Aktivera inställningscookies för att kunna använda automatiska översättningar.
I Vanda och Kervo ordnas veckan fri från våld för sjätte gången 24-30.11.2025.
I kärnan av det förebyggande arbetet mot våld är den konstruktiva interaktionen, särskilt i olika utmanande situationer. I en mångkulturell och mångspråkig miljön betonas vikten av kommunikation, därför att olika värdegrunder, fördomar och missförstånd ofta fungerar som tändvätska till konflikter och våld.
Som tema för veckan fri från våld hösten 2025 har man valt vardagens trygghet i en mångkulturell miljö: Samma sång – olika språk. Hur hittar vi en gemensam syn mot våld? Det våldsförebyggande arbetet kommer att fortsätta även nästa år med fokus på mångkulturalism.
Tisdagen 25.11.25 publiceras videopodcasten ”Sama biisi, eri kielet - Arjen turvallisuus monikulttuurisessa ympäristössä” på Väkivallaton VAKE - YouTube-kanalen, där Tanja Del Angel från Familia ry samt Hope Nwosu diskuterar ämnet.
Där finns även program för småbarnspedagogiken, grundläggande utbildningen och andra stadiets läroanstalter. Nedan finns några idéer och förslag på övningar som kan användas som stöd i gemensamma diskussioner tillsammans med barn och ungdomar i olika åldrar.
#yhteinensävel #musahaaste
”Under 2025 års vecka mot våld vill vi bjuda in alla skolor till en kampanj med musiktema, där barn och unga får uttrycka sina åsikter om trygghet och gemenskap med musikens metoder.
I musikutmaningen kan eleverna ensamma, parvis eller i grupp skapa en dikt, ramsa, rap, sång, låt eller annat liknande som passar temat ”en gemensam sång mot våld”. Lika viktigt som slutresultatet, är diskussionerna kring ämnet som inspirerats av gemensamma aktiviteter!
Vi uppmuntrar även skolor att dela sina alster till exempel på skolans evenemang, somekanaler eller i klassrumsmiljön under temaveckan eller senare under läsåret.”
Nedan finns två korta fiktiva berättelser som kan användas i småbarnspedagogiken och de nedre klasserna i grundskolan samt länk till erfarenhetsexpertens berättelse för högstadiet och andra stadiets läroanstalter. Erfarenhetsexpertens video innehåller berättelsen samt reflektionsfrågorna. Uppgift:
Fostrare/lärare - välj en berättelse som passar barnens/ungas åldersnivå och bekanta dig med den. Läs berättelsen högt (mindre barn) eller titta på erfarenhetsexpertens berättelse på videon (högstadieålder och elever på andra stadiet). Diskutera fritt om berättelsens ämne eller genom att använda färdiga frågor.
Målgrupp: Barn under skolåldern – nedre klasserna i lågstadiet
Det var leksaksdag på daghemmet. Alla barn fick ta med sig en leksak som var viktig för dem och berätta något om den.
Karoliina tog med sig sin älskade nalle till daghemmet. Nallen var stor och mjuk. Den hade knappögon och slokande öron. Dess nos var lite sliten. Det såg ut som om den log. ”Nallens namn är Artturi och den kramas, när jag har tråkigt eller är ledsen”, berättade Karoliina. ”Jag fick Artturi av mormor, när jag föddes, Jag kommer inte ihåg det själv, för jag var en baby, men jag har sett foton. Artturi var då nästan större än mig.”
Miki tittade en stund och sa: ”Min tiger tycker inte om kramar. Den använder tassarna när någon är elak.”
Karoliina tittade på tigern med rädsla. ”Man får väl inte slås med tassarna!”
Miki höll inte med: ”Min pappa säger, att om någon gör fel, så får man ge tillbaka.”
Minna-vuxna på daghemmet hade hört diskussionen. Hon ställde sig bredvid Karoliina och Miki. ”Vill du berätta mer?”
”Ibland blir de vuxna arga där hemma.” Förklarade Miki. ”Och vi går gömmer oss med min syster, när vi är rädda.”
”Tack för att du berättade, Miki. Det är viktigt att prata om de här sakerna”, sa Minna och fortsatte. ”Vet du, att här på daghemmet tror vi, att trygghet är den viktigaste saken för alla barn. Hos oss lär vi oss saker utan att skada någon. Vi använder ord – och ibland kramar,”
Miki funderade en stund. ”Kan tigern lära sig att kramas?”
”Självklart kan den det” sa Karoliina. ”Artturi-nallen kan lära tigern att kramas, den är jättebra på det.”
Miki blev inspirerad. ”Kanske kan även tigern lära sig att klappa med tassarna. Tigern har vassa klor, men den kan lära sig att ha de gömda.”
Diskussionsfrågor:
Målgrupp: Övre klasserna på lågstadiet
Det var matematiklektion och eleverna gjorde tyst sina uppgifter. Amir märkte att han glömt sitt suddgummi hemma. Han tittade bredvid sig och såg, att Veera hade lämnat sitt suddgummi på bordet, fast hon pratade vid ett annat bord.
Amir tog det snabbt och fortsatte göra sina uppgifter. Efter en stund kom Veera tillbaka och märkte att hennes suddgummi var borta. Veera blev förargad. Det var ett fint suddgummi och nästan nytt!
– "Vem har tagit mitt suddgummi?”, skrek Veera och fortsatte sedan: ”Läraren, läraren, Amir stal mitt suddgummi!”
– "Jag har inte stulit det”, försvarade Amir sig. ”Jag behövde det, för jag glömde mitt eget hemma!”
– "Du kunde ha frågat!” Sa Veera argt och tog suddgummit ur Amirs hand.
– "Riv inte!” Amir blev nervös och knuffade till Veera, då Veera blev ännu argare och knuffade tillbaka.
Läraren märkte situationen och avbröt Amirs och Veeras gräl. – "Vad i hela friden händer här?”
Barnen förklarade situationen, båda ur sin egen synvinkel. Ingen av dem hade enligt sig själv gjort något fel.
Läraren frågade: ”Vad kunde man ha gjort annorlunda i den här situationen?”
Mikael som satt längst bak i klassen räckte upp sin hand och sa: ”Kanske Amir kunde ha frågat innan han tog Veeras suddgummi. Och han borde inte ha knuffat Veera, när Veera tog tillbaka sitt suddgummi.”
Noura å sin sida sa: ”Och Veera kanske inte heller hade behövt slita tillbaka suddgummit ur Amirs hand. Och inte knuffa tillbaka.”
Läraren nickade. ”Precis.”
”Har ni förresten märkt, att man i många kulturer har olika sätt att be om och dela med sig av saker?”
”Jag är van vid, att saker är gemensamma och att de som behöver dem får använda dem, eftersom alla kanske inte har egna”, förklarade Amir.
Veera såg överraskad ut. ”Jaha... Här får vi inte låna andras saker utan att be om lov.”
”Och vilka tankar har ni om, hur man ska agera om någon annan gör någonting som är fel enligt er?” Läraren fortsatte diskussionen.
När barnen var tysta, bad läraren alla skulle fundera på, hur olika bakgrunder kan påverka hur vi förstår varandras beteenden, och vilket som skulle vara ett klokt sätt att agera i situationer, där man känner att den andra agerar på fel sätt.
Målgrupp: Högstadiet och andra stadiet
Via länken kan du lyssna på en kort erfarenhetsexpertens berättelse om våld i sällskapsrelation. Videon innehåller frågor, med vilka man kan reflektera över berättelsen tillsammans med elevgruppen.