevård 11 § och 16 §)
Läroanstaltens personal och personalen inom elevhälsan ska handleda de studerande att söka de förmåner och tjänster inom elevhälsan som de behöver. (11 §). En anställd vid läroanstalten som bedömer att en studerande behöver elevhälsotjänster ska utan dröjsmål tillsammans med den studerande kontakta en anställd inom skol- eller studerandehälsovården eller elevhälsans psykolog eller kurator och lämna de uppgifter som den anställda vid läroanstalten känner till och som behövs för en bedömning av behovet av stöd (16 §).
Lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning
Lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning reglerar bland annat det stöd som ska ges de studerande och ordnandet av elevhälsan i samband med disciplin. Dessutom ingår SORA-lagstiftningen i helheten i fråga om yrkesutbildning.
I tillämpliga delar dessutom följande lagar:
Planeringen, genomförandet och utvärderingen av elevhälsan styrs av flera lagar och förordningar. Mer information följer nedan:
Lagen om elev- och studerandevård | 1287/2013 | Lagstiftning | Finlex
Lagen om grundläggande utbildning | 628/1998 | Lagstiftning | Finlex
Gymnasielagen | 714/2018 | Lagstiftning | Finlex
Lagen om yrkesutbildning | 531/2017 | Lagstiftning | Finlex
Hälso- och sjukvårdslagen | 1326/2010 | Lagstiftning | Finlex
Socialvårdslagen | 1301/2014 | Lagstiftning | Finlex
Lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet | 523/2015 | Lagstiftning | Finlex
Ungdomslagen | 1285/2016 | Lagstiftning | Finlex
Barnskyddslagen | 417/2007 | Lagstiftning | Finlex
Arbetarskyddslagen | 738/2002 | Lagstiftning | Finlex
Lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet | 621/1999 | Lagstiftning | Finlex
Dataskyddslagen | 1050/2018 | Lagstiftning | Finlex
Lagen om dataskydd vid elektronisk kommunikation | 516/2004 | Finlands lagstiftningssamling | Finlex
Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga | 338/2011 | Lagstiftning | Finlex
Lagen om fritt bildningsarbete | 632/1998 | Lagstiftning | Finlex
Lagen om patientens ställning och rättigheter | 785/1992 | Lagstiftning | Finlex
Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården | 812/2000 | Lagstiftning | Finlex
Förordning om ikraftträdande av konventionen om barnets rättigheter samt av lagen om godkännande av vissa bestämmelser i konventionen | 60/1991 | Fördragsserie | Finlex (på finska)
Lagen om elev- och studerandevård tillämpas på
Lagen om elev- och studerandevård tillämpas inte på
Elevhälsa innebär främjande och upprätthållande av de studerandes studieframgång, goda psykiska och fysiska hälsa och sociala välbefinnande och understödjande verksamheter inom läroanstalten. Med elevhälsa avses såväl elevvård enligt lagen om grundläggande utbildning som studerandevård enligt gymnasielagen och lagen om yrkesutbildning. Elevhälsan ska främst vara förebyggande elevhälsa med generell inriktning som stöder hela läroanstalten. De studerande har dessutom rätt till individuellt inriktad elevhälsa, såsom regleras i lagen.
Elevhälsan omfattar elevhälsa enligt den läroplan som godkänts av utbildningsanordnaren samt elevhälsotjänster, som består av psykolog- och kuratorstjänster samt skol- och studerandehälsovårdstjänster. Verksamheten inom elevhälsan genomförs som undervisningsväsendets samt social- och hälsovårdssektorns sektorsövergripande systematiska samarbete med de studerande och deras vårdnadshavare samt vid behov med andra samarbetsparter. Elevhälsotjänsterna genomförs på finska och svenska, och vid behov anlitas tolktjänster.
Bild: elevhälsan som helhet
Generellt inriktad elevhälsa är en verksamhetskultur och åtgärder som innebär att man inom hela läroanstalten främjar de studerandes lärande, välbefinnande, hälsa, sociala ansvarstagande, växelverkan och delaktighet samt en sund, trygg och tillgänglig studiemiljö.
