Så svarar vi på områdets tillväxt och behov – se utkastet till servicenätsplanen och ge respons

• Servicenätplanen stöder de strategiska mål som välfärdsområdesfullmäktige definierar i välfärdsområdesstrategin.
• Det centrala syftet med servicenätplanen är att olika sektorernas processer skapar en helhet där genom samarbete och samma faktabas kan skapas funktionella tjänstehelheter och tjänster som svarar på kundbehovet. Granskningen genomförs tillsammans med välfärdsområdes serviceområden och med Vanta och Kervo städer.
• I planeringen av investeringar utvärderas och jämförs deras lönsamhet och kvalitet.
• Upphandling av lokaler och bostäder granskas ur lokalernas funktionalitets, utrymmeseffektivitets och ur ekonomiskt mest fördelaktiga perspektiv samt ur hela välfärdsområdes perspektiv på lång sikt.
• Välfärdsområdets svenskspråkiga tjänster organiseras tillsammans med andra servicenät och planeras för att tillgodose behovet. Separata nya svenskspråkiga enheter ska inte grundas. 
• Välfärdsområdeskoncernens intresse som helhet ska beaktas i alla planer och avtal gällande lokaler och bostäder.
• Lokalernas hyrestider varierar beroende på behovet av lokaler. Utgångspunkten är att lokaler som är för eget bruk ska användas för långsiktig verksamhet. Användningen av lokaler som kräver betydande investeringar ska vara permanent till sin natur.
• Användningen av elektroniska tjänster och välfärdsteknologi utvidgas stegvis.
  Målet är att tjänster som tillhandahålls i hemmet och tjänster som stöder boende hemma stärks som en del av lättandet av servicestrukturen.
• Välfärdsområdet samarbetar aktivt med Vanda och Kervo städer. Upphandling av tomter särskilt förutsätter ett fungerande och aktivt samarbete med städernas enheter för stadsplanering.
• Planering av servicenätet ska vara långsiktig och behovet av tomter som ska reserveras för att ordna tjänster ska redan i tillräckligt god tid på planeringsnivån presenteras till kommuner, så att behoven kan beaktas i kommunernas tomtreserv. 
• Vanda och Kervo välfärdsområdes mål är att delta i utvecklingen av Vanda storområdes och Kervo områdes centrum i den så kallade beredningsfasen av planram som föregår detaljplanering.
• Utvecklingen av områden utanför centrum följs upp aktivt och målet är att tomtreserver i områdena svarar på välfärdsområdes servicebehov.
   

Sjukhustjänster

• Sjukhustjänsternas servicenät består av verksamheterna i Katrinesjukhuset, Pejas sjukhus och Kervo hälsosation. Fastigheterna har reparationsskuld och lokalerna motsvarar inte de krav som förväntas av en modern sjukhusvård. Lokalerna är inte tillräckliga i förhållande till befolkningens servicebehov. Till helheten hör hemsjukhustjänster och den mobila sjukhustjänsten som täcker hela området.
• I framtidens servicenätvision är sjukvårds- och rehabiliteringstjänster centralicerade till Pejas campus, där nödvändiga socialvård, samjour och de specialiserade sjukvårdstjänsterna också fungerar. Stödtjänsterna har organiserats gemensamt för alla parter som fungerar på campusområdet.

Mun- och tandhälsovård

• Mun- och tandhälsovårds servicenät beståv av 23 tandkliniker, bilkliniker och pop up-vårdenheter. Servicenätet är splittrat och små fastigheter som ligger intill skolor och en del av tandkliniker intill hälsostationerna är i slutet av sina byggnadstekniska livscyklar (Myrbacka, Dickursby).
• I framtiden ligger tandkliniker intill hälsostationer eller sjukhus. I stora enheter (Myrbacka, Dickursby) produceras tjänsterna för basvård och specialvård.  Regionala tjänster möjliggörs i cirka 15 vårdrumenheter som ligger vid övriga hälsostationer och som möjliggör kundorienterade och effektiva vårdprocesser. Brådskande vård produceras i Vanda och Kervo välfärdsområdes enheter för brådskande vård. På Pejas campus vårdas patienter med svåra allmänna sjukdomar och tandvård under anestesi erbjuds. Mobila enheter besöker också enheter för äldre- och handikappservice.

