Aktivera inställningscookies för att kunna använda automatiska översättningar.
Egenvård av munnen är viktigt och en god munhygien hjälper dig att hålla munnen fräsch och frisk. Goda munhälsovanor tillägnas redan i barndomen och bär genom livet. Munhälsan är en viktig del av människans allmänhälsa. På den här sidan hittar du råd om munvård för olika åldrar.
Munsjukdomar är bakteriesjukdomar, som kan förebyggas med god munhygien. Munsjukdomar kan öka eller bidra till att allmänsjukdomar bryter ut och försämras. Enligt undersökningar kan munsjukdomar, som parodontit, ha koppling till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, reumatism samt diabetes. Allmänsjukdomar och deras medicinering kan också försvaga munhälsan.
Graviditeten är en lämplig tid att ändra på familjens hälsovanor, så att de ger de bästa möjliga förutsättningarna för barnets hälsa och välbefinnande.
Under graviditeten lönar det sig att sköta om sin munhälsa riktigt noga. Graviditetsillamående orsakar kräkningar som kan fräta på tandemaljen och frekventa mellanmål kan orsaka karies. Det är också viktigt att man under graviditeten ta väl hand om munhälsan med dagliga rengöringsrutiner, eftersom munnen påverkar helhetshälsan hos den gravida kvinnan. Det är också viktigt för barnens tandhälsa, att föräldrarnas tänder är rena, att munnens rengöringsvanor är i skick och att man inte har några olagade hål i tänderna.
De föräldrar som väntar sitt första barn kan gå tillsammans till tandkliniken på en avgiftsfri bedömning av munhälsan och vårdbehovet. Det här är också möjligt att göras som distansmottagning. Mottagningen innehåller inte munundersökning utan bedömningen baserar sig på diskussion. Båda föräldrarna får individuella anvisningar som främjar munhälsan av en expert hos tandhälsovården. Vid behov skickas föräldrarna till en avgiftsbelagd munundersökning.
För andra än de som väntar på sitt första barn kan det vara bra att boka en tid till tandvården, om det har gått en längre tid från den föregående tandkontrollen eller om det finns behov av tandvård.
Karies, dvs. bakterier som orsakar hål är smittsamma. Nästan alla har dessa kariesbakterier i munnen och de smittas lätt från vuxna till barn via salivöverföring.
Alla tjugo mjölktänder bryter fram i munnen senast när barnet är ungefär 2 ½ år gammal. Framtänderna bryter fram ungefär i 4–12 månads ålder, hörntänderna ungefär 1 ½–2 år, de första kindtänderna ungefär 1 år och de andra kindtänderna när barnet är ungefär 2 år gammal.
Amningen är bra för babyns mun och tändernas utveckling. Under de första 6 månaderna stödjer amningen babyns käkmuskler och deras utveckling.
Det rekommenderas att man fortsätter med partiell amning åtminstone tills barnet är 12 månader gammal, vid sidan av kompletterande fast mat. Om barn är över ett år och ammas ofta mellan måltider och på nätterna, barnets kost innehåller mycket socker och barnets tandborstning är inte tillräcklig så ökar man risken för karies.
Om barnet behöver tutten för att somna eller för att ha tröst, väljer man en platt tutta. Det är bättre att låta barnet suga på tutten än på tummen, som är svårare att sluta använda.
Om nappflaskan är i bruk, borde man sluta använda den vid ett års ålder. Det är bra att öva på att dricka ur en mugg redan från 6 månaders ålder.
Det är bra att sluta använda tutten senast när barnet är 2 år gammal.
Tidsbokning till mun- och tandhälsovården kan göras elektroniskt genom att göra en begäran om tidsbokning i den elektroniska symptombedömningen eller per telefon på regionala servicenummer mån-fre kl. 7.30-15*:
Östra hälsoteamet och Dickursby hälsoteam: 09 4191 2060
Västra hälsoteamet och Myrbacka hälsoteam: 09 4191 2070
Norra hälsoteamet och Kervo hälsoteam: 09 4191 2050
*Ditt hälsoteam inom munhälsovården visas i Maisa. Om du inte kan kontrollera ditt hälsoteam i Maisa kan du kontakta vilket hälsoteam inom munhälsovården som helst per telefon så hänvisar vi dig till rätt plats.
