Aktivera inställningscookies för att kunna använda automatiska översättningar.
I denna utredning beskrivs förverkligandet och utvecklingen av klienternas och patienternas ställning och rättigheter utifrån de kontakter som inkommit till Vanda och Kervo välfärdsområdes social- och patientombuden under år 2025. Invånarantalet i Vanda och Kervo välfärdsområde är 292 456[1] och i området arbetar två heltidsanställda social- och patientombud.
Social- och patientombudens lagstadgade uppgift är att följa utvecklingen av ställningen och rättigheterna för klienter inom socialvården och småbarnspedagogiken samt patienter inom hälso- och sjukvården och att årligen upprätta en utredning därom. Social- och patientombudets utredning ges till välfärdsområdets områdesstyrelse samt delges kommunstyrelserna i välfärdsområdets kommuner och Tillstånds- och tillsynsverket (tidigare regionförvaltningsverket) samt vid behov övriga anordnare och producenter av tjänster som avses i 2 § 1 mom. i lagen om patientombud och socialombud (739/2023).
Social- och patientombuden kontaktas huvudsakligen när klienten eller patienten är missnöjd med servicen eller vården, vilket förståeligt nog också framgår i utredningen. Utredningen ger för sin del, utifrån kontakterna från klienter, patienter och deras närstående, de ansvariga för ordnandet och producerandet av social- och hälsovårdstjänster samt småbarnspedagogik en möjlighet att utveckla tjänsterna och därigenom främja klienternas och patienternas ställning samt förverkligandet av rättigheterna.
I denna utredning presenteras de kontakter gällande socialvården som inkommit till social- och patientombudet huvudsakligen i enlighet med klassificeringen av socialvårdens serviceuppgifter. Delvis har även Vanda och Kervo välfärdsområdes organisationsstruktur använts som klassificering. Inom socialvården gäller kontakter som hänför sig till privata serviceproducenter välfärdsområdets köptjänst. Kontakterna inom hälso- och sjukvården presenteras per serviceområde. I utredningen presenteras verbalt endast de serviceområden från vilka över fem kontakter inkommit. Utredningen innehåller ett eget avsnitt för kontakter som gäller privat anskaffade hälso- och sjukvårdstjänster samt för kontakter som gäller småbarnspedagogik. Procenttalen som anges i utredningen har avrundats till närmaste hela procenttal. Vid framställning i antal handlar det om exakta numerärer.
I utredningen kan man inte göra en numerärt tillförlitlig jämförelse av utvecklingen av välfärdsområdets klienters och patienters rättigheter och ställning i förhållande till tidigare år utifrån antalet kontakter och tillhörande statistik. I början av 2025 fick social- och patientombuden ett nytt klientdatasystem till sitt förfogande, vars utveckling fortsätter alltjämt. Av denna anledning finns det en viss oexakthet i statistikföringen för år 2025. Det är även värt att notera att social- och patientombuden inte statistikför på ett nationellt enhetligt sätt, varför kontaktmängderna i olika områden därför inte kan jämföras direkt.
Denna utredning grundar sig på de kontakter som inkommit till social- och patientombuden samt på de kvantitativa och kvalitativa iakttagelser som gjorts utifrån dessa. Vid analysen av det kvalitativa materialet, det vill säga de verbala beskrivningarna av de kontakter som inkommit till social- och patientombudet och den statistikförda informationen, har artificiell intelligens (Copilot) utnyttjats som stöd. Artificiell intelligens har använts som hjälpmedel i analysskedet för sammanfattningar och strukturering.
Utredningens samtliga texter är granskade, redigerade och godkända av social- och patientombudet. Artificiell intelligens har använts som hjälpmedel i skriv- och analysarbetet.
Med hjälp av utnyttjandet av artificiell intelligens har det varit möjligt att upprätta denna utredning trots begränsningarna i statistikförings- och rapporteringsfunktionerna i det datasystem som social- och patientombudet har till sitt förfogande.
Mer information om utredningen kan begäras från Vanda och Kervo välfärdsområdes social- och patientombuden:
Clarissa Kinnunen (verksamhetsansvarig)Satu Laaksonen
Tfn 0941910230
Social- och patientombudens telefontider:
E-postkontakter: sosiaali-japotilasasiavastaava@vakehyva.fi
Social- och patientombudet samlar in respons om denna utredning i samband med att utredningen publiceras på webbplatsen. Responsen utnyttjas vid utarbetandet av kommande utredningar.
Vi tackar alla som under 2025 kontaktade social- och patientombudet, våra samarbetspartner samt dig som läser vår utredning.
Social- och patientombudet tog emot sammanlagt 1 074[2] kontakter under år 2025.
Eftersom samma kontakt kunde gälla exempelvis socialvården och hälso- och sjukvården, registrerades kontakten i sådana fall som tillhörande både socialvården och hälso- och sjukvården.
Av de kontakter som statistikförts i kategorin Annat/okänt gällde 30 st FPA.
Diagram 1. Fördelning av kontakter
Kontakter statistikfördes även per serviceproducent, och en enskild kontakt kunde gälla mer än en serviceproducent. Av diagram 2 framgår att majoriteten av kontakterna riktade sig till tjänster som[3] produceras av Vanda och Kervo välfärdsområde (VAKE).
Diagram 2. Kontakter per serviceområde[4]
Social- och patientombudens service är öppen året om. Antalet kontakter varierade månatligen, vilket framgår av diagram 3.
Diagram 3. Fördelning av kontakter per månad
Oftast kontaktades social- och patientombudet av den person vars vård eller tjänst ärendet gällde (54 %). Även anhöriga/närstående (26 %) tog kontakt liksom klientens lagliga företrädare (13 %). Social- och patientombudet ger även råd till personal, som tog kontakt betydligt mer sällan (5 %). I ett par procent av kontakterna saknas närmare uppgifter om kontaktparten.
Diagram 4. Kontakter
Diagram 5. Kontaktsätt
I ovanstående diagram 5 beskrivs kontaktsätten. Ombudsmannen kontaktades oftast per telefon (64 %). Via e-post inkom 34 % av kontakterna och ett möte var kontaktformen i 2 % av kontakterna.
Social- och patientombudsmannen statistikför kontaktorsakerna, vilka ofta är fler än en per kontakt. I följande tabell 1 listas de vanligaste orsakerna till kontakt.
Tabell 1. De vanligaste orsakerna till kontakt
Välfärdsområdet ansvarar för ordnandet av social- och patientombudsmannaverksamheten inom följande tjänster och funktioner:
1) social- och hälsovård som välfärdsområdena ordnar och producerar
2) hälso- och sjukvårdssocialt arbete som ordnas av HUS-sammanslutningen[5]
3) social- och hälsovårdstjänster som ordnas och produceras av staten och självständiga offentligrättsliga samfund med undantag för de tjänster som avses i 4 §
4) social- och hälsovårdstjänster som produceras av kommunerna
5) småbarnspedagogiska tjänster som kommunerna och de privata ordnar och producerar
6) social- och hälsovårdstjänster som de privata ordnar och producerar
7) företagshälsovårdstjänster som arbetsgivarna ordnar och producerar
Välfärdsområdet ska utse patientombudsmän och socialombudsmän i tillräcklig omfattning så att patientombudsmännens och socialombudsmännens tjänster finns tillgängliga i enlighet med patienternas och klienternas servicebehov.
Social- och patientombudsmannen ska verka för att främja och förverkliga klienternas och patienternas rättigheter. Social- och patientombudsmannen ska i sin uppgift agera opartiskt och självständigt.
Tyngdpunkten i social- och patientombudens uppgift ligger på rådgivning gällande klienternas och patienternas rättigheter och rättsskydd. Social- och patientombuden kan vid behov bistå vid upprättandet av en anmärkning. Social- och patientombuden informerar även om klienternas och patienternas rättigheter och verkar även i övrigt för att främja och förverkliga deras rättigheter. Dessutom är det social- och patientombudens lagstadgade uppgift att följa utvecklingen av klienternas och patienternas rättigheter och ställning samt att årligen upprätta en utredning därom.[6] Uppföljningen av rättigheternas och ställningens utveckling sker genom kontakter från klienter, anhöriga samt personal och de teman som framkommit i dessa.
Socialvårdsklientens rättigheter grundar sig bland annat på lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården (812/2000)[7] det vill säga klientlagen. Lagen definierar vilken slags socialvård klienten har rätt att få. Centrala patienträttigheter är:
Hälso- och sjukvårdspatientens rättigheter grundar sig bland annat på lagen om patientens ställning och rättigheter (785/1992)[8], det vill säga patientlagen. Lagen definierar vilken typ av hälso- och sjukvård patienten har rätt att få. Centrala patienträttigheter är:
Såväl i klientlagen som i patientlagen definieras även den minderårigas, det vill säga person under 18 års, rättigheter gällande deltagande, informationstillgång samt i fråga om vården beslutsfattande om vården.
Klientens rättigheter inom småbarnspedagogiken grundar sig bland annat på lagen om småbarnspedagogik (540/2018)[9]. I lagen stadgas exempelvis om barnets rätt till småbarnspedagogik samt om ordnande och producerande av småbarnspedagogik.