Hälsostationernas tjänster

• Hälsostationernas servicenät består av nio hälsostationer som alla har mottagningsverksamhet för vårdare och läkare. Därtill produceras rehabiliteringstjänster för vuxna, hjläpmedelsservice, preventivmedelsrådgivningsverksamhet, utdelning av vårdartiklar, fotterapi samt diabetes- och endoskopienheternas tjänster. Fastigheter har allvarliga problem på grund av ålder och reparationsskuld (förutom Kivistö hälsostation). Missbrukar- och mentalvårdstjänster tillhandahålls vid sidan av hälsostationer också vid missbrukarpolikliniker, hälsorådgivningsställen samt vid en avvänjningsenhet.
• I framtiden ska hälsostationservice fungera i 8–9 fastigheter. Planen är att kombinera Håkansböle och Västerkulla hälsostationer och Dickursby hälsostation ska flyttas till en ny hälso- och familjecenter. I fortsättningen ska möjligheten för en ny hälsosation i Backas-Aviapolis område övervägas på grund av en kraftig befolkningstillväxt. I planeringen av lokaler måste öppettidernas möjliga förlängning och nya verksamhetsmodeller såsom Egenteam beaktas. I utvecklingen av hjälpmedelsservice och i planeringen av lokaler måste det beaktas läget intill hälsostationer, samarbetet med egenvård, centraliseringen av stödtjänster samt granskningen av ambulerande hjälpmedelsservice.
• Framtidens vision är att tjänsterna inom missbrukar- och mentalvård med låg tröskel samt öppna tjänster (mentalvårdstjänster, rehabiliterande öppenvård inom missbrukarvården och substitutionsbehandling av opioider) skulle fungera i tre kompetenscenter intill hälsostationerna. Det finns planer att en tillnyktringsstation ska placeras intill Pejas campus.  

• Sektorn för tjänster för barn, unga och familjer har uppgiften att främja välfärden bland välfärdsområdets barn, unga och familjer genom att ordna lagstadgade social- och hälsovårdstjänster i förebyggande, stödjande och avhjälpande syfte. 
• Servicebehovet för barn, unga och familjer i välfärdsområdet förväntas öka, faktorer som påverkar är m.fl. befolkningsutveckling och områdets särdrag samt deras inverkan på servicebehovet. 
  • Det finns en betydande mängd verksamhetsställen inom sektorn för barn, unga och familjer. Det finns sammanlagt ca. 270 social- och hälsovårdens verksamhetsställen. 
  • En stor del av verksamhetsställen (ca. 220) placerar sig i relation till elev- och studerandevård i daghem, skolor och läroanstalter.
•  Tjänster för barn, unga och familjer är centraliserade i Myrbacka, Dickursby, Björkby och Kervo Sampola och dessutom i Backas Leija verksamhetsställe. 
• Service och verksamhet för barn, unga och familjer är centraliserad till regionala familjecenter.
  Med familjercenter avses ett servicenät som i första hand erbjuder tidig stöd och reagerar på barn, unga och familjernas välbefinnande och behov av hjälp. Familjecenter kan vara nätverkbaserad, i ett fysiskt verksamhetsställe och/eller i form av en elektronisk familjecenter. Kärntjänster i familjecenter är rådgivning och handledning för barnfamiljer, rådgivnings-, rehabiliterings- och läkartjänster samt tidigt stöds familjehandledning. 
• Rådgivningstjänster erbjuds i nio verksamhetsställen. Rådgivningsbyråerna är jämnt placerade inom välfärdsområdet. Elev- och studerandevårds hälsovårdare, kuratorer, psykologer och läkare är utspridda i flera olika verksamhetsställen intill skolor och läroanstalter. 
• Familjecenter som en helhet ska före 2030 byggs på fyra funktionella områden: norra, östra, västra och mellersta.
  • Det finns planer att placera Kervo familjecenter i norra området, där familjecenterverksamheten redan i stor utsträckning förverkligas, precis som i östra området i Björkby familjecenter.
  • Dessutom ska familjecenter öppnas i västra området i Myrbacka 2025 och i mellersta området i Dickursby (Dickursby hälso- och familjecenter) 2028.
• Sektorn förbereder sig på en möjlighet att utöver de fyra familjecenter ska mer grundas i Håkansböle och Kivistö vid behov.  Behovet utvärderas under årtiondet genom att följa upp befolkningstillväxt och efterfrågan.  Familjecenterverksamhetens genomslag och kostnadeffektivitet ska också utvärderas innan nya grundas.
• Vid utvecklingen av familjecenterverksamhet ska verksamhetens tillgänglighet beaktas. Gällande lokalernas placering är det viktigt att trygga de centrala tjänsternas jämlika fördelning inom välfärdsområdet och tillägängligheten till kunder. Digital tillgänglighet kompletterar tjänster.
• Tjänster för barn, unga och familjer har redan flera service ute på fältet och det finns möjligheten för hembesök hos kunderna och tjänsterna i närheten för familjer, till exempel hemservice för familjer och familjearbete. 
• Social- och krisjour ansvarar för socialjourtjänster utanför tjänstetid och ger akut krishjälp dygnet runt för alla välfärdsområdes kunder.
• Barnskyddets anstaltsvård produceras dygnet runt som sin egen tjänst i nio enheter. Det långsiktiga målet och möjligheten i barnskyddet är att minska betoningen på omhändertagande av barn och finna nya stödformer för öppenvård samt stärka samarbete som alternativ för placering utom hemmet. 
• Egen tjänsteproduktion vid placering utom hemmet stärkas och bearbetas att tillgodose klienternas aktuella behov. 
• Välfärdsområdets investeringsplan innehåller grundande av barnskyddsanstalt med två avdelningar för 2027. Målet för byggandet av den andra barnskyddsanstalten är före utgången av årtiondet. Planen förutsätter statsfinansiering samt en ändamålsenlig tomt eller fastighet i välfärdsområdet.
• Grundande av nya barnskyddsanstalter ska göras på ett kontrollerat sätt och stegvis. I planeringen ska man beakta att anstalterna är jämt placerade inom området, synvinkeln av fostran och ordnandet av undervisning samt trafikförbindelser gällande också rekrytering. 
   