Generellt inriktad elevhälsa kan genomföras till exempel i situationer där man upptäcker orolighet och problem i kamratrelationerna i skolan. I sådana fall kan man ta upp situationen i skolans elevhälsogrupp, där man kommer överens om gemensamma åtgärder till stöd för hela skolgemenskapen. När det gäller elevhälsotjänsterna kan man komma överens om till exempel följande: man genomför gruppdiskussioner i klasserna om interaktion, hjälper lärarna att granska gruppdynamiken och vardagsstrukturerna samt diskuterar arbetsenergin och skoldagens rytm tillsammans med eleverna. Effekterna av åtgärderna följs upp i elevhälsogruppen.
Läroanstaltens personal bär det primära ansvaret för välbefinnandet inom läroanstalten. Den generellt inriktade elevhälsan genomförs av alla aktörer inom elevhälsan. Alla som arbetar med studerande vid läroanstalten samt de myndigheter och anställda som ansvarar för elevhälsotjänsterna ska i sina uppgifter främja de studerandes välbefinnande och välbefinnandet inom läroanstalten samt samarbetet mellan hemmen och läroanstalten.
Individuellt inriktad elevhälsa är skol- och studerandehälsovårdstjänster för enskilda elever och studerande, kurator- och psykologtjänster inom elevhälsan samt sektorsövergripande individuellt inriktad elevhälsa. Individuellt inriktad elevhälsa kan vara förebyggande eller erbjuda tidigt stöd.
I elevhälsotjänsterna framhålls tidigt stöd, förebyggande insatser och tjänster med låg tröskel för att stärka barnens och de ungas välbefinnande. Elevhälsotjänsterna ska vara lättillgängliga för eleverna och de studerande. Tjänsterna ordnas i första hand i skolan eller vid läroanstalten. Dessutom erbjuds elektroniska tjänster i den mån det är möjligt. Information om tjänsterna lämnas bland annat vid skolaktiviteter, i läroanstalternas informationskanaler, på sociala medier och på webbplatser. Vanda och Kervo välfärdsområde är ett av Finlands mest flerspråkiga välfärdsområden. Därför är det viktigt att informera om elevhälsotjänsterna via flera kanaler och på flera språk, med beaktande av jämlikheten i tjänsterna.
Klienten har rätt att av den som tillhandahåller socialvården få högklassig socialvård och ett gott bemötande utan diskriminering. Klienten ska bemötas så att hans eller hennes övertygelse och integritet respekteras och människovärde inte kränks. När socialvård tillhandahålls ska klientens önskemål, åsikter, intresse och individuella behov samt hans eller hennes modersmål och kulturella bakgrund beaktas. (Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 2000). Inom elevhälsan arbetar man på ett kultursensitivt sätt, och vid behov anlitar man till exempel tolk för att genomföra tjänsterna.
Elevhälsans insatser genomförs i samverkan med den studerande och hans eller hennes vårdnadshavare. Den studerandes egna önskemål och åsikter ska i enlighet med hans eller hennes ålder, utvecklingsnivå och övriga personliga förutsättningar beaktas i åtgärder och avgöranden som gäller honom eller henne. En minderårig och en annan omyndig får av vägande skäl förbjuda att hans eller hennes vårdnadshavare eller någon annan laglig företrädare deltar i behandlingen av ett elevhälsoärende som gäller den minderårige eller den omyndige och förbjuda att sekretessbelagda elevhälsoupplysningar som gäller honom eller henne lämnas ut till vårdnadshavaren eller någon annan laglig företrädare, om detta inte klart strider mot den minderåriges eller den omyndiges intresse. En yrkesutbildad person inom social- eller hälsovården som hör till personalen inom elevhälsan ska bedöma huruvida en omyndig persons intressen tillgodoses. Vårdnadshavaren har däremot inte rätt att förbjuda en minderårig att anlita elevhälsotjänster. (Lagen om elev- och studerandevård 2013, Lag om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 1992 och 2000)
I enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning tryggas även inom elevhälsan jämlik rätt till välbefinnande och delaktighet för barn och unga med funktionsnedsättning och till de elevhälsotjänster som de behöver som en del av den allmänna elevhälsan. Elevhälsotjänsterna ska ordnas så att de är tillgängliga och hinderfria för barn och unga med funktionsnedsättning och att de beaktar individuella behov, inklusive rimliga anpassningar, stöd i rätt tid och ett välfungerande sektorsövergripande samarbete. Synpunkter från barn och unga med funktionsnedsättning beaktas i de elevhälsoåtgärder som rör dem, i enlighet med deras ålder och utvecklingsnivå, och deras delaktighet stärks.