Klienten inom socialvården och småbarnspedagogiken samt patienten inom hälso- och sjukvården har som registrerad rätt att bland annat få information om behandlingen av sina personuppgifter, rätt att begära ut uppgifter som antecknats i klient-, patient- eller småbarnspedagogikregistret samt rätt att begära rättelse av antecknade uppgifter.[10]
Social- och patientombuden kan nås per telefon under telefontiderna måndagar och tisdagar klockan 12–15 samt onsdagar och torsdagar klockan 9–11. Därtill kan man skicka e-post till ombudsmännen oberoende av tid på dygnet. År 2025 togs en säker e-posttjänst i bruk i social- och patientombudets verksamhet. Nu kan kontaktpersonerna genom att på eget initiativ registrera sig i tjänsten skicka e-post via en skyddad förbindelse på ett datasäkert sätt.
Kontakter[11] inkom år 2025 enligt följande:
Totalt inkom 1074 kontakter. Samma kontakt kan gälla flera servicehelheter (socialvård, hälso- och sjukvård, småbarnspedagogik, övrigt/ingen uppgift).
Kontakter per serviceområden:
Kontaktspråket[12] vid kontakterna var huvudsakligen finska. Antalet svenskspråkiga kontakter var färre än fem. Av övriga språk var engelska det vanligaste ärendespråket (16 st). Kontakten skedde sju gånger med tolk.
Det inkom 487 kontakter som gällde socialvården. Kontakterna gällde huvudsakligen tjänster som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (82 %) eller välfärdsområdets köptjänster (12 %). De återstående kontakterna gällde tjänster från ett annat välfärdsområde, en privat serviceproducent eller en stad, eller så var serviceproducenten övrig/inga närmare uppgifter om serviceproducenten.
Gällande socialvården var den som tog kontakt i knappt en tredjedel av fallen klienten själv (32 %). Oftast var kontaktpersonen en anhörig eller närstående (38 %), dessutom kontaktades av klientens lagliga företrädare, såsom vårdnadshavare eller intressebevakare (21 %). Anhörigas eller närståendes samt lagliga företrädares roll som kontaktperson betonades inom tjänsterna för barn, unga och familjer samt inom tjänsterna för äldre. Även personal (6 %) kontaktade socialombudsmannen för att exempelvis konsultera gällande klientens rättigheter eller rättsskydd. I ett par procent av kontakterna saknas närmare uppgifter om kontaktparten.
Av socialvårdens kontakter skedde 60 % per telefon och 38 % per e-post. Av klientkontakterna genomfördes 2 % som möten.
Tabell 2. Serviceuppgift/verksamhetsområde som kontakten gällde
Det är inte möjligt att jämföra utredningen för år 2025 med utredningen för år 2024 på årsnivå vad gäller antalet kontakter, eftersom utredningen för 2024 avsåg ett delår, det vill säga 1.3–31.12.2024 (10 månader). År 2024 kontaktades social- och patientombudsmannen oftast inom socialvården gällande tjänster för äldre, medan flest kontakter år 2025 inkom gällande handikappservicen.
Tabell 3. De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde socialvård var
Närmare innehåll i orsakerna till kontakter som gäller socialvården:
Orsakerna till kontakterna gällande socialvården finns i sin helhet i denna utrednings bilaga (BILAGA 1).
Utifrån kontakterna kan det konstateras att tjänstens genomförande ofta inte motsvarade det som planerats tillsammans med klienten eller klientens behov. Till följd av detta framförde kontaktpersonerna som en del av sitt missnöje att bland annat klientsäkerheten hade äventyrats.
Förfarandet framkom återkommande som kontaktorsak och som orsak till missnöje. Klienterna berättade att ansökningar och bedömningar av servicebehov behandlades långsamt, att beslut inte fattades inom utsatt tid eller att de inte delgavs klienten. Klienten underrättades inte alltid om hur handläggningen av hens ärende framskred. Den vanligaste orsaken till missnöje var att tjänst, beslut eller plan fördröjts eller helt saknats. Klienterna framförde att de inte är delaktiga i sin egen service eller sitt eget ärende. När det gäller minderåriga och så kallade klienter i utsatt ställning betonas att deras åsikt inte utreddes i tillräcklig omfattning.
Klienter och anhöriga upplevde att de inte blir hörda, att deras åsikt inte utreds och att de bemöts på ett opassande sätt. De som tog kontakt lyfte också fram en upplevelse av att bli nedvärderade samt bristande förtroende för personalen. Klienterna framförde att de inte får kontakt med sin egen anställda, inte får information om ärendenas framskridande eller om vem som ansvarar för deras ärenden. Anhöriga framförde att de inte informeras tillräckligt om den närståendes situation, beslut eller ändringar i tjänsterna.
Klienter och anhöriga framförde felaktiga eller inexakta anteckningar, att rätten till information inte förverkligats, begäran om rättelse av handlingar och fördröjd behandling av begäran om information.
Social- och patientombudets utvecklingsidé för socialvårdens tjänster allmänt: I serviceenheten säkerställs, att klienten alltid vet vem denne ska kontakta vid frågor som gäller den egna servicen. Klienternas delaktighet i sitt eget ärende och i anslutning därtill även klientens rätt till information i sitt eget ärende säkerställs i varje skede av klientskapet. För att säkerställa informationstillgången sprids information på lättläst språk och flerspråkigt på olika sätt om mer allmänna frågor gällande socialvården samt klientskapets olika skeden. Vid genomförandet av informationstillgången kan man exempelvis utnyttja visualisering och flerkanalighet.
Privat socialservice
Kontakter där serviceproducenten var privat var koncentrerade till tjänster som producerats som välfärdsområdets köptjänster (12 % av kontakterna inom socialvården).
Det inkom 112 kontakter som gällde tjänster för barn, unga och familjer.
Kontakterna gällde huvudsakligen tjänster som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (88 %) eller välfärdsområdets köptjänster (9 %). Resterande kontakter gällde en tjänst som anordnas av ett annat välfärdsområde (3 %).
Största delen av kontakterna gällde barnskyddet (91 st). Övriga kontakter gällde enligt indelningen enligt Vanda och Kervo välfärdsområdes organisation nästan uteslutande tjänster som stöder familjer (27 st).[15] Gällande familjernas förebyggande tjänster mottogs endast enstaka kontakter.
Kontakterna gällande tjänster som stöder familjer fördelade sig huvudsakligen brett som enstaka kontakter till olika tjänster såsom hemservice för barnfamiljer, socialt arbete och handledning för barnfamiljer, familjesocialarbete samt familjerättsliga tjänster. Dessutom inkom kontakter gällande Social- och krisjouren som ingår i helheten av tjänster som stöder familjer.
En del av tjänsterna för barn, unga och familjer är hälso- och sjukvårdstjänster, vilka omnämns i kapitel 7.1 i denna utredning.
Den som tog kontakt var oftast klientens lagliga företrädare (60 %) eller en anhörig eller närstående (22 %). Även klienterna (10 %) och personalen (4 %) tog kontakt. I de resterande kontakterna saknas närmare uppgifter om kontaktparten.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde tjänster för barn, unga och familjer var:
Från barnskyddet inkom, utöver de kontakter gällande öppenvård och vård utom hemmet som beskrivs härnäst, några kontakter som inte kunde klassificeras i dessa statistikföringsklasser.
Barnskyddets öppenvård
Det inkom 44 kontakter som gällde barnskyddets öppenvård.
Nästan alla som tog kontakt (95 %) var lagliga företrädare eller anhöriga/närstående. Kontakterna gällde särskilt socialt arbete.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde barnskyddets öppenvård var:
Barnskyddets vård utom hemmet
Det inkom 40 kontakter som gällde barnskyddets placering utom hemmet. Kontakterna gällde socialt arbete samt placeringsplats inom barnskyddet.
Huvuddelen (75 %) av kontaktparterna var lagliga företrädare eller anhöriga och närstående. Barn eller ung person var kontaktpart i 13 % av kontakterna. Även personal (5 %) tog kontakt, i de återstående kontakterna saknas närmare uppgifter om kontaktpersonen.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde barnskyddets placering utom hemmet var:
Sammanfattning av kontakter som gäller barnskydd
Jämfört med föregående social- och patientombudsmans utredning för år 2024 betonades i kontakterna gällande barnskyddet samma rättigheter år 2025: rätt till god service och gott bemötande samt rätt till information. Därtill upprepades förfarandet i samband med ärendehandläggningen som orsak till kontakten.
I kontakter gällande barnskyddet framkom kontaktpersonernas upplevelse av att klientens och vårdnadshavarnas åsikt inte utreddes. I kontakterna lyftes erfarenheter av att utreda och lyfta fram barnets vilja, såsom huruvida barnet hörs i beslutsfattandet och om hens synpunkter och önskemål om tjänster och vardagen utreds.
Uppdateringen av klientplanen var en av orsakerna till missnöje. Enligt kontaktpersonerna förverkligades inte ett barn i placeringens rätt till nära relationer tillräckligt väl enligt klienterna och deras närstående. Informationsgång och tillgång till information upplevdes som bristfällig. Dessutom lyfte kontaktpersonerna fram problem i bemötande och interaktion samt beteende som de upplevde som opassande.
De som tog kontakt förenades av behovet av att få begriplig, aktuell och situationsanpassad rådgivning samt tydliga anvisningar om hur de ska gå vidare i sitt eget ärende och till vilken instans de kan vända sig i fortsättningen.