Vuxensocialarbete

• Kärnområdena i serviceområdets servicenät är i Vanda Dickursby och Myrbacka samt Kervo. Målet i framtiden är att på grund av befolkningstillväxten utvidga socialarbetstjänster också till Kivistö område. 
• I boendeservicen ska serviceboende, boendejour och öppna vardagsrum-verksamhets egen serviceproduktion ökas m.fl. i Vanda Myrbacka och Kervo. Syftet är också att få boendeservicen för stödboende och gemenskapsboende som sin egen service. 
• I service som stöder sysselsättningen och delaktigheten utvidgas egen serviceproduktion i arbets- och dagverksamhet för personer med funktionsnedsättning gällande arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte genom att utnyttja befintliga lokaler eller genom att flytta små enheter till större eller på funktionellt sätt lämpligare lokaler. 
• Inom hela serviceområdet granskas hur egna tjänster och klienternas behov möter varandra, hur digitala tjänster och lokaler kan utnyttjas mer effektivt samt ändamålsenlig användning av köptjänster, så att ökande antalet klienter får effektiva tjänster.

Funktionshinderservice

• Målet med serviceområdet för funktionshinderservice är i framtiden skapa ett hållbart och innovativt servicenät som stödjer välfärd och självständigt liv av personer med funktionsnedsättning. Tjänsterna för personer med funktionsnedsättning vid Vanda och Kervo välfärdsområde produceras genom mångproducentmodellen som ännu är fokuserad på köptjänster. 
• Serviceområdets mål är utvidga sin egen serviceproduktion under de följande 10 åren. Det primära behovet är för särskilt krävande nivås  boendeenheter som erbjuder intensiv stöd för klienter med utmanande beteende. Syftet är också att bygga upp fem nya boendeenheter, varav varje enhet erbjuder ungefär 15 nya kundplatser.