Elevhälsan genomförs i samarbete mellan Vanda och Kervo välfärdsområde och utbildningsanordnarna. Välfärdsområdet ansvarar för att ordna elevhälsotjänsterna vid läroanstalterna inom Vanda och Kervo välfärdsområde. Utbildningsanordnaren ansvarar för att utbildningsanordnarens elevhälsoplan genomförs. Utbildningsanordnaren ska se till att det finns lämpliga lokaler för elevhälsotjänsterna vid läroanstalten eller i dess omedelbara närhet. Lokalerna ska vara lättillgängliga för de studerande.
Bild: Generellt inriktad elevhälsa är primärt och angår alla aktörer
Gemensamt för alla yrkespersoner inom elevhälsan: Sektorsövergripande nätverkssamarbete, konsultation, planer, stöd och uppföljning samt gemensamt arbete som främjar en hälsosam och säker studiemiljö och välmående studiegemenskap.
Skolhälsovården är en lagstadgad hälsovårdstjänst som riktar sig till elever i grundskolan och deras familjer och som är tillgänglig i skolan eller i dess omedelbara närhet (Hälsovårdslagen 2022). Skolhälsovårdens uppgifter omfattar:
Genomförandet av och innehållet i skolhälsovårdstjänsterna styrs av Statsrådets förordning om rådgivningsverksamhet, skol- och studerandehälsovård samt förebyggande mun- och tandvård för barn och unga 338/2011 samt Institutet för hälsa och välfärd och deras databas NEUKO.
Här hittar du mer information om skolhälsovårdstjänsterna:
Skolhälsovård | Vanda och Kervo välfärdsområde
Studerandehälsovård Studerandehälsovården omfattar hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande verksamhet. Målet med studerandehälsovårdstjänsterna är att upprätthålla och främja de studerandes välbefinnande
Genomförandet av och innehållet i studerandehälsovårdstjänsterna styrs av Guiden för studerandehälsovården från 2021 samt Institutet för hälsa och välfärds databas NEUKO. Studerandehälsovården ska ordnas så att den studerande har möjlighet att omedelbart få kontakt med studerandehälsovården under tjänstetid på vardagar, och tjänsterna ska vara tillgängliga åtminstone under dagtid på vardagar. Dessutom ska studerande på andra stadiet vid behov kunna besöka hälsovårdarens mottagning utan tidsbeställning.
Här hittar du mer information om studerandehälsovårdstjänster:
Studerandehälsovård | Vanda och Kervo välfärdsområde
Kuratorstjänster Kuratorn främjar och stöder de studerandes lärande, skolgång och studier, välbefinnande samt sociala färdigheter och funktionsförmåga. Kuratorn samarbetar med familjerna, övrig personal vid läroanstalten och olika samarbetsnätverk. Kuratorstjänsterna är lagstadgade, frivilliga och konfidentiella. Kuratorstjänsterna ingår i socialvårdstjänsterna.
Här hittar du mer information om kuratorstjänsten:
Kuratorstjänster för barn i förskoleåldern | Vanda och Kervo välfärdsområde (på finska)
Kuratorstjänster | Vanda och Kervo välfärdsområde
Kuratorstjänster på andra stadiet | Vanda och Kervo välfärdsområde (på finska)
Psykologtjänster Psykologen stöder den studerandes lärande, skolgång, studier samt sociala och psykiska färdigheter och välbefinnande. Psykologen kan även göra psykologiska bedömningar för att till exempel utreda bakgrundsorsakerna till emotionella utmaningar eller inlärningssvårigheter hos den studerande och vid behov hänvisa till andra tjänster för vidare undersökningar eller behandling. Psykologen samarbetar med familjen, andra närstående och samarbetspartner. Psykologtjänsterna är lagstadgade, frivilliga och konfidentiella.