Social- och patientombudets utvecklingstanke för barnskyddets tjänster: Klienterna och deras lagliga företrädare ges tillräcklig rådgivning om åtgärdsalternativen och deras inverkan på klientens situation[16] samt om de rättsskyddsmedel som står klienten till buds[17]. Tillräcklig rådgivning kan minska både missnöjet med barnskyddet och den omfattande kontakttagningen i barnskyddsärenden hos olika instanser.
Social- och patientombudsmannen tog emot 96 kontakter som gällde vuxensocialarbete.
Kontakterna gällde huvudsakligen tjänster som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (87 %) eller välfärdsområdets köptjänster (7 %). 6 % av kontakterna gällde ett annat välfärdsområde, en stad eller så framgick inte serviceanordnaren eller serviceproducenten av kontakten.
Största delen av kontakterna gällde socialarbete eller socialhandledning (75 st), varav 27 st samtidigt även gällde utkomststöd. 14 av kontakterna gällde boendeservice. Tjänster som stöder sysselsättning och delaktighet gällde 13 st av kontakterna.[18]
Den som tog kontakt var oftast klienten (71 %). Även anhörig eller närstående (13 %), personal (9 %) och laglig företrädare (7 %) tog kontakt.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde vuxensocialarbete var:
Sammanfattning av kontakter som gäller vuxensocialarbete
Jämfört med föregående social- och patientombudsmans utredning för år 2024 betonades i kontakterna gällande vuxensocialarbete samma teman år 2025: Kontaktpersonernas upplevelse av otillräckliga tjänster, bollande mellan instanser, en utmanande ekonomisk situation samt svårigheter att få den hjälp de behövde.
I kontakterna gällande vuxensocialarbete betonades frågor som hänför sig till utkomsten: ansökan om utkomststöd, behandling av ansökningar, fördröjda beslut, avslagsbeslut, grunder för beviljande av kompletterande och förebyggande utkomststöd samt ändringssökande. En del av kontakterna gällde även FPA:s grundläggande utkomststöd samt samarbetet mellan FPA och välfärdsområdet.
Kontakter som samtidigt gällde FPA och Vanda och Kervo välfärdsområde inkom 48. Av dessa har en del statistikförts gällande serviceproducenten som relaterade till FPA, medan en del har statistikförts som relaterade till välfärdsområdet enligt kontaktens innehåll. I kontakterna framhävdes gränssnittsproblem som gällde utkomststöd och tryggande av boende, där klientens helhetssituation hamnade mellan eller utanför FPA:s och välfärdsområdets ansvarsfördelning. Kontakterna gällde situationer där ansvarsfördelningen mellan grundläggande utkomststöd och kompletterande eller förebyggande utkomststöd var oklar eller där ingen av parterna hade beviljat det ansökta stödet. I kontakterna återkom oklarheter i beslutsmotiveringar, bristfällig rådgivning samt en upplevelse av långvariga processer och att klienten hänvisades från en myndighet till en annan. I flera fall beskrevs klientens ekonomiska situation som kritisk, och i en del av kontakterna framkom även en betydande psykosocial belastning. Dessutom förmedlades stundtals i kontakterna en bild av att klienterna blev hänvisade till tredje sektorns aktörers ofta oregelbundna och osäkra stöd.
I 14 § i lagen om utkomststöd (1412/1997)[19] stadgas om förfarandet i utkomststödsärenden. I 14 c § stadgas om FPA:s skyldighet att överföra ett ärende som gäller utkomststöd till välfärdsområdet på klientens begäran samt vid behov i samråd med välfärdsområdet bedöma om klientens ärende gällande kompletterande eller förebyggande utkomststöd är brådskande. I 14 d § i lagen om utkomststöd stadgas om klientens rätt till personlig service i ärenden som gäller utkomststöd. Vid behov ska detta personliga samtal genomföras som ett samarbete mellan FPA och välfärdsområdet. Dessutom förpliktas FPA och välfärdsområdet i 14 e § i lagen om utkomststöd att även i övrigt samarbeta i klientens ärende.
I kontakterna lyftes också fram svårigheter att få kontakt med sin egen arbetstagare samt att återuppringningsförfrågningar inte besvarades. Klienterna framförde oklarhet kring vem som ansvarar för ärenden som gäller dem, det vill säga vem de ska kontakta. De framförde att tjänster avbröts eller förändrades utan att deras åsikt utreddes. Klienterna upplevde att de inte blir hörda, att deras situation lämnas utan förståelse eller att de bemöts på ett opassande sätt.
Klienterna beskrev sin svåra ekonomiska situation och dess akuta krisartade tillstånd, såsom exempelvis hyresskulder, matbrist samt svårigheter att betala räkningar. I kontakterna framkom också hemlöshet, hot om vräkning samt svårigheter att hitta bostad.
Klienterna hade ofta komplexa livssituationer utöver en utmanande ekonomisk situation. Behov kunde finnas av exempelvis mentalvårds- och/eller missbrukartjänster, mer omfattande familjestöd samt tjänster utanför social- och hälsovården. Vissa av dem som tog kontakt hade även behov av hjälp med straffrättsliga frågor.
Klienterna hade oklarheter gällande sitt rättsskydd, såsom hur man söker ändring i beslut. De önskade hjälp med att föra sitt missnöje vidare och framförde även att de tillgängliga rättsskyddsmedlen är långsamma.
Klienterna önskade tydligare kommunikation, snabbare beslutsfattande, mer individuell service samt bättre stöd i vardagens utmaningar.
Social- och patientombudets utvecklingsidé för vuxensocialarbetets tjänster: Att svara mot klienternas behov vid behov med hjälp av mångprofessionellt samarbete. Särskilt framträder samarbetet mellan FPA och välfärdsområdet samt att klienterna inte ska uppleva sig bli bollade fram och tillbaka. Det finns behov av sektorsövergripande rådgivning för klienten och att vid behov lotsa denne till stödåtgärder över organisationsgränserna. Enligt Kelas nyheter [20] hade Vanda (11,9 %) och Kervo (11,4 %) i förhållande till kommunens invånarantal flest klienter inom det grundläggande utkomststödet år 2025. Därför är det särskilt viktigt att fästa uppmärksamhet vid klienternas rättigheter i ärenden som gäller utkomststöd.
Det inkom 129 kontakter som gällde tjänster för äldre.
Kontakterna gällde huvudsakligen tjänster som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (71 %) eller välfärdsområdets köptjänster (24 %). I de återstående kontakterna var serviceproducenten övrig/inga närmare uppgifter om serviceproducenten eller så gällde kontakten en privat serviceproducent.
65 av kontakterna gällde tjänster för att bo hemma. Av tjänsterna för boende i hemmet betonades hemvården i kontakterna (51 st), gällande övriga socialtjänster inkom enstaka kontakter.
Av kontakterna gällde 67 st boendeservice. Av tjänsterna gällande boende betonades i kontakterna serviceboende med heldygnsomsorg (44 st) samt bedömnings- och rehabiliteringstjänster (20 st).[21]
Enskilda kontakter gällde organiseringen av tjänsten.
Den som tog kontakt var oftast en anhörig eller närstående (56 %) eller klienten (33 %). Även personalen (5 %) och den lagliga företrädaren (3 %) tog kontakt. I de resterande kontakterna (3 %) saknas närmare uppgifter om kontaktparten.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombudsmannen gällande tjänster för äldre var:
Sammanfattning av kontakter som gäller tjänster för äldre:
Jämfört med föregående social- och patientombudsmans utredning för år 2024 betonades i kontakterna gällande tjänster för äldre samma tjänster år 2025, det vill säga serviceboende med heldygnsomsorg och hemvård. År 2024 framfördes i kontakterna frågor gällande service- eller vårdkedjan, vilka år 2025 inte framträdde lika tydligt. Tjänstens kvalitet och klientsäkerhet återkom som kontaktorsaker under båda åren. Självbestämmanderätten var år 2025 den tredje vanligaste orsaken till att ta kontakt, medan den år 2024 inte framträdde särskilt i kontakterna.
Hemvård och serviceboende med heldygnsomsorg var oftast föremål för kontakterna gällande tjänster för äldre.
Gällande hemvården var den som tog kontakt vanligen klienten (59 %) eller en anhörig eller närstående (33 %). Klienterna ville kunna påverka hemvårdens innehåll, tidtabeller och vem som hjälper dem. Det framfördes även att hemvårdsbesöken uteblir, att medicinering inte ges, att hygienen inte sköts och att anhöriga tvingas kompensera för bristerna i hemvården. Dessutom berättades om att innehållet i hemvårdsbesöken ändrades utan motivering, om att besökens längd inte motsvarar det överenskomna samt om personalomsättning.
I fråga om dygnetruntserviceboende var kontaktpersonen i regel en anhörig eller närstående (82 %). Klienten var kontaktpart i endast 2 % av kontakterna. De som tog kontakt lyfte fram risker för klient- och patientsäkerheten, såsom fall, trycksår samt bristande tillsyn. Dessutom förekom i kontakterna omnämnanden om försummelser av vårdåtgärder och utebliven medicinering. I kontakterna lyftes fram att klientens självbestämmanderätt inte respekteras och att tjänstens innehåll ändras utan motivering. Anhöriga framförde oro över att klientens självbestämmanderätt inte förverkligas om besluten fattas utan hens medverkan eller utan beaktande av den vilja denne tidigare uttryckt. Anhöriga framförde även att de inte får information om den närståendes situation, beslut eller ändringar.