• Grunduppgiften för sektorn för äldreservice är att ansvara för Vanda och Kervo välfärdsområdets lagstadgade tjänster för den äldre befolkningen enligt behov.
  • Varje år i denna planperiod under åren 2024-2034 i Vanda och Kervo välfärdsområde fyller ungefär 800 personer 75 år och 500 personer 85 år. Inom tio år finns det 8000 mer invånare som har fyllt 75 år och 5000 mer som fyllt 85 år än jämfört med nutiden.
  • I och med att befolkningen blir äldre ökar antalet minnessjuka och därmed ökar servicebehovet i sektorn för äldreservice ständigt.
• Tyngdpunkten i sektorn för äldreservice överförs från tjänster dygnet runt mot  tjänster som tillhandahålls i hemmet. På det sättet är det möjligt att allokera resursser till förebyggande och upphittande arbete och tillsammans med kommuner stärka de så kallade HYTE-tjänster som främjar välbefinnande och hälsa. Mångsidig service som ges i hemmet främjar upplevelsen av delaktighet och digitala lösningar förbättrar säkerheten.
• Äldreservice har och ska också i framtiden ha lokaler i regionala hälsostationer och familjecenter. Det regionala läget av service som ges i hemmet utvärderas tillsammans med projekt för ombyggnad och nybyggnad för hälsostationer och äldrecenter.
• En del av servicenätarbetet har varit att granska äldreservicelokalernas skick och lämplighet för användning.
  • Av lokaler var 34 % lämpliga, 53 % behövde ändringar eller renovering eller hade någonting att beakta och 13 % bedömdes olämpliga.
  • Någonting att beakta betydde utmaningar eller renoveringsbehov i lokaler, men som kunde ändå genom renovering eller ändringar skötas och bli lämpliga. Lokaler i den här kategorin hade till exempel temperaturutmaningar eller svag ljudisolering.
• Som en del av Vanda och Kervo välfärdsområdes reformprogram genomföras granskning av användningen, optimering och hantering av kapaciteten i lokaler och verksamhetsställen.
• Äldreservice centraliseras regionalt till äldrecenter. Nya äldrecenter är Dickursby (2024–2025), Kervo (2026–2029), Håkansböle (2026–2028) samt Kivistö (2029– 2030) äldrecenter.
• Separata lokaler för gemenskapsboende ska inte längre byggas, utan det byggs olika typer av stödboende; gemenskapsboende samt omsorgsboende, så att invånarna med fortsatt försämring av funktionsförmåga inte behöver flytta till en annan enhet.
• Målet är att invånarna i äldrecenter kommer att betala hyran direkt till fastighetsägaren så att välfärdsområdet inte ska fungera som andrahandsuthyrare. Välfärdsområdet hyr ut endast de lokaler som det använder, till exempel dagverksamhet och egenvårds kontorslokaler.
• Förutom den hybridhusmodellen för boendeservice för äldre finns det rehabiliterande dagverksamhet, verksamhetsställen för rådgivning och kundstyrning samt egenvårds kontorslokaler. Det planeras delade utrymmen som är modifierbara, så att användningen av lokaler är så flexibel och ändamålsenlig som möjligt också till exempel för den tredje sektorn.
• För närvarande är 70 % av serviceboende dygnet runt köptjänster. Målet är att serviceboendet dygnet runt ökas som egen produktion under de kommande åren så att förhållandet mellan egen och köpta tjänster utjämnas och blir möjligtvis 50 %–50 % (analys av produktionssätt). Målet är att vårdhemföretag ska i fortsättningen ligga inom välfärdsområdet eller i dess omedelbara närhet.

• Räddningsverksamhet och akutvård är närservice, vars centrala kriterium är att stöda kunnig personal för att nå kunder så snabbt som möjligt. Till exempel i händelse av en olycka borde platsen nås inom sex minuter efter alarm i tätbefolkade regioner. 
  
• För nuvarande finns det för få brandstationer så servicenätet ännu är för glest – och räddningsverket kan inte nå det lagstadgade minimikravet för aktionsberedskap. 
• Antalet brandstationer ska ökas och lägena optimeras, före 2027 ska nya beredskapsstationer byggas på Dickursby, Håkansböle, Korso och Myrbacka. Dessutom ska Mäntsälä brandstation som har inomhusluftproblem ersättas med en ny. Mäntsälä brandstation finansieras av KEU.
• Ökande invånarantalet i Nyland och tätare samhällets struktur ökar ännu mer behovet av ett tätare nätverk av brandstationer. Efter de projekt som är på gång ska nästa i kön och vid årtiondets skifte vara Kivistö där ett befolkningscentrum lika stor som en medelstor finsk stad byggas upp.