Här hittar du mer information om psykologtjänster:
Psykologtjänster för barn i förskoleåldern | Vanda och Kervo välfärdsområde (på finska)
Psykologtjänster inom den grundläggande utbildningen | Vanda och Kervo välfärdsområde (på finska)
Elevhälsans psykologtjänster | Vanda och Kervo välfärdsområde
Den regionala samarbetsgruppen för elevhälsan
Den regionala samarbetsgruppen för elevhälsan har följande uppgifter:
Medlemmar: företrädare för förvaltningen för elevhälsan inom välfärdsområdet, företrädare för de anställda inom välfärdsområdet, företrädare för utbildningsanordnarna, företrädare för de studerande/ungdomsrådet, företrädare för vårdnadshavare till minderåriga studerande, tvåspråkiga (svenska) företrädare.
Styrgruppen för elevhälsan
Styrgruppen för elevhälsan för varje utbildningsanordnare ansvarar för den allmänna planeringen och utvecklingen. Styrgruppen säkerställer att elevhälsan är strategiskt integrerad i läroanstaltens verksamhet, utarbetar nödvändiga planer och följer upp deras genomförande i samarbete med välfärdsområdet. Gruppen ansvarar för planering, utveckling, genomförande och utvärdering av den generellt inriktade elevhälsan.
Gruppens sammansättning och arbetssätt beslutas lokalt. Styrgruppen för elevhälsan kan också vara gemensam för två eller flera utbildningsanordnare, eller så kan de uppgifter som ålagts den skötas av en annan grupp som är lämplig för uppgiften.
Generellt inriktad elevhälsa och läroanstaltsspecifika elevhälsogrupper
En sektorsövergripande, läroanstaltsspecifik elevhälsogrupp eller någon annan sektorsövergripande, läroanstaltsspecifik grupp som är lämplig för uppgiften ansvarar för planeringen, utvecklingen, genomförandet och utvärderingen av elevhälsan vid läroanstalten. Den läroanstaltsspecifika elevhälsogruppen leds av en företrädare som utsetts av utbildningsanordnaren och som också ansvarar för att elevhälsan genomförs i enlighet med lagen. Övriga medlemmar är bland annat en lärare, en psykolog, en hälsovårdare, en läkare, en kurator och en företrädare för de studerande.
Den läroanstaltsspecifika elevhälsogruppen samordnar den generellt inriktade elevhälsan, som bedrivs av hela skolgemenskapen. Den generellt inriktade elevhälsan har till uppgift att:
Elevhälsans roll har stärkts i och med revideringen av stöd för lärande, särskilt när det gäller sektorsövergripande samarbete, där experter inom elevhälsan aktivt deltar i utvärderingen och planeringen av elevspecifika stödåtgärder. Den generellt inriktade elevhälsan har blivit en central del av läroanstaltens verksamhetskultur. Samarbetet mellan lärarna och elevhälsan har blivit tydligare. Ansvarsfördelningen beskrivs i den lokala läroplanen. Inom förskoleundervisningen har beröringspunkterna mellan elevhälsan och stödet för lärande förtydligats, för att barnet ska kunna få ett heltäckande stöd på ett sömlöst sätt.
Läs mer om revideringen här: Stöd för lärande och skolgång | Skolverket
Sektorsövergripande expertgrupp
En sektorsövergripande expertgrupp, som sammanställs från fall till fall för att stödja de studerande, möjliggör en sektorsövergripande hantering av de studerandes ärenden. Syftet med arbetet är att utreda behovet av stöd från elevhälsan för en enskild studerande eller en grupp av studerande samt att ordna tjänsterna. Gruppen sammankallas av den representant för undervisningspersonalen eller elevhälsan som ansvarar för ärendet utifrån sina arbetsuppgifter. Expertgruppens sammansättning i varje enskilt fall baseras på en individuell bedömning, det ärende som ska behandlas och den kompetens som krävs för det. Experter kan utses till medlemmar i expertgruppen endast med den studerandes samtycke eller, om han eller hon av exceptionella skäl inte har förutsättningar att bedöma betydelsen av det samtycke som ska ges, med hans eller hennes vårdnadshavares samtycke. Expertgruppen utser en ansvarig person bland sina medlemmar. Med den studerandes specificerade skriftliga samtycke kan även andra nödvändiga samarbetspartner inom elevhälsan eller den studerandes närstående delta i behandlingen av ärendet.
Den sektorsövergripande expertgruppen kan bestå av bland annat följande experter: lärare, kurator, psykolog, läkare, hälsovårdare, specialpedagog, rektor och andra yrkesutbildade personer, t.ex. skol- och studievägledare.