Äldre personers serviceboende med heldygnsomsorg kan även inbegripa hälso- och sjukvård, såsom läkartjänst. Läkaren beslutar om vården, till exempel om förskrivning av läkemedel. Klientens självbestämmanderätt stadgas närmare i lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården samt i patientlagen.[22]
I kontakterna gällande bedömnings- och rehabiliteringstjänster framfördes bland annat oklarhet om tjänsten i fråga (såsom tjänstens mål) samt missnöje med tjänstens kvalitet. Oklarhet rådde även kring vilken medarbetare man kan vända sig till om frågor uppstår.
Social- och patientombudets utvecklingsidé gällande tjänster för äldre: Förutseende av åldrande tas upp till samtal så tidigt som möjligt. Upprätthåll personalens kompetens gällande självbestämmanderätten, med särskilt beaktande även av situationer där klienten på grund av sjukdom inte själv kan uttrycka sin vilja gällande servicen eller vården.
För hemvården och serviceboendet med heldygnsomsorg behövs lättillgängliga sätt att ge respons och därmed möjligheter att påverka hur tjänsten förverkligas.
Det inkom 143 kontakter som gällde funktionshinderservice.
Kontakterna gällde tjänster som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (92 %) eller välfärdsområdets köptjänster (8 %).
Rådgivning och klienthandledning gällde 126 st av kontakterna. Av socialtjänsterna gällde kontakterna oftast stöd för närståendevård (29 st) och personlig assistans (23 st). Därtill betonades socialt arbete och socialhandledning (27 st) i kontakterna.
Ordandet av tjänster och köptjänster gällde 23 kontakter. Kontakterna gällande ordnande av service och köptjänst gällde oftast personlig assistans. Det fanns 11 kontakter som gällde boendeservice.
Den som tog kontakt var oftast en anhörig eller närstående (49 %), klienten (28 %) eller en laglig företrädare (16 %). I de återstående kontakterna var kontaktpersonen en representant för personalen eller så saknas närmare uppgifter om kontaktpersonen.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde funktionshinderservice var:
Förfarandet under klientskapet 63 st, särskilt gällande klientens delaktighet såsom möjligheten att framföra sin åsikt och delta i planeringen av sina tjänster (27 st). Dessutom gällde flera kontakter att bedömning av servicebehovet, beslut eller plan inte hade gjorts (23 st), eller att klienten inte hade fått en bedömning av servicebehovet, ett beslut eller en plan (18 st). I kontakterna lyftes också fram bristfällig rådgivning och vägledning (20 st).
Sammanfattning av kontakter som gäller funktionshinderservice: Jämfört med föregående social- och patientombudsmans utredning för år 2024 betonades i kontakterna gällande handikappservicen samma rättigheter och frågor år 2025. Missnöjet med beslut riktade sig exempelvis mot att få beslut inom lagstadgad tid eller att beslut uteblev. Dessutom återkom förfarandet kring ärendehanteringen som kontaktorsak, exempelvis utredning av klientens åsikt. Även svårigheter att få kontakt med en enhet eller en anställd för att höra efter om sitt ärende återkom som ämnen under båda åren. Självbestämmanderätten framkom år 2025 som en av de vanligaste kontaktorsakerna inom handikappservicen.
I kontakterna gällande handikappservicen framkom särskilt missnöje med socialvårdens process från ärendets anhängiggörande till verkställighet av beslutet. Den vanligaste orsaken till missnöje var att beslut, plan eller tjänst fördröjts eller helt saknats. Klienterna upplevde att ansökningar och bedömningar av servicebehov behandlas långsamt, att beslut inte fattas inom lagstadgad tidsfrist eller att beslut inte delges klienten. De som tog kontakt uppgav att klienten måste vänta i månader på beslut, såsom sådana som gäller stöd för närståendevård, och att klienten inte alltid informeras om hur handläggningen fortskrider. I kontakterna framkom att beslut fattas som tidsbegränsade utan tydlig motivering, trots att klienten upplever att den egna situationen inte har förändrats.
Klienter och anhöriga framförde även svårigheter att få kontakt med den enhet eller egen anställda som handlägger ärendet och därigenom få information om ärendets behandling. De påtalade att de hade varit tvungna att efterfråga exempelvis hur beslutsfattandet framskred. Det framfördes även att redan fattade beslut var svårbegripliga, vilket gjorde det svårt för klienten att förstå vad som hade beslutats och varför. Svårigheter att förstå beslutets innehåll påverkar även klientens rättsskydd, det vill säga exempelvis rätten att söka ändring för ett beslut. Kontakter gällande klienternas rättsskydd inkom även om anmärkningsförfarandet (29 st): Svar på anmärkningar fördröjdes och i svaren tog man inte alltid ställning till alla frågor som framställts i anmärkningen.
Även ändringssituationer gällande tjänstens timantal eller anordnande utan att klienten hörts eller utan tydlig motivering lyftes fram i kontakterna. Anhöriga lyfte fram situationer där klientens åsikt inte utreddes innan ett beslut eller en ändring av tjänsten. Tjänsten avbröts eller övergick till en annan serviceform plötsligt och klienten eller de anhöriga gavs inte möjlighet att påverka beslutet.
Brister i utredningen av klientens åsikt framfördes särskilt gällande minderåriga och klienter där utvecklingsstörning framfördes som bakgrundsuppgift. Särskilt när klienten inte själv kunde uttrycka sin vilja upplevde de anhöriga att klientens vilja, såsom den utretts genom dem, inte beaktades i beslutsfattandet. Planerna uppdaterades inte tillsammans med klienten och vid behov de anhöriga.
Social- och patientombudets utvecklingstanke för handikappservicen: Skedena i behandlingen av ett socialvårdsärende är anhängiggörande, bedömning av servicebehovet, planering av klientskapet, ordnande av tjänsten och genomförande av tjänsten.[23] Vi säkerställer att socialvården genomförs lagenligt med beaktande av klienternas individuella behov. Möjliggör klientens delaktighet i sitt ärende i varje skede av serviceprocessen. Motivera besluten för klienterna och informera på ett tydligt och begripligt sätt. Vi beaktar egenkontrollens betydelse samt säkerställ kompetensen gällande egenkontroll i verksamhetsenheterna.[24]
Social- och patientombudsmannen tog emot 559 kontakter som gällde hälso- och sjukvården.
Kontakterna gällde huvudsakligen tjänster som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (71 %). Av kontakterna gällde 15 % HUS. Sammanfattning av serviceproducenter i diagram 6 nedan.
Diagram 6. Kontakter per serviceområde
Diagram 7. Kontakter per serviceområde[25]
Det är inte möjligt att jämföra utredningen för år 2025 med utredningen för år 2024 på årsnivå vad gäller antalet kontakter, eftersom utredningen för 2024 avsåg ett delår, det vill säga 1.3–31.12.2024 (10 månader). Det kan dock konstateras att klart flest kontakter inkom både år 2024 (274 st) och år 2025 (310 st) gällande hälsocentralstjänster. Antalet kontakter gällande sjukhustjänster och munhälsovård var år 2024 ungefär desamma (58 st och 56 st). Antalet kontakter gällande munhälsovården ökade år 2025 och uppgick nu till 83 st, medan kontakterna gällande sjukhustjänster minskade år 2025 (47 st) jämfört med år 2024.
Den som tog kontakt var oftast klienten (75 %). Även anhöriga eller närstående (15 %), lagliga företrädare (6 %) och personal (4 %) tog kontakt.
Av socialvårdens kontakter skedde 69 % per telefon och 29 % per e-post. Av klientkontakterna genomfördes 2 % som möten.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gäller hälso- och sjukvård presenteras i tabell 4.
Tabell 4. De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde hälso- och sjukvård var
Orsakerna till kontakterna gällande hälso- och sjukvården finns i sin helhet i denna utrednings bilaga (BILAGA 2).
Närmare innehåll i orsakerna till kontakter som gäller hälsovården:
Sammanfattning av kontakter som gäller hälso- och sjukvård
I kontakterna gällande hälso- och sjukvården framkom klienternas upplevelse av att tillgången till vård var långsam, att köerna var långa och att det tog tid att ordna icke-brådskande vård. I kontakterna nämndes ofta att tidsfristen för tillgång till vård, det så kallade vårdgarantin, hade överskridits. Klienterna framförde att remiss till den specialiserade sjukvården inte gjordes trots att klienten önskade det, eller att remisserna returnerades utan önskad fortsatt åtgärd.
Klienterna upplevde att deras symtom inte tas på allvar, att undersökningar inte görs i tillräcklig omfattning eller att rätt diagnos fördröjs. Återkommande framkom upplevelsen av att klienten inte blir lyssnad på, att hens erfarenhet förminskas eller att bemötandet är osakligt. Klienterna upplevde att de inte blir hörda, att deras bekymmer förminskas eller att de upplevde sig ha blivit stigmatiserade eller diskriminerade på grund av exempelvis sina missbruks- eller psykiska problem.
De som tog kontakt lyfte också fram ärenden som gällde medicinering, såsom plötsligt avbrytande av medicinering, fördröjning av receptförnyelse, vägran att förskriva läkemedel eller ändring av dosering utan diskussion. Iakttagelserna gällande medicinering beskrivs närmare i utredningen i kapitel 7.1 som gäller hälsocentralstjänster.
Många som tog kontakt önskade information om hur man kan söka ersättning för vårdskada, fördröjning eller annan skada. Kontakterna innehöll frågor som gällde anmälningar om patientskador.