Elektronisk kundtjänst
Mun- och hälsovårdstjänster för vuxna
Mun- och hälsovårdstjänster för barn under skolåldern
Barnen lär sig sina föräldrars hälsovanor från liten. Föräldrarna är en förebild för sina barn gällande tandborstning och matvanor. De vuxna är ansvariga för barnets munhälsa. Barn under skolåldern kallas till kontroller av mun- och tandhälsa när de är 1, 3 och 5 år eller oftare enligt individuellt behov.
Vuxna borstar barnets tänder med en mjuk barntandborste och fluoridtandkräm som är lämplig för barnets ålder två gånger om dagen.
Eltandborste är bra för borstningen av barnets tänder.
Barnet kan öva på att borsta tänderna själv, men föräldern ska sedan fortsätta borstningen noggrannare. Var särskilt uppmärksam med oxeltänderna.
Barnet behöver en vuxens hjälp med tandborstningen fram till ungefär 10 års ålder. Först då har barnets handmotorik utvecklat tillräckligt för att borsta tänderna själv.
Barn under skolåldern kallas till kontroller av mun- och tandhälsa när de är 1, 3 och 5 år eller oftare enligt individuellt behov.
Föräldrarna bokar tiden. Tiden kan bokas via Maisa-klientportalen eller via telefon.
Mjölktänderna växlar till permanenta tänderna ungefär vid pubertetsåldern. Tänderna bryter fram i munnen helt hela och friska. Det finns en risk för karies när tänderna bryter fram och bra munhygiens betydelse betonas. Genom att ta hand om munhälsan bevarar man tänderna friska.
Skolelever kallas till undersökning av munhälsa i årskurserna 1, 3, 5 och 8. Regelbundna undersökningar utförs för hela åldersgruppen. Munhälsoundersökningar kan göras oftare enligt barnets behov. Skolelevernas munhälsoundersökningar utförs av munhygienister och tandläkare.
De unga som studerar i läroanstalter inom Vanda och Kervo välfärdsområde har rätt att gå på vården inom välfärdsområdet. 17-åriga får ett brev hem med kallelsen att boka tid till mun- och tandhälsovård. Studerande bokar tiden själv.
Mun- och hälsovårdstjänster för skolåldern
Mun- och hälsovårdstjänster för studerande
Munhälsan försvagar när man blir äldre. Bra egenvård av tänderna samt regelbundna tandkontroller är viktiga för upprätthållningen av en god munhälsa.
Munhälsan är en viktig del av din övergripande hälsa. När man blir äldre minskar salivutsöndringen vilket också påverkas av många läkemedel, sockerhaltiga dryckar och alkohol. Mindre salivutsöndringen orsakar muntorrhet vilket ökar risken för karies och muninflammationer.
När funktionsförmågan försvagar blir närstående och vårdpersonal ansvariga för rengöringen av tänder och proteser.
Torr mun känns obekväm, gör ofta ont och munnen kan vara öm. Det kan vara besvärligt att äta och tala och proteser kan lätt börja skava.
Matoljan fuktar också slemhinnor effektivt.
Läs mer från Duodecims webbsida.
Tidsbokningen kan göras elektroniskt genom att lämna in en begäran om tidsbokning i den elektroniska symptombedömningen eller per telefon på regionala servicenummer mån-fre kl. 7.30-15*:
Munhälsovården ordnas enligt vårdbehovet och hur brådskande situationen är. I samband med munhälsounderksökningen skapas en individuell vårdplan där behovet av vård, tidtabell och tidpunkten för nästa undersökning definieras.
Brådskande vård