Dessutom bedrivs ett omfattande samarbete inom många olika samarbetsforum
Elevhälsotjänsterna samarbetar även med bland annat följande instanser:
Bild: samarbetsstruktur
Samarbete för att förebygga rusmedelsbruk
Lagen om organisering av det förebyggande rusmedelsarbetet (523/2015) ålägger kommuner och välfärdsområden att bedriva förebyggande rusmedelsarbete som en del av det övergripande arbetet med att främja hälsa och välbefinnande.
Kommunerna främjar det förebyggande rusmedelsarbetets insatser inom sina olika förvaltningsområden, till exempel i skolor och läroanstalter. Välfärdsområdena ansvarar i sin tur för att samordna kommunernas och välfärdsområdets arbete, stödja kommunerna samt säkerställa att det förebyggande rusmedelsarbetet genomförs i social- och hälsovårdstjänsterna. Arbetet i skolor och läroanstalter spelar en viktig roll i det förebyggande rusmedelsarbetet. Kommunerna ansvarar för det förebyggande rusmedelsarbetet vid läroanstalterna, men arbetet sker i ett sektorsövergripande samarbete mellan kommunerna, välfärdsområdet och andra aktörer.
Elevhälsogruppen kan samordna det förebyggande rusmedelsarbetet i skolor och läroanstalter i samarbete med skolans eller läroanstaltens ledning. Utbildningsanordnarens elevhälso- och rusmedelsplaner samt det stöd som kommunen eller välfärdsområdet erbjuder används som hjälp i arbetet. Den regionala välfärdsplanen innehåller en plan för det regionala förebyggande rusmedelsarbetet. I planen för det förebyggande rusmedelsarbetet beskrivs målen och åtgärderna för det förebyggande rusmedelsarbetet, som genomförs i samarbete med välfärdsområdet, städerna och andra aktörer i regionen. Planen för det förebyggande rusmedelsarbetet innehåller även mål och åtgärder för det förebyggande rusmedelsarbetet med barn och unga.
Skolans och läroanstaltens ledning ser till att personalen får tillräcklig introduktion till de regler och förfaranden som gäller för det förebyggande rusmedelsarbetet, samt till den praxis och de undervisningsinnehåll som rör verksamhetskulturen. Under introduktionen kan man fästa vikt vid till exempel att alla medarbetare vet hur de ska ta upp elevernas eller de studerandes användning av rusmedel, tobak och nikotinprodukter eller spelande på ett konsekvent sätt så fort det uppstår oro eller användning upptäcks. Dessutom tar studerandehälsovården systematiskt upp frågan om rusmedelsbruk vid hälsokontrollerna för alla elever och studerande i vissa årskurser och på andra stadiet. (Ledning av det rusmedelsförebyggande arbetet i skolor och läroanstalter | Utbildningsstyrelsen)
Samarbete för att skydda de studerande mot mobbning, trakasserier och våld
I skolor, vid läroanstalter och inom förskoleverksamheter ansvarar hela personalen för barnens, de ungas och gemenskapens säkerhet. Verksamhetskulturen vid läroanstalterna ska främja säkerhet och välbefinnande, likabehandling och jämställdhet samt utveckla gemenskapen. Arbetet med att förebygga mobbning, trakasserier och våld bedrivs i samarbete med utbildningsanordnarna. Gemensamma verksamhetsmodeller byggs upp i samarbete med bland annat studerande, vårdnadshavare, ungdomsarbetet, polisen eller församlingen och olika organisationer.
När det gäller brott som begås av personer under 15 år stöds man av den sektorsövergripande Ankarverksamheten i området, som samordnas av polisen. Förutom elevhälsans individuellt inriktade tjänster är familjerådgivningen och socialvården de vanligaste samarbetspartnerna inom välfärdsområdet.
Utbildningsanordnarnas elevhälsoplaner beskriver åtgärder för att skydda eleven/den studerande mot trakasserier.