Många kontakter gällde uppgifter som antecknats i patientjournalerna. Klienterna upplevde att felaktiga diagnoser eller uppgifter som påverkar den fortsatta vården hade antecknats i deras journaler. De som tog kontakt begärde rättelse eller radering av uppgifter eller en utredning av vem som hade behandlat patientuppgifterna. En del av klienterna berättade om svårigheter med användningen av elektroniska system (Mina Kanta, klientportalen Maisa), vilket försvårade informationstillgång och ärendehantering.
De som tog kontakt lyfte också fram andra orsaker som gällde dataskydd och sekretess (47 st.) Sådana orsaker var exempelvis överföring av uppgifter mellan olika organisationer (utlämningstillstånd), synligheten av uppgifter i MittKanta och klientportalen Maisa samt praxis gällande dataskydd och sekretess inom hälso- och sjukvården.
Bakgrunden till kontakterna var ofta en upplevelse av att systemet är komplext, vård- och servicekedjorna avbryts och att klientens egen röst lätt inte blir hörd. Missnöjet riktade sig både mot enskilda vårdsituationer och mer allmänt mot systemets funktion, informationsflödet och rättsskyddsmedlens effektivitet.
Social- och patientombudets utvecklingsidé för hälso- och sjukvårdens tjänster allmänt: Vi identifierar betydelsen av ett klientorienterat bemötande oavsett kontaktsätt (per telefon, vid mottagning, via klientportalen Maisa el. dyl.). Vi säkerställer patientens upplevelse av att bli hörd och av begriplig informationstillgång gällande den egna vården när vårdalternativ övervägs. Vi förtydligar kommunikationen exempelvis med lättlästa och flerspråkiga anvisningar via flera kanaler. Utifrån kontakterna framträder som utvecklingsbehov inom hälso- och sjukvårdstjänsterna förbättrad tillgång till vård, ett klientcentrerat bemötande, kvalitet i dokumentationen samt säkerställande av informationsflödet.
Det inkom 310 kontakter som gällde hälsostationstjänster.
Kontakterna gällde huvudsakligen vård som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (98 %). 2 % av kontakterna gällde ett annat välfärdsområde eller en stad, eller så framgick inte serviceanordnaren av kontakten.
Den som tog kontakt var oftast klienten (83 %). Även anhöriga eller närstående (10 %) och lagliga företrädare (5 %) tog kontakt. I några procent av kontakterna var kontaktparten en företrädare för personalen.
Tabell 5. Tjänst som kontakten gällde
I Vanda och Kervo välfärdsområdes organisation ingår i tjänsterna för barnfamiljer även hälso- och sjukvårdstjänster såsom rådgivningsverksamhet, studerandehälsovård samt mentalvårds- och missbrukartjänster för barn och unga. I anslutning till dessa inkom totalt 17 kontakter. Servicespecifika kontakter inkom i så liten utsträckning att innehållet i kontakterna inte kan beskrivas närmare för att skydda kontaktpersonens anonymitet.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde hälsostationstjänster var:
Sammanfattning av kontakter som gäller hälsostationstjänster
Jämfört med föregående social- och patientombudsmans utredning för år 2024 betonades i kontakterna gällande hälsostationstjänster samma rättigheter år 2025: tillgång till vård och rätt till god vård. Ämnen som gällde medicinering som en del av vården samt den professionellas interaktion var också återkommande kontaktorsaker.
I kontakterna gällande hälsocentralstjänster framkom missnöje med fördröjd tillgång till vård, långsam ordnande av icke-brådskande vård samt problem med återuppringningssystemet. Klienterna upplevde att deras symtom inte tas på allvar, att undersökningar inte görs i tillräcklig omfattning och att diagnoser fördröjs.
Läkemedelsbehandling var ett återkommande ämne för kontakterna. Klienterna upplevde att medicineringsbesluten fattas utan deras medverkan, att deras upplevelse av sin egen situation inte värdesätts och att deras synpunkter på medicineringen inte hörs. Vägran att förskriva läkemedel eller plötsligt utsättande av läkemedel upplevdes som särskilt betungande, i synnerhet om det gällde en långvarig medicinering. I kontakterna fanns omnämnanden av att läkemedelsdoseringen hade ändrats utan att diskussion förts med klienten. Klienterna önskade samförstånd och individuell prövning gällande medicineringen. Klienterna framförde även fördröjningar och misslyckanden gällande förnyelse av recept, vilket till exempel hängde samman med svårigheter att få kontakt med den vårdenhet som ansvarar för receptförnyelsen. Det framfördes även att Maisa-meddelanden lämnades obesvarade och att det fanns fördröjningar i telefontjänsterna. Klienterna upplevde att förskrivningen av läkemedel fördröjdes eller uteblev på grund av tekniska problem, brådska eller brister i informationsflödet. Kontakterna gällande medicinering och förskrivning av läkemedel gällde vårdprocessens kvalitet, förverkligandet av patientens rättigheter, yrkespersonernas interaktion samt systemets funktionalitet. I kontakterna framhävdes särskilt en upplevelse av att läkemedelsförändringar hade gjorts utan tillräcklig diskussion eller motivering. Klienterna önskade mer dialog av läkaren, individuell prövning samt tydligare motivering av beslut som gäller medicineringen.
I kontakterna gällande mentalvårdstjänster och missbrukartjänster betonades svårigheter att få tillgång till dessa tjänster, långa köer och fördröjd inledning av vården. Väntetiden kan vara flera månader, vilket orsakade oro särskilt hos personer i en utsatt ställning. De som tog kontakt uppgav också att vårdrelationer hade avbrutits och att de inte alltid informeras om förändringar. I kontakterna konstaterades brister i hur serviceprocessen fungerar samt i den planmässiga organiseringen av fortsatt vård. Det framfördes att klienten slussas mellan flera olika enheter utan ett tydligt definierat helhetsansvar för den fortsatta vården, samt att remisser för fortsatt vård inte görs på ett enhetligt sätt från avvänjningsvården, utan klienten måste själv åter söka sig till tjänsterna. Dessutom framkom i kontakterna svårigheter att få vård för somatiska besvär.
I kontakterna nämndes dessutom frågor som gällde bemötande och interaktion. Klienterna framförde bland annat att de upplevde att de inte blir lyssnade på, att deras erfarenhet förminskas eller att de stigmatiseras till exempel på grund av bakgrundsuppgifter inom hälso- och sjukvården.
I kontakterna lyftes också fram frågor som gällde dataskyddsrättigheter samt utmaningar i användningen av elektroniska system (Maisa, MittKanta).
Social- och patientombudets utvecklingstanke för hälsocentralstjänsterna: Stärk klientens upplevelse av att bli hörd och av att få information som gäller den egna vården. Vi säkerställer dessutom att tillgången till vård förverkligas inom lagstadgad tid baserat på en individuell bedömning. Eftersom en stor del av alla kontakter gällande hälso- och sjukvården gäller hälsostationstjänster, hänför sig de utvecklingsidéer av social- och patientombuden som antecknats i kapitel 7 i denna utredning starkt även till hälsostationstjänsten.
Kontakter som gäller HUS inom välfärdsområdet
HUS ansvarar för ordnandet av den specialiserade sjukvården i Nylands område. Inom HUS arbetar patientombudsmän som upprättar en egen utredning utifrån de kontakter som inkommit till dem. De som kontaktar social- och patientombudet känner inte alltid till ansvarsfördelningen mellan HUS ombudsmän och välfärdsområdets ombudsmän, varför även kontakter som gäller den specialiserade sjukvården inkommer till välfärdsområdet. År 2025 mottogs 92 kontakter som gällde HUS, varav ärendet i 45 kontakter samtidigt gällde både hälsocentralstjänster inom Vanda och Kervo välfärdsområde och den specialiserade sjukvården inom HUS.
Kontakterna gällde huvudsakligen gränssnittsutmaningar mellan primärvården och den specialiserade sjukvården, särskilt avbrott i vårdkedjor, remisser, fördröjd tillgång till vård samt ansvarsfördelning för fortsatt vård. I flera fall upplevde klienterna oklarhet kring vem som ansvarar för vården i olika skeden. Bristerna i informationsflödet betonades särskilt när vården var uppdelad mellan flera aktörer. Dessutom framkom i kontakterna frågor gällande patientjournaler, rätt till information och misstankar om patientskada. Utifrån kontakterna förefaller det som att hälsostationstjänsterna har en central roll i att samordna vårdens olika skeden samt i att handleda klienterna när vården förverkligas både inom primärvården och den specialiserade sjukvården.
Det inkom 83 kontakter som gällde munhälsovårdstjänster.
Kontakterna gällde huvudsakligen vård som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (92 %). 5 % av kontakterna gällde en privat tjänsteproducent och 3 % vård som ordnats av ett annat välfärdsområde.
Den som tog kontakt var oftast klienten (84 %). Även anhöriga eller närstående (8 %), lagliga företrädare (4 %) liksom personal (4 %) kontaktade ombudsmannen.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde munhälsovårdstjänster var:
Sammanfattning av kontakter som gäller munhälsovårdstjänster
Jämfört med föregående social- och patientombudsmans utredning för år 2024 betonades i kontakterna gällande munhälsovården år 2025 särskilt vårdens kvalitet samt skadefrågor. År 2024 togs ofta kontakt gällande tillgång till vård, vilket år 2025 var den tredje vanligaste orsaken till att kontakta.
I kontakter gällande munhälsovården framkom förlängda vårdprocesser och vårdens kvalitet. Klienterna framförde att vårdperioderna förlängs, att vårdresultaten inte motsvarar förväntningarna och att de upplever sig bli utan den vård de behöver.
Klienterna framförde även frågor gällande klientavgifter, såsom faktureringsgrunder. Även möjligheterna att få ersättning för vård som upplevts som misslyckad var ett återkommande ämne. Ofta frågades hur man kan göra en patientskadeanmälan och hur den tillhörande processen framskrider.
Social- och patientombudets utvecklingsidé för munhälsovårdens tjänster: Vi informerar klienten tydligt om vårdplanen och den tidsmässiga bedömning som hänför sig till den. Vi säkerställer även att den odontologiska motiveringen för uppdelningen av vården gås igenom med klienten.[28]
Det inkom 47 kontakter som gällde sjukhustjänster.
Kontakterna gällde huvudsakligen vård som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (86 %). 12 % av kontakterna gällde vård som ordnats av HUS. Dessutom togs kontakt gällande vård som anordnas av ett annat välfärdsområde (2 %).
Den som tog kontakt var oftast en anhörig eller närstående (47 %) eller klienten (40 %). Även laglig företrädare (2 %) och personal (9 %) kontaktade patientombudet. I de resterande kontakterna saknas närmare uppgifter om kontaktparten.
De vanligaste orsakerna till att kontakta social- och patientombuden i ärenden som gällde sjukhustjänster var:
Sammanfattning av kontakter som gäller sjukhustjänster
Jämfört med föregående social- och patientombudsmans utredning för år 2024 betonades i kontakterna gällande sjukhustjänster samma teman år 2025, såsom vårdens kvalitet och hemgång.
I kontakterna gällande sjukhustjänster framkom gällande vårdens kvalitet och patientsäkerheten bland annat brister i smärtlindringen samt läkemedelsändringar under sjukhusvistelsen. De som tog kontakt lyfte också fram ärenden som gällde oklarheter i vårdbeslut.
Klienter och anhöriga uttryckte sin oro gällande hemgång och fortsatt vård, bland annat om hemgångens säkerhet, informationsflödet i samband med hemgången samt ordnandet av den fortsatta vården. Utskrivningen upplevdes ske för tidigt eller utan tillräckligt stöd.
Anhöriga upplevde att deras synpunkter inte hörs, att informationstillgången är svår och att klientens självbestämmanderätt inte alltid förverkligas.
Social- och patientombudets utvecklingstanke för sjukhustjänsterna: Fäst särskild uppmärksamhet vid ordnandet av hemgång eller fortsatt vård samt vid genomgången av detta tillsammans med klienten. Vi säkerställer personalens kompetens gällande klientens självbestämmanderätt.
Det inkom 41 kontakter som gällde privat hälso- och sjukvård. Gällande företagshälsovården inkom färre än tio kontakter (företagshälsovård produceras även med hjälp av privata serviceproducenter inom företagshälsovården).
Den som tog kontakt var oftast klienten (86 %). Övriga kontaktparter var anhöriga eller närstående (8 %) och personal (6 %).
De vanligaste orsakerna till att kontakta patientombuden i ärenden som gällde privat hälso- och sjukvård var:
Dessutom betonades skadefrågor i kontakterna, särskilt patientskada eller misstanke om sådan.
Sammanfattning av kontakter som gäller privat hälso- och sjukvård
I föregående års, 2024, kontakter gällande den privata hälso- och sjukvården som inkom till social- och patientombudsmannen betonades på samma sätt vårdens kvalitet år 2025. Dataskydd och sekretess var den näst vanligaste kontaktorsaken år 2025, dataskydd framkom i kontakterna även år 2024. Gällande rättsskyddsmedel framkom patientskadeärenden år 2025, år 2024 anmärkning.
Sammanfattningsvis framhävdes i kontakterna som gällde privat hälso- och sjukvård ett missnöje med den erhållna vården. De som tog kontakt ville veta hur man gör en anmälan om patientskada gällande en privat tjänsteproducents verksamhet och hur processen fortskrider. De som tog kontakt önskade också information om hur man kan granska, rätta eller få ut patientjournaluppgifter från en privat tjänsteproducent.
Social- och patientombuden kontaktade år 2025 vid två tillfällen per e-post företrädare för de större privata serviceproducenterna inom hälso- och sjukvården som verkar inom VAKE:s område i syfte att inleda samarbete. Social- och patientombuden har ingen kännedom om orsaken till att de kontaktas i endast ringa omfattning gällande privat anskaffade hälsovårdstjänster.
Gällande småbarnspedagogik inkom 18 kontakter till social- och patientombudet. Kontakterna gällde huvudsakligen småbarnspedagogik som ordnats av Vanda stad (16 st).
De vanligaste orsakerna till att kontakta socialombudet var dataskydd och sekretess, tjänstens kvalitet och bemötande. Samma kontakt kan innehålla flera orsaker.
Social- och patientombuden gav oftast kontaktpersonerna råd gällande lagen om småbarnspedagogik, anmärkning och klagan samt dataskydd.
De kontakter som inkommit till social- och patientombudsmannen bildar en omfattande och mångfacetterad helhet, där klienternas och patienternas framförda erfarenheter särskilt gällde genomförandet av tjänster, förfaranden, beslutsfattande samt förverkligandet av rättsskyddet. I kontakterna framhävdes missnöje med tjänstens eller vårdens kvalitet eller innehåll, oklarhet kring beslut och förfaranden samt behov av att förstå tillgängliga rättsmedel för rättsskydd. I många situationer hade klienten eller patienten redan vid upprepade tillfällen kontaktat olika myndigheter eller serviceenheter innan de vände sig till social- och patientombudsmannen.
Kontakterna gällande socialvården handlade ofta om tjänsternas innehåll, beslutsfattandet, fördröjningar samt klientens upplevelse av att hens situation inte har beaktats tillräckligt. Bakgrunden till kontakterna var ofta ett behov av klarhet i rättigheter, grunderna för tjänster eller hur klienten kan föra sitt ärende vidare.
I kontakterna gällande socialvården betonades särskilt missnöje med tjänstens kvalitet, förfarandet eller besluten, oklarhet kring rättsskyddsmedlen samt upplevelser av fördröjd eller bristfällig behandling av ärenden. I många beskrivningar gällde kontakten inte enbart en enskild fråga, utan i bakgrunden fanns en utdragen eller flerstegsprocess där klienten upprepade gånger hade varit i kontakt med olika aktörer utan att ärendet ur hens perspektiv hade klarnat eller framskridit.
I kontakterna framkom också klienternas belastade situation och behov av att bli hörda. I en del av kontakterna var frågor gällande tjänsterna samtidigt kopplade till ekonomiska, hälsomässiga eller familjesituationsrelaterade faktorer. De som tog kontakt sökte information av social- och patientombuden om sin egen situation, sina rättigheter samt möjliga fortsatta åtgärder. Social- och patientombudsmannen fungerade som stöd i att strukturera situationen samt klargjorde rättigheterna och gav råd om lämpliga fortsatta åtgärder i situationen.
Tabell 6. Social- och patientombudets åtgärder i kontakter som gäller socialvården
Social- och patientombudets åtgärder inom socialvården betonades av rådgivning, rådgivning om ändringssökande samt rådgivning om anmärkning och klagan. Utredning och medling var centrala särskilt i situationer där interaktionen mellan klienten och serviceenheten hade avbrutits eller var oklar. En kontakt ledde ofta till flera åtgärder, eftersom klientens situation krävde en helhetsbedömning och genomgång av olika handlingsalternativ.
Kontakter som gällde hälso- och sjukvården handlade ofta om vårdens kvalitet, tillgång till vård, informationstillgång gällande den egna vården samt bemötande. Bakgrunden till kontakterna var typiskt en upplevelse av att vården inte hade genomförts som förväntat eller att vårdprocessen präglades av oklarheter, förseningar eller bristande informationsflöde. Patientens berättelse upplevdes inte ha beaktats tillräckligt.
I många kontakter beskrevs situationer där vårdkedjan hade förlängts eller delats upp mellan flera aktörer och där ansvarsfördelningen eller ärendets framskridande inte var tydligt för kontaktpersonen. I kontakterna lyftes också fram långvariga sjukdomar, tidigare vårderfarenheter samt upprepade kontakter med olika instanser utan att situationen enligt den som tog kontakt hade lösts.
I kontakterna framkom ett behov av att få tydlig och begriplig information om den egna vården, vårdens grunder samt tillgängliga rättsmedel för rättsskydd. Social- och patientombudsmannen fungerade som stöd i att strukturera situationen, klargöra rättigheterna samt gav råd om lämpliga fortsatta åtgärder i situationen.
Tabell 7. Social- och patientombudens åtgärder i kontakter som gäller hälso- och sjukvården
Annan åtgärd[30]
Social- och patientombuden klargjorde för kontaktpersonerna gränserna för sin egen behörighet samt sin opartiskhet i uppgiften, såsom att ombudsmännen inte fattar vårdbeslut och inte kan ändra hälso- och sjukvårdspersonalens avgöranden.
Kontakterna gällande hälso- och sjukvården ledde ofta till rådgivning om rättigheter enligt patientlagen, rådgivning om anmärkning och klagan samt rådgivning om patientskada. Dessutom utgjorde frågor gällande patientjournaler, dataskydd och rättelse av registeruppgifter en betydande del av social- och patientombudets arbete.