VANDA: Vandas arbete mot mobbning | Vanda
KERVO: Säkerhet i skolan – Kervo (på finska)
KEUDA: Kiusaamisen-hairinnan-ja-vakivallan-vastainen-suunnitelma-2025.pdf
Samarbete i situationer med mycket frånvaro eller där framstegen i studierna äventyras
Utbildningsanordnaren är skyldig att följa upp elevens frånvaro och meddela elevens vårdnadshavare om otillåten frånvaro. Frånvaro bör även hanteras genom åtgärder från elevhälsan, och den studerandes skolgång och framsteg i studierna bör tryggas i samarbete med utbildningsanordnarens personal och vårdnadshavaren. Personalen inom elevhälsan i välfärdsområdet samarbetar i enlighet med de gemensamt överenskomna modeller som utbildningsanordnarna har utarbetat.
Personalresurserna inom elevhälsotjänsterna styrs på nationell nivå av lagar och rekommendationer. Genom att genomföra dessa säkerställer man att det finns tillräckligt med personal för elevhälsotjänsterna och för att sköta de lagstadgade uppgifterna. Personaldimensioneringen betraktas som en regional helhet, med beaktande av att elevhälsan är ett förebyggande arbete som främjar de studerandes välbefinnande och som bedrivs både gemensamt och individuellt. Elevhälsans fokus ligger på förebyggande arbete och gemensamt inriktad elevhälsa. I samarbete med utbildningsanordnaren säkerställer man att resurserna fördelas rätt och att elevhälsan fungerar som helhet samt att gemensamma rutiner utvecklas.
Dimensioneringen av kurator- och psykologtjänsterna är fastställd i lag. 670 studerande per årsverke inom kuratorstjänsterna och 780 studerande per årsverke inom psykologtjänsterna. Den lagstadgade dimensioneringen av kuratorer och psykologer gäller tjänster inom förskoleverksamheten och den grundläggande utbildningen samt utbildning på andra stadiet.
Dimensioneringarna av hälsovårdare och läkare är rekommendationer. THL:s rekommendation i fråga om hälsovårdare är 460 elever per årsverke och i fråga om skolläkare 2 100 elever per årsverke i grundskolan. Rekommenderad dimensionering av hälsovårdare inom förskoleverksamheten är 320 barn per årsverke. Inom studerandehälsovården är rekommendationen för hälsovårdare 570 studerande per årsverke och för läkare 1 800 studerande per årsverke. THL:s dimensioneringsrekommendationer inom skol- och studerandehälsovården har beräknats utifrån den årliga arbetstiden för en heltidsanställd, det vill säga per årsverke, när dennes semester inte har ersatts med vikarier.
Utbildningsanordnarna rapporterar årligen senast i slutet av april antalet elever och studerande, vilket ligger till grund för planeringen av personaldimensioneringen och områdesindelningen för kommande läsår. Befolkningsprognosen för barn och unga i området är också till hjälp vid planeringen av behovet.
Inom välfärdsområdet följer man regelbundet upp genomförandet av elevhälsotjänsterna. Tidsfristerna för tillgång till tjänsten och efterfrågan på tjänsten följs upp per läroanstalt, och resurserna fördelas efter behov, till exempel i krissituationer.
En dimensioneringstabell baserad på de antal studerande och lediga tjänster som utbildningsanordnarna har rapporterat utgör bilaga 1 till planen.
INDIKATORER:
ÅTGÄRDER:
Studerandehälsovårdstjänsterna utvecklas genom att man systematiskt utnyttjar de studerandes erfarenheter, som man får bland annat genom klientrespons, den nationella enkäten Hälsa i skolan och olika skolspecifika enkäter.
INDIKATOR:
Beskrivning av strukturen och arbetsfördelningen
Genomförd gemensam utveckling mellan aktörerna
Målen i den regionala välfärdsplanen ingår i välfärdsområdets verksamhetsplan, och alla som arbetar inom elev- och studerandevården har ett eget ansvar för att genomföra dem. Den regionala samarbetsgruppen för elevhälsan ansvarar för uppföljningen av den regionala elevhälsoplanen. Uppföljningen sker vid gruppmöten, som hålls minst fyra gånger per läsår. Dessutom rapporteras den regionala elevhälsoplanen årligen i samband med rapporteringen av välfärdsområdets plan för främjande av välfärd och hälsa.
Bilaga 1
V
FV
mv utfall
FV 2025
GU
GU 2025
andra stadiet
andra stadiet 2025
780
460
tjänsten
erbjuds på rådgivningsbyrån
570
2100
erbjuds
på rådgivningsbyrån
1800