Utredning och medling betonades särskilt i situationer där vårdhelheten var uppdelad mellan flera aktörer, såsom välfärdsområdet, den specialiserade sjukvården och privata serviceproducenter. Ombudet verkade då i gränssnittet och hjälpte patienten att förstå vilken instans som ansvarar för vilken fråga och hur rättsskyddsmedlen är ändamålsenliga att använda.
Åtgärdernas fördelning visar, att social- och patientombudets arbete betonas särskilt av rådgivning och hänvisning till rättsskyddsmedel. Rådgivning är klart den vanligaste åtgärden, varutöver en betydande del av kontakterna leder till rådgivning gällande anmärkning, klagan och/eller ändringssökande. Detta ligger i linje med kontakternas innehåll: klienterna tar kontakt i situationer där de upplever oklarhet, missnöje eller behov av att bedöma tillgängliga rättsskyddsmedel.
En kontakt leder ofta till flera åtgärder. Den situation som klienten beskriver kan samtidigt förutsätta rådgivning, utredning av ärendet, kontakt till serviceenheten samt skriftligt bistånd. Detta vittnar om att social- och patientombudets roll inte begränsar sig till ett enskilt svar, utan utgör ett övergripande stöd i att gestalta klientens situation och ge råd om hur ärendet kan föras vidare.
En del av social- och patientombudets åtgärder i samband med kontakter utgörs av utredning och medling. I dessa fall ligger ett oklart förfarande, motstridig information eller en situation där klienten och servicesystemet inte möts till grund för kontakten. Social- och patientombudsmannen fungerar då i en förmedlande eller medlande roll mellan klienten och verksamhetsenheten, i syfte att klargöra händelseförloppet och främja behandlingen av ärendet.
Kontakter som förutsätter utredning återspeglar ofta strukturella utmaningar, såsom oklar ansvarsfördelning, avbruten kommunikation eller utdragna processer. Således erbjuder de även viktig information om servicesystemets utvecklingsbehov.
Sambandet mellan kontakterna och åtgärderna stöder uppfattningen om att social- och patientombudens verksamhet utgör en central lättillgänglig tjänst som stärker rättsskyddet och lyfter fram klienternas erfarenheter för utveckling av servicesystemet.
Sammanfattningsvis kan det konstateras att kontakterna till social- och patientombuden och de åtgärder som vidtagits i samband med dem återspeglar centrala utmaningar i servicesystemet samt klienters och patienters behov av rättsskydd. Kontakter är inte enskilda händelser utan ofta ackumulerade delar av en lång service- eller vårdprocess.
I kapitlen 6 och 7 i denna utredning har redan antecknats social- och patientombudens servicespecifika utvecklingsidéer. Vi lyfter härnäst fram centrala utvecklingsidéer som en sammanfattning av de kontakter vi tagit emot.
En del av utvecklingsidéerna är desamma som även antecknades i Vanda och Kervo välfärdsområdes social- och patientombudets utredning för år 2024.[31] En jämförelse av denna utredning med utredningen för år 2024 är emellertid inte till alla delar ändamålsenlig till följd av olikheter i statistikföringen samt av att utredningen för år 2024 endast gällde en del av året, det vill säga perioden 1.3–31.12.2024 (10 mån).
Inom socialvården betonades år 2025 kontakter som gällde förfarandet. Förfarandet under socialvårdens klientskap samt social- och patientombudens utvecklingsiakttagelser gällande förfarandet lyftes fram även i utredningen för år 2024.
Rätten till information gällande den egna servicen eller vården var i utredningen för år 2024 ett av de utvecklingsområden som social- och patientombuden lyfte fram för både socialvårdens och hälso- och sjukvårdens tjänster. Samma sak framkommer även år 2025 inom socialvården, men också inom hälso- och sjukvården som en del av god vård.
Frågor som gäller självbestämmanderätten har återkommande framkommit i de kontakter som inkommit till social- och patientombudet. I utredningen för år 2024 riktade sig utvecklingsidéerna gällande självbestämmanderätten särskilt mot samarbetet med klienternas anhöriga, närstående och lagliga företrädare. Självbestämmanderätten har beaktats även i social- och patientombudens utvecklingsidéer för år 2025.
Inom socialvårdstjänsterna är tyngdpunkterna i de utvecklingsbehov som social- och patientombudsmannen har observerat klientens och de närståendes deltagande, förbättring av interaktionen och informationsflödet, säkerställande av tjänstens innehåll och kvalitet (såsom att lagstadgade krav uppfylls vid behandling av ansökningar) samt stärkande av förverkligandet av rättsskyddet. Dessutom är sektorsövergripande samarbete och beaktande av behoven hos klienter i utsatt ställning centrala.
Social- och patientombudens utvecklingsidéer utifrån 2025 års kontakter gällande socialvården:
Inom hälso- och sjukvården är tyngdpunkterna i de utvecklingsbehov som social- och patientombudet har observerat att förbättra tillgången till och kvaliteten på vården, ett klientorienterat bemötande, utveckling av patientjournaler och dataskydd, säkerställande av informationsflödet samt förtydligande av rättsskyddsmedlen.
Social- och patientombudens utvecklingsidéer utifrån 2025 års kontakter gällande hälso- och sjukvården:
När det gäller självbestämmanderätten framförde klienterna och de anhöriga eller närstående till social- och patientombuden frågor som hänför sig till det vardagliga livet, såsom önskemål om att klienternas egen vilja eller åsikt om tjänsternas innehåll, genomförandesätt, boende, serviceplats, vardagsrutiner, läkemedelsbehandling, rörlighet och sociala relationer skulle beaktas. Klienterna vill påverka var de bor (exempelvis hemma vs. serviceboende), vilken typ av hjälp de får och vem som hjälper dem.
Teman som gäller självbestämmanderätt framkom i kontakter som gällde personer i alla åldrar och olika tjänster. Gällande barnskyddet framfördes frågan om barnet eller den unga hörs i beslutsfattandet och om hens syn på tjänsterna och vardagen utreds. Anhöriga och vårdnadshavare lyfte fram situationer, där barnets vilja åsidosattes eller vårdnadshavarnas synpunkter inte beaktades. Teman gällande självbestämmanderätt framkom även inom handikappservicen, exempelvis i samband med ändringar av tjänsten. Inom tjänsterna för äldre betonades självbestämmanderätten särskilt i serviceboende med heldygnsomsorg och i hemvården. I kontakterna gällande hälso- och sjukvården framfördes att klientens egen syn på sin vård lätt förblir ohörd, eller att man inte förhåller sig seriöst till dem.
När klienten inte själv kan delta i planeringen av sina tjänster, till exempel på grund av sjukdom, sker utredningen av hens vilja i samarbete med en laglig företrädare, anhörig eller annan närstående. I kontakterna framhävdes oro för att klientens tidigare vilja och levnadsvanor inte beaktas om klienten inte själv kan uttrycka sin åsikt. Hörandet av klienter och anhöriga samt beaktandet av individuella behov är centrala utvecklingsområden utifrån de kontakter som inkommit till social- och patientombudsmannen.
Betydelsen av en tillräckligt tidigt inledd proaktiv planering inför åldrandet framträder som en del av granskningen av kontakterna. Att i ett tidigt skede ta upp frågor som gäller proaktiv planering, såsom vårddirektiv, omsorgsdirektiv och intressebevakningsfullmakt, samt att informera om dem ökar medvetenheten och stöder förverkligandet av självbestämmanderätten. Dessutom tydliggör åtgärder som gäller proaktiv planering anhörigas och närståendes roll i situationer där klienten inte längre kan uttrycka sin egen vilja.
Personalen ska ha tillräcklig kännedom om lagstiftningen gällande självbestämmanderätt samt vid behov erhålla kompletterande utbildning i ämnet. Dessutom är det viktigt att man i arbetsgemenskaperna identifierar anhörigas, närståendes och lagliga företrädares roll i olika situationer, särskilt i specialsituationer som gäller självbestämmanderätten.[32] Att insjukna, drabbas av funktionsnedsättning eller åldras innebär i utgångsläget inte att självbestämmanderätten inskränks, varför det är väsentligt att identifiera situationer där det är fråga om ingrepp i självbestämmanderätten. Arbetsgemenskaperna ska ha tydliga anvisningar för dessa situationer. En öppen och förtroendefull verksamhetskultur stöder behandlingen av ärenden, uppmärksammandet av missförhållanden samt utvärderingen och vid behov ändringen av tillvägagångssätten.
Klienternas respons, liksom exempelvis anmärkningar, fungerar för sin del som egenkontrollerande medel för att utveckla verksamhetssätten inom såväl social- och hälsovården som småbarnspedagogiken. Social- och patientombudens lagstadgade uppgift är att följa utvecklingen av klienternas och patienternas rättigheter och ställning samt att årligen sammanställa en utredning därom till områdesstyrelsen. Utredningen delges dessutom kommunstyrelserna i välfärdsområdets kommuner och Tillstånds- och tillsynsverket samt vid behov de tjänsteanordnare och tjänsteproducenter som avses i den lag som reglerar social- och patientombuden. Därtill ska utredningen publiceras på internet och publiceringen ska meddelas.[33]
Denna utredning, som upprättats utifrån de kontakter som inkommit till Vanda och Kervo välfärdsområdes social- och patientombud under år 2025, ger för sin del aktörerna inom social- och hälsovården samt småbarnspedagogiken information om hur de som använder tjänsterna eller deras närstående upplever servicen och vården. Den information som utredningen genererar utgör en del i att möjliggöra en klientorienterad utveckling av tjänster och vård.
77 % av kontakterna gällde vård eller tjänster som ordnats av Vanda och Kervo välfärdsområde (inklusive köptjänster) år 2025. Social- och patientombuden kommer under våren och sommaren 2026 att besöka Vanda och Kervo välfärdsområdes verksamhetsområden för att berätta om utredningen och de teman som framkommit i den. Social- och patientombudens mål för år 2026 är att tillsammans med aktörerna inom social- och hälsovården inleda en gemensam diskussion om hur uppgifterna i utredningen konkret kunde användas för att utveckla social- och hälsovården. Social- och patientombuden önskar dessutom samarbete med de största privata serviceproducenterna.
Social- och patientombudets service fortsätter och utvecklas även i enlighet med klienternas behov. Utredningen som gäller år 2026 blir färdig våren 2027.
BILAGA 1. Orsaker till kontakter inom socialvården
BILAGA 2. Orsaker till kontakter inom hälso- och sjukvården
ORSAK TILL KONTAKT
st
Vårdkvalitet
338
Tillgång till vård
182
Dataskydd och sekretess
120
Skadeärenden
110
Bemötande
102
Anmärkningsförfarande
73
Självbestämmanderätt
58
Rätt att få information
48
Annan orsak
35
Valfrihet
25
Informationsbehov inom socialvården
22
Kontakt från personalen
11
Klientlagen (812/2000): Lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården 812/2000.
Lagen om patientombudsmän och socialombudsmän 739/2023.
Barnskyddslagen 417/2007.
Patientlagen 785/1992: Lag om patientens ställning och rättigheter 785/1992.
Hälso- och sjukvårdslag 1326/2010.
Lag om småbarnspedagogik 540/2018.
Kanta-tjänsternas handbok för aktörer inom socialvården. https://yhteistyotilat.fi/wiki08/spaces/JULSOSK/pages/125252181/8.2+Asiank%C3%A4sittelyn+vaiheet [citerad 26.2.2026]
FPA:s informationsutbud. 26.2.2026 Mottagandet av grundläggande utkomststöd var år 2025 vanligast i Vanda – antalet mottagare av grundläggande utkomststöd och utgifterna ökade. https://tietotarjotin.fi/uutinen/1351089/perustoimeentulotuen-saaminen-oli-vuonna-2025-yleisinta-vantaalla-perustoimeentulotuen-saajien-maara-ja-menot-kasvoivat [citerad 26.2.2026]
Tillstånds- och tillsynsmyndigheten. Social- och hälsovårdsserviceenhetens egenkontrollplan. https://lvv.fi/sosiaali-ja-terveydenhuolto/omavalvontasuunnitelma [citerad 11.2.2026]
Dataskyddsombudsmannens byrå. Har du informerats om behandlingen av dina uppgifter? https://tietosuoja.fi/onko-sinulle-kerrottu-tietojesi-kasittelysta [lånad 26.2.2026]
Vanda och Kervo välfärdsområdets social- och patientombudets utredning 2024. https://vakehyva.fi/sites/default/files/document/SOSIAALI-%20JA%20POTILASASIAVASTAAVAN%20SELVITYS%202024.pdf [citerad 26.2.2026]
Befolkningsregistercentralen, befolkningens förhandsstatistik 1/2026.https://pxdata.stat.fi/PxWeb/pxweb/fi/StatFin/StatFin__vamuu/statfin_vamuu_pxt_11lj.px/table/tableViewLayout1/ [citerad 26.2.2026]
[1] Befolkningsregistercentralen, befolkningens förhandsstatistik 1/2026.
[2] Som en kontakt statistikfördes de åtgärder som under samma arbetsdag vidtogs i samma kontaktpersons ärende. Detta kan avse ett telefonsamtal eller e-postmeddelande, eller vara en sammanställning av flera telefonsamtal och e-postmeddelanden som inträffat under samma dag. Kontakten kan ha gällt flera servicehelheter (socialvård, hälso- och sjukvård, småbarnspedagogik, övrigt/ingen uppgift).
[3] VAKE är förkortningen för Vanda och Kervo välfärdsområde.
[4] HUS = HUS-sammanslutningen, det vill säga Helsingfors stads och Nylands välfärdsområdens sammanslutning för social- och hälsovård.
[5] HUS-sammanslutningen ska ordna patientombudens verksamhet inom den hälso- och sjukvård som den ordnar och producerar. Om emellertid en hälso- och sjukvårdstjänst som produceras av HUS-sammanslutningen ordnas av ett välfärdsområde, staten eller arbetshälsoinstitutet, ansvarar denna även för ordnandet av patientombudsmannaverksamheten till denna del.
[6] Lagen om patientombud och socialombud 739/2023
[7] Klientlagen (812/2000).
[8] Patientlagen (785/1992).
[9] Lagen om småbarnspedagogik (540/2018)
[10] Mer information om behandling av personuppgifter kan du läsa på den som ordnar eller producerar servicen/vårdens webbplats. Dataombudsmannen övervakar nationellt efterlevnaden av dataskyddslagstiftningen Har du informerats om behandlingen av dina uppgifter? | Dataombudsmannens byrå.
[11] Som en kontakt statistikfördes de åtgärder som under samma arbetsdag vidtogs i samma kontaktpersons ärende. Detta kan avse ett telefonsamtal eller e-postmeddelande, eller vara en sammanställning av flera telefonsamtal och e-postmeddelanden som inträffat under samma dag. Kontakten kan ha gällt flera servicehelheter (socialvård, hälso- och sjukvård, småbarnspedagogik, övrigt/ingen uppgift).
[12] Ärendespråket kan av systemtekniska skäl endast statistikföras för klienterna.
[13] Ingen säker information om serviceuppdraget/verksamhetsområdet.
[14] Förfarande som orsak till kontakten kan omfatta: Klientens möjlighet att framföra sin åsikt/delta i och påverka planeringen av sina tjänster, hörande, bristfällig rådgivning och handledning, egen anställd, bedömning av servicebehov/klient- eller serviceplan/beslut inte gjort eller inte erhållits, övrig orsak till kontakt.
[15] En kontakt kan även gälla servicekedjan, såsom övergång från en tjänst till en annan, vilket också syns i statistikföringen.
[16] Klientlagen (812/2000) 5 §.
[17] Barnskyddslagen (417/2007) 32 a §.
[18] En kontakt kan även gälla en servicekedja, såsom övergång från en tjänst till en annan, vilket också framgår i statistiken.
[19] Lagen om utkomststöd (1412/1997) 14 c–14 e §.
[20] FPA:s informationsutbud. 26.2.2026 Mottagandet av grundläggande utkomststöd var år 2025 vanligast i Vanda – antalet mottagare av grundläggande utkomststöd och utgifterna ökade.
[21] En kontakt kan även gälla en servicekedja, såsom övergång från en tjänst till en annan, vilket också framgår i statistiken.
[22] Klientlagen (812/2000) 8–9 §, Patientlagen (785/1992) 6 §.
[23] Behandlingen av ett socialvårdsärende har beskrivits i handboken för Kanta-tjänsterna för aktörer inom socialvården med hjälp av serviceprocesser.
[24] Vid upprättandet av egenkontrollplanen ska beaktas att egenkontrollplanen ska vara ett arbetsredskap som tjänar de praktiska behoven i serviceenhetens dagliga verksamhet och som styr arbetet och verksamheten för serviceproducentens och serviceenhetens personal. Social- och hälsovårdsserviceenhetens egenkontrollplan - Tillstånds- och tillsynsverket
[25] Kontakterna per serviceområde har i diagram 7 åskådliggjorts i enlighet med Vanda och Kervo välfärdsområdes tidigare organisationsstruktur. Organisationsstrukturen har sedan dess förändrats.
[26] Oftast gällde kontakten Dickursby hälsostation (60 st), Kervo hälsostation (25 st), Västerkulla hälsostation (24 st), Björkby hälsostation (22 st) samt Korso hälsostation (19 st) eller Myrbacka hälsostation (19 st).
[27] Vid upprättandet av denna utredning hör medicinsk rehabilitering, terapitjänster och hjälpmedelstjänster i Vanda och Kervo välfärdsområdes organisation till serviceområdet för sjukhus- och rehabiliteringstjänster. I denna utredning statistikförs de ännu som en del av hälsocentralstjänsterna.
[28] Hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 51 b §.
[29] Annan åtgärd: Innehåller flera olika åtgärder, såsom överenskommelse om fortsatt kontakt, precisering gällande utredning av ärendet, bistånd vid kontakt till serviceenheten el. dyl.
[30] Annan åtgärd: Innehåller flera olika åtgärder, såsom överenskommelse om fortsatt kontakt, precisering gällande utredning av ärendet, bistånd vid kontakt till serviceenheten, vidarebefordran av inlämnade uppgifter till den instans som handlägger ärendet el. dyl.
[31] Social- och patientombudets utredning 2024, VAKE.
[32] klientlagen (812/2000) 0) 9 §, patientlagen (785/1992) 6 §.
[33] Lagen om patientombudsmän och socialombudsmän 739/